Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällgräsmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Elachista kebneella
Fjällgräsmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 8–9 mm. Huvud är mörkgrått med ljusgrå panna. Antenner är mörkgråa med ljusgrå rotled. Labialpalper är ljusgråa på översidan och mörkgråa på undersidan av första och andra segmentet och ljusgrå på det tredje som också är mörkt ringad basalt och terminalt utom spetsen som är ljusgrå. Framvingarna är täckta med breda mörkbruna fjäll och har fem vitaktiga fläckar som bildar en inre fläck nära bakkanten av vingen, en avbruten tvärlinje bildad av fram- och bakkantsfläckarna nära mitten av vingen och en fläck i vingspetsen och en bakkantsfläck i vingens utkant. Arten är avbildad och beskriven av Traugott-Olsen & Schmidt Nielsen (1977).
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällgräsmal Observationer i  Sverige för fjällgräsmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är kebnegräsminerarmalen funnen i nedre delen av kalfjällen NO och NV om Nikkaluokta inte långt från högfjället Kebnekaise. Arten är senare även funnen i närheten av Abisko Östra vid Torneträsk. I Finland har arten en större utbredning och är känd från Enontekis, Enare och Sompio lappmarker och Kuusamoregionen men med mycket lokala förekomster.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1a+2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Endast känd från två lokalområden och har sannolikt begränsad förekomstarea. Arten förekommer i den nedre delen av den alpina regionen och i björkregionens övre delar på myrar. Arten är endast känd från Finland och Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (2-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 500 (40-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (8-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1a+2a).
Ekologi
Kunskap om artens biologi är ofullständig. Den förekommer i den nedre delen av den alpina regionen och i björkregionens övre delar på myrar. I Abisko-området flyger den tillsammans med abiskogräsminerarmalen Elachista abiskoella. Starka indicier tyder på att värdväxten är att söka bland de frylearter Luzula spp. som förekommer på lokalerna. Fjärilen flyger i slutet av juni och i början av juli.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· frylen
· frylen
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Elachistidae (gräsmalar), Släkte Elachista, Art Elachista kebneella (Traugott-Olsen, 1977) - fjällgräsmal Synonymer Biselachista kebneella (Traugott-Olsen, 1977), kebnegräsminerarmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1a+2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Endast känd från två lokalområden och har sannolikt begränsad förekomstarea. Arten förekommer i den nedre delen av den alpina regionen och i björkregionens övre delar på myrar. Arten är endast känd från Finland och Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (2-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 500 (40-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (8-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1a+2a).
Vingspann 8–9 mm. Huvud är mörkgrått med ljusgrå panna. Antenner är mörkgråa med ljusgrå rotled. Labialpalper är ljusgråa på översidan och mörkgråa på undersidan av första och andra segmentet och ljusgrå på det tredje som också är mörkt ringad basalt och terminalt utom spetsen som är ljusgrå. Framvingarna är täckta med breda mörkbruna fjäll och har fem vitaktiga fläckar som bildar en inre fläck nära bakkanten av vingen, en avbruten tvärlinje bildad av fram- och bakkantsfläckarna nära mitten av vingen och en fläck i vingspetsen och en bakkantsfläck i vingens utkant. Arten är avbildad och beskriven av Traugott-Olsen & Schmidt Nielsen (1977).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällgräsmal

Länsvis förekomst och status för fjällgräsmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällgräsmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är kebnegräsminerarmalen funnen i nedre delen av kalfjällen NO och NV om Nikkaluokta inte långt från högfjället Kebnekaise. Arten är senare även funnen i närheten av Abisko Östra vid Torneträsk. I Finland har arten en större utbredning och är känd från Enontekis, Enare och Sompio lappmarker och Kuusamoregionen men med mycket lokala förekomster.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Elachistidae - gräsmalar 
  • Underfamilj
    Elachistinae  
  • Släkte
    Elachista  
  • Art
    Elachista kebneella(Traugott-Olsen, 1977) - fjällgräsmal
    Synonymer
    Biselachista kebneella (Traugott-Olsen, 1977)
    kebnegräsminerarmal

Kunskap om artens biologi är ofullständig. Den förekommer i den nedre delen av den alpina regionen och i björkregionens övre delar på myrar. I Abisko-området flyger den tillsammans med abiskogräsminerarmalen Elachista abiskoella. Starka indicier tyder på att värdväxten är att söka bland de frylearter Luzula spp. som förekommer på lokalerna. Fjärilen flyger i slutet av juni och i början av juli.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· frylen - Luzula (Viktig)
Några direkta hot mot arten är inte kända. Artens mycket lokala uppträdande med sin främsta kända förekomst på myrpartierna ovanför Abisko Östra, där bebyggelse och turistnäring kan tänkas expandera, gör den dock mycket sårbar tillsammans med abiskogräsminerarmalen. Ett alltför koncentrerat renbete skulle också kunna skada genom tramp och för intensiv betning. I det längre perspektivet är klimatförändringarna ett hot med ökad igenväxning, ändrat nederbördsmönster, minskad solinstrålning och förändring i årstidscyklerna.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Mer kunskap om artens ekologi är nödvändig bl a hur artens krav på habitat ser ut och vilken/vilka värdväxt/er som utnyttjas. Den betydligt större utbredningen i Finland talar för att det finns ett stort mörkertal i artens svenska utbredning. Med dagens kunskap är dock myrarna vid Abisko skyddsvärda och borde undantas all eventuell exploatering. Arbetet med att minska effekter av global uppvärmning måste nationellt och internationellt ha fortsatt hög prioritet.

Kullberg, J., Albrecht, A., Kaila, L. & Varis, V. 2002. Checklist of Finnish Lepidoptera. Sahlbergia 6(2): 45– 190. Naturhistoriska centralmuseet, Zoologiska museet, Helsingfors.

Svensson, I. 1978. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1977. Ent. Tidskr. 99: 87–94.

Traugott-Olsen, E. & Schmidt Nielsen, E. 1977. The Elachistidae (Lepidoptera) of Fennoscandia and Denmark.

Fauna Ent. Scand. Volume 6.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Elachistidae - gräsmalar 
  • Underfamilj
    Elachistinae  
  • Släkte
    Elachista  
  • Art
    Elachista kebneella, (Traugott-Olsen, 1977) - fjällgräsmal
    Synonymer
    Biselachista kebneella (Traugott-Olsen, 1977)
    kebnegräsminerarmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.