Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klargul lövängsbrokmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Heinemannia laspeyrella
Klargul lövängsbrokmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 16–20 mm. Framvingar är klart gula med svart framkant. Två stora svarta fläckar kantade med silverfärgade fjäll och uppstående fjälltofsar är placerade mitt på vingen. Den inre ligger strax innanför mitten och sträcker sig upp till kantlinjen, som där avbryts med gula fjäll. Den yttre fläcken ligger på vingens bakkant nära spetsen. Fransarna är liksom bakvingarna mörkt grå. Huvud och palper är gula, thorax gul med gråkantade vinglock. Bakkroppen är grå. De långa, mörkt grå antennerna når nästan ut till vingspetsen. Den klargula lövängsbrokmalen kan endast förväxlas med sin släkting vitgul lövängsbrokmal (Heinemannia festivella), som är något mindre och ljusare gul. Den klargula lövängsbrokmalen visas på en svartvit bild i Riedl (1969).
Utbredning
Länsvis förekomst för klargul lövängsbrokmal Observationer i  Sverige för klargul lövängsbrokmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I norra och mellersta Europa förekommer arten lokalt i de nordiska länderna utom Danmark, samt i Ryssland, Baltikum utom Lettland, Polen, Tyskland, Tjeckien och Slovakien. Dessutom förkommer den också i de sydöstra delarna av Europa. Från Norge föreligger endast några fynd från ett begränsat område i den sydligaste delen av landet och i Finland är den funnen på Åland och i de sydligaste provinserna. I Sverige är den klargula lövängsbrokmalen funnen i Småland, Västergötland, Värmland, Dalarna och Hälsingland samt på Öland och Gotland. Arten är mycket lokal och sporadisk i sitt uppträdande, med en i Sverige klart vikande tendens med få fynd under senare tid.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Endast känd från ett fåtal lokaler som i flertalet fall ligger helt isolerade från varandra. Sydligaste fyndort ligger på Öland och nordligaste i Hälsingland. Arten har sedan 1980 endast påträffats på sex lokaler i landet trots att den eftersökts aktivt, de senaste fynden härrör från Dalarna (Ludvika 1999) och Öland 2004. Arten är knuten till ljusa-öppna lövlundar och slåttermarker med mycket lång kontinuitet. Värdväxten för arten är okänd, men misstankar finns att larven lever inuti stängeln och/eller roten av gökärt (Lathyrus linifolius) eller vårärt (Lathyrus vernus). Denna stora, vackert tecknade art som hör till det ålderdomliga jordbrukslandskapet har sannolikt ett mycket litet mörkertal. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (40-200) km². -2010. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Arten flyger i juni till början av juli i anslutning till lövängar och slåttermarker med sparsam busk- och trädvegetation. I Dalarna och Hälsingland är de få fynden gjorda vid fäbodvallar, lövängar och gamla kulturmarker. De flesta svenska observationerna är gjorda då fjärilar setts flyga i kvällssolen. Ett exemplar har hittats sittande på en älglort i Dalarna, Grangärde den 30 juni 1980 (Bo Olsson, muntl. medd.). Vid Hästberg nära Järvsö i Hälsingland kunde flera exemplar håvas från undersidan av blad på skogsnäva (Geranium sylvaticum) under eftermiddagen den 1 juli 1991. Artens förstadier är okända, men larven kan möjligen leva på gökärt (Lathyrus linifolius) eller vårärt (Lathyrus vernus).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· vialer
· vialer
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Parametriotidae (märgmalar), Släkte Heinemannia, Art Heinemannia laspeyrella (Hübner, 1796) - klargul lövängsbrokmal Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Endast känd från ett fåtal lokaler som i flertalet fall ligger helt isolerade från varandra. Sydligaste fyndort ligger på Öland och nordligaste i Hälsingland. Arten har sedan 1980 endast påträffats på sex lokaler i landet trots att den eftersökts aktivt, de senaste fynden härrör från Dalarna (Ludvika 1999) och Öland 2004. Arten är knuten till ljusa-öppna lövlundar och slåttermarker med mycket lång kontinuitet. Värdväxten för arten är okänd, men misstankar finns att larven lever inuti stängeln och/eller roten av gökärt (Lathyrus linifolius) eller vårärt (Lathyrus vernus). Denna stora, vackert tecknade art som hör till det ålderdomliga jordbrukslandskapet har sannolikt ett mycket litet mörkertal. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (40-200) km². -2010. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Vingbredd 16–20 mm. Framvingar är klart gula med svart framkant. Två stora svarta fläckar kantade med silverfärgade fjäll och uppstående fjälltofsar är placerade mitt på vingen. Den inre ligger strax innanför mitten och sträcker sig upp till kantlinjen, som där avbryts med gula fjäll. Den yttre fläcken ligger på vingens bakkant nära spetsen. Fransarna är liksom bakvingarna mörkt grå. Huvud och palper är gula, thorax gul med gråkantade vinglock. Bakkroppen är grå. De långa, mörkt grå antennerna når nästan ut till vingspetsen. Den klargula lövängsbrokmalen kan endast förväxlas med sin släkting vitgul lövängsbrokmal (Heinemannia festivella), som är något mindre och ljusare gul. Den klargula lövängsbrokmalen visas på en svartvit bild i Riedl (1969).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klargul lövängsbrokmal

Länsvis förekomst och status för klargul lövängsbrokmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klargul lövängsbrokmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I norra och mellersta Europa förekommer arten lokalt i de nordiska länderna utom Danmark, samt i Ryssland, Baltikum utom Lettland, Polen, Tyskland, Tjeckien och Slovakien. Dessutom förkommer den också i de sydöstra delarna av Europa. Från Norge föreligger endast några fynd från ett begränsat område i den sydligaste delen av landet och i Finland är den funnen på Åland och i de sydligaste provinserna. I Sverige är den klargula lövängsbrokmalen funnen i Småland, Västergötland, Värmland, Dalarna och Hälsingland samt på Öland och Gotland. Arten är mycket lokal och sporadisk i sitt uppträdande, med en i Sverige klart vikande tendens med få fynd under senare tid.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Parametriotidae - märgmalar 
  • Släkte
    Heinemannia  
  • Art
    Heinemannia laspeyrella(Hübner, 1796) - klargul lövängsbrokmal

Arten flyger i juni till början av juli i anslutning till lövängar och slåttermarker med sparsam busk- och trädvegetation. I Dalarna och Hälsingland är de få fynden gjorda vid fäbodvallar, lövängar och gamla kulturmarker. De flesta svenska observationerna är gjorda då fjärilar setts flyga i kvällssolen. Ett exemplar har hittats sittande på en älglort i Dalarna, Grangärde den 30 juni 1980 (Bo Olsson, muntl. medd.). Vid Hästberg nära Järvsö i Hälsingland kunde flera exemplar håvas från undersidan av blad på skogsnäva (Geranium sylvaticum) under eftermiddagen den 1 juli 1991. Artens förstadier är okända, men larven kan möjligen leva på gökärt (Lathyrus linifolius) eller vårärt (Lathyrus vernus).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
· vialer - Lathyrus (Har betydelse)
Artens habitat, lövängar och slåtterängar, är hotade miljöer på många håll i landet. Den klargula lövängsbrokmalen tycks vara beroende av ljusa, hävdade marker och försvinner förmodligen snabbt från alltför beskuggade och igenväxande biotoper.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Då vi har dålig kunskap om artens status och biologi bör vi för att kunna skydda den snarast genomföra inventeringar av lämpliga biotoper samt utforska dess levnadssätt. Kända lokaler bör skyddas och hävdas enligt gamla metoder.

Aarvik, L., Berggren, K. & Hansen, L. O. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Zoologisk Museum. Oslo.

Kullberg, J., Albrecht, A., Kaila, L. & Varis, V. Checklist of Finnish Lepidoptera – Suomen perhosten luettelo.

Sahlbergia Vol 6: 45–190. Naturhistoriska Museet. Helsingfors.

Riedl, T. 1969. Polskie Pismo Entomologiczne. Bullentin Entomologique de Pologne. T.XXXIX, Fasc. 4. Riedl, T. 1996. Agonoxenidae. In: Karsholt. O. & Razowski. J. (eds). The Lepidoptera of Europé: 73–74. Apollo Books.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska Föreningen. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan Olov Björklund & Göran Palmqvist 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Parametriotidae - märgmalar 
  • Släkte
    Heinemannia  
  • Art
    Heinemannia laspeyrella, (Hübner, 1796) - klargul lövängsbrokmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan Olov Björklund & Göran Palmqvist 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.