Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klöversidenbi

Organismgrupp Steklar, Bin Colletes marginatus
Klöversidenbi Steklar, Bin

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd hona 8–10 mm, hane 7–9 mm. Klöversidenbi är vår minsta art inom släktet. Den har kort gråbrun behåring på hjässan och mellankroppens rygg. Mellankroppens sidor, undersida och ben har ljusbeige behåring. Bakkroppen är svart med vitaktiga ändband av tilltryckt behåring på ryggplåtarna, på den första är bandet i mitten avsmalnande och avbrutet. Hos honan är ansiktets behåring kort och ganska gles. Första ryggplåten har uppstående gles behåring och dess yta är matt av grov och tät punktur med ett punktavstånd som är kortare än punktdiametern. Bakkanten på första ryggplåten är smalt rödbrunt genomskinlig.

Hanen liknar honan men har längre behåring, särskilt i ansiktet. Bukplåt 2–4 har tydliga vita ändband. Den skiljs från andra sidenbihanar på att sista synliga bukplåten helt saknar gropar, utskott, hårtofsar eller längre behåring på sidorna.
Utbredning
Länsvis förekomst för klöversidenbi Observationer i  Sverige för klöversidenbi
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredningen omfattar Skåne norrut till Uppland, samt Öland och Gotland. Förekomsterna är spridda och beståndet är fragmenterat inom huvuddelen av detta område. Många äldre lokaler i inlandet har försvunnit. Arten har varit utbredd i södra Finland men under senare decennier gått starkt tillbaka och är numera endast känd från sydvästra skärgården. I Norge är utbredningen begränsad till området kring Oslofjorden. Arten är huvudsakligen västeuropeisk och känd från England och Spanien i väster genom södra och mellersta Europa till Turkiet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Klöversidenbi förekommer lokalt på torrängar i finsandområden med harklöver och andra småblommiga ärtväxter från Skåne till Uppland. Den areella minskningen av torrängar har sannolikt medfört att många lokaler för arten försvunnit och populationer gått starkt tillbaka, trots att den totala utbredningen inte minskat nämnvärt. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (300-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Klöversidenbi är starkt knutet till sandmarker, såsom kustnära dynområden, sandfält, små skärningar och slänter samt sandtäkter. Arten förekommer ofta i områden med militär övningsverksamhet som på flera av Sydsveriges sandfält. Kombinationen av exponerad finsand och närliggande blomrika marker är avgörande för arten. Småblommiga ärtväxter som harklöver Trifolium arvense, vitklöver T. repens och sötväpplingar Melilotus är de viktigaste pollen- och nektarkällorna för arten. Även andra blommor kan tjäna som nektarkälla, särskilt för hanar. Flygtiden sträcker sig från mitten av juni till mitten av augusti.

Bona anläggs i lucker sandig mark med glest växttäcke. Vid solig väderlek rasar boöppningarna ofta igen när honan lämnar boet och kan vara svåra att upptäcka. På lokalklimatiskt gynnsamma platser som sydslänter kan mindre boaggregationer förekomma. Bona parasiteras av rödfiltbi Epeolus marginatus.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Blottad mark
Blottad mark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· harklöver
· harklöver
· sötväpplingar
· sötväpplingar
· vitklöver
· vitklöver
· ärtväxter
· ärtväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Colletidae (korttungebin), Släkte Colletes (sidenbin), Art Colletes marginatus Smith, 1846 - klöversidenbi Synonymer harklöversidenbi

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Klöversidenbi förekommer lokalt på torrängar i finsandområden med harklöver och andra småblommiga ärtväxter från Skåne till Uppland. Den areella minskningen av torrängar har sannolikt medfört att många lokaler för arten försvunnit och populationer gått starkt tillbaka, trots att den totala utbredningen inte minskat nämnvärt. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (300-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Längd hona 8–10 mm, hane 7–9 mm. Klöversidenbi är vår minsta art inom släktet. Den har kort gråbrun behåring på hjässan och mellankroppens rygg. Mellankroppens sidor, undersida och ben har ljusbeige behåring. Bakkroppen är svart med vitaktiga ändband av tilltryckt behåring på ryggplåtarna, på den första är bandet i mitten avsmalnande och avbrutet. Hos honan är ansiktets behåring kort och ganska gles. Första ryggplåten har uppstående gles behåring och dess yta är matt av grov och tät punktur med ett punktavstånd som är kortare än punktdiametern. Bakkanten på första ryggplåten är smalt rödbrunt genomskinlig.

Hanen liknar honan men har längre behåring, särskilt i ansiktet. Bukplåt 2–4 har tydliga vita ändband. Den skiljs från andra sidenbihanar på att sista synliga bukplåten helt saknar gropar, utskott, hårtofsar eller längre behåring på sidorna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klöversidenbi

Länsvis förekomst och status för klöversidenbi baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klöversidenbi

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredningen omfattar Skåne norrut till Uppland, samt Öland och Gotland. Förekomsterna är spridda och beståndet är fragmenterat inom huvuddelen av detta område. Många äldre lokaler i inlandet har försvunnit. Arten har varit utbredd i södra Finland men under senare decennier gått starkt tillbaka och är numera endast känd från sydvästra skärgården. I Norge är utbredningen begränsad till området kring Oslofjorden. Arten är huvudsakligen västeuropeisk och känd från England och Spanien i väster genom södra och mellersta Europa till Turkiet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Colletidae - korttungebin 
  • Underfamilj
    Colletinae  
  • Släkte
    Colletes - sidenbin 
  • Art
    Colletes marginatusSmith, 1846 - klöversidenbi
    Synonymer
    harklöversidenbi

Klöversidenbi är starkt knutet till sandmarker, såsom kustnära dynområden, sandfält, små skärningar och slänter samt sandtäkter. Arten förekommer ofta i områden med militär övningsverksamhet som på flera av Sydsveriges sandfält. Kombinationen av exponerad finsand och närliggande blomrika marker är avgörande för arten. Småblommiga ärtväxter som harklöver Trifolium arvense, vitklöver T. repens och sötväpplingar Melilotus är de viktigaste pollen- och nektarkällorna för arten. Även andra blommor kan tjäna som nektarkälla, särskilt för hanar. Flygtiden sträcker sig från mitten av juni till mitten av augusti.

Bona anläggs i lucker sandig mark med glest växttäcke. Vid solig väderlek rasar boöppningarna ofta igen när honan lämnar boet och kan vara svåra att upptäcka. På lokalklimatiskt gynnsamma platser som sydslänter kan mindre boaggregationer förekomma. Bona parasiteras av rödfiltbi Epeolus marginatus.

Ekologisk grupp: Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Blottad mark, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· harklöver - Trifolium arvense (Viktig)
· sötväpplingar - Melilotus (Har betydelse)
· vitklöver - Trifolium repens (Har betydelse)
· ärtväxter - Fabaceae (Viktig)
Exploatering för bebyggelse, vägar, golfbanor och andra anläggningar i kustområden innebär förlust av livsmiljöer. Även nyttjande av sandmark för odling har under senare decennier inneburit förlust för arten, både i form av boplatser och näringsväxter. Igenväxning och plantering i nedlagda sandtäkter ökar beskuggningen och gör snart en boplats oanvändbar för arten. Det finns aktuella exempel på hur marktäckning med konstgräs på en känd boplats utrotat arten i ett område. I kombination med andra för arten negativa händelser kan detta vara tillräckligt för att slå ut arten från en landsända som har få lämpliga boplatser kvar. 


Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
Genom att tillåta en naturlig succession av tidiga växtsamhällen i dynområden kan livsrum för klöversidenbi säkras. Återkommande störning i form av pinnharvning eller vårbränning av vedväxter på sandhed gynnar fröetablering av örter och avbryter stabiliseringen av sandmarken. En spång eller tillfällig inhägnad för att avstyra alltför intensivt tramp från badturism under högsommaren, dvs. under biets flygperiod, kan ha en god effekt.

Amiet, F., Müller, A. & Neumeyer, R. 1999. Apidae 2. Fauna Helvetica 4: 1-219.

Falk, S. 1991. A review of the scarce and threatened bees, wasps and ants of Great Britain. Research and survey in nature conservation, No 35. Nature Conservancy Council, Peterborough.

Falk, S. 2015. Field guide to the bees of Great Britain and Irland. British Wildlife Field Guides. Bloomsbury Publishing Plc.

Noskiewicz, J. 1936. Die Palaearktischen Colletesarten. Pr. nauk. Wyd. Tow. Nauk. Lwow. 3: 1-532.

Söderman G. & Leinonen R. 2003. Suomen mesipistiäiset ja niiden uhanalaisuus. Tremex Press Oy, Helsinki.

Westrich, P. 1989. Die Wildbienen Baden-Württembergs. Spezieller Teil. Eugen Ulmer GmbH & Co, Germany.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Apoidea  
  • Ranglös
    Apiformes - bin 
  • Familj
    Colletidae - korttungebin 
  • Underfamilj
    Colletinae  
  • Släkte
    Colletes - sidenbin 
  • Art
    Colletes marginatus, Smith, 1846 - klöversidenbi
    Synonymer
    harklöversidenbi
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Cederberg 2018.