Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klippfingerört

Organismgrupp Kärlväxter Potentilla chamissonis
Klippfingerört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Klippfingerört är en flerårig, 15–30 cm hög ört med gula blommor. Stjälkarna är styvt upprätta och något greniga samt filtigt vithåriga och uppåt ofta rödaktiga. Bladen är 3-fingrade och småbladen är mörkgröna, ganska styva, 10–20 mm långa och omvänt äggrunda med 5–9 djupa, nästan spetsiga tänder och som på undersidan är tätt filthåriga. Mittbladet är skaftat (oskaftat hos lappfingerört, ssp. nivea), och småbladens mittnerv har styva hår (lappfingerört saknar dessa). Bladskaften har mjuka ullhår och långa raka hår (långa raka hår saknas hos lappfingerört). Ofta har klippfingerörten rätt många blommor. Kronbladen är 6–9 mm och längre än fodret.
Utbredning
Länsvis förekomst för klippfingerört Observationer i  Sverige för klippfingerört
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Klippfingerört förekommer sällsynt i norra Lappland. Pite lappmark (1 lokal), Lule lappmark (cirka 25) och Torne lappmark (10). Den är oftast fåtalig på lokalerna. Det finns ingen modern uppföljning gjord på klippfingerörten varför eventuella trender och aktuell status är okänd. I övriga Norden är den känd från cirka 40 lokaler i nordligaste Norge, samt ett 10-tal lokaler i norra och östra Finland. Totalutbredningen omfattar i övrigt Grönland och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i Lule och Torne lappmark, mestadels i små polpulationer i otillgängliga klippbranter. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (500-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (25-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (8800-12000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (80-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Klippfingerört växer i klippbranter, rasmark och sydberg samt ibland tillsammans med lappfingerört men den förekommer mer utpräglat i branter. Oftast växer den på rena kalkklippor och den är klart kalkgynnad.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Blottad mark
Blottad mark
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Rosales (rosordningen), Familj Rosaceae (rosväxter), Släkte Potentilla (fingerörter), Art Potentilla chamissonis Hultén - klippfingerört Synonymer Potentilla hookeriana Lehm. ssp. chamissonis (Hultén) Hultén, Potentilla nivea ssp. chamissonis, Potentilla nivea chamissonis, Lappfingerört

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i Lule och Torne lappmark, mestadels i små polpulationer i otillgängliga klippbranter. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (500-2000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (25-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (8800-12000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (80-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Klippfingerört är en flerårig, 15–30 cm hög ört med gula blommor. Stjälkarna är styvt upprätta och något greniga samt filtigt vithåriga och uppåt ofta rödaktiga. Bladen är 3-fingrade och småbladen är mörkgröna, ganska styva, 10–20 mm långa och omvänt äggrunda med 5–9 djupa, nästan spetsiga tänder och som på undersidan är tätt filthåriga. Mittbladet är skaftat (oskaftat hos lappfingerört, ssp. nivea), och småbladens mittnerv har styva hår (lappfingerört saknar dessa). Bladskaften har mjuka ullhår och långa raka hår (långa raka hår saknas hos lappfingerört). Ofta har klippfingerörten rätt många blommor. Kronbladen är 6–9 mm och längre än fodret.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klippfingerört

Länsvis förekomst och status för klippfingerört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klippfingerört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Klippfingerört förekommer sällsynt i norra Lappland. Pite lappmark (1 lokal), Lule lappmark (cirka 25) och Torne lappmark (10). Den är oftast fåtalig på lokalerna. Det finns ingen modern uppföljning gjord på klippfingerörten varför eventuella trender och aktuell status är okänd. I övriga Norden är den känd från cirka 40 lokaler i nordligaste Norge, samt ett 10-tal lokaler i norra och östra Finland. Totalutbredningen omfattar i övrigt Grönland och Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Potentilla - fingerörter 
  • Art
    Potentilla chamissonisHultén - klippfingerört
    Synonymer
    Potentilla hookeriana Lehm. ssp. chamissonis (Hultén) Hultén
    Potentilla nivea ssp. chamissonis
    Potentilla nivea chamissonis
    Lappfingerört

Klippfingerört växer i klippbranter, rasmark och sydberg samt ibland tillsammans med lappfingerört men den förekommer mer utpräglat i branter. Oftast växer den på rena kalkklippor och den är klart kalkgynnad.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Blottad mark, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Klippfingerörtens populationer är ofta små och risken är stor att slumphändelser kan förstöra lokaler. Andra saker som kan påverka arten negativt är turism. På de lokaler som ligger på välbesökta platser kan slitaget bli för stort. Eventuella kommande klimatförändringar kan förändra de ekologiska förutsättningarna för arten.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Artens aktuella status måste snarast fastställas. De lokaler som inte besökts senaste 10 åren måste återbesökas. Samtliga lokaler bör sedan övervakas regelbundet. Få lokaler ligger idag inom skyddade områden, detta bör avhjälpas i framtiden.
Utländska namn – DK: Stor Klippe-Potentil, NO: Flogmure, FI: Ruijanpahtahanhikki.

Gjærevoll, O. 1990. Maps of Distribution of Norwegian Vascular Plants. II. Alpine Plants. Trondheim.

Hultén, E. 1945. Studies in the Potentilla nivea group. Bot. Not. 98: 127–148.

Laine, U. 1997. Ruijanpahtahanhikki – klippfingerört. I. Ryttäri, T. & Kettunen, T. (red.) Uhanalaiset Kasvimme. Helsingfors.

Selander, S. 1950. Floristic Phytogeography of South-Western Lule Lappmark I-II. Acta Phytogeographica Suecica 27–28.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2001. © ArtDatabanken 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Rosales - rosordningen 
  • Familj
    Rosaceae - rosväxter 
  • Släkte
    Potentilla - fingerörter 
  • Art
    Potentilla chamissonis, Hultén - klippfingerört
    Synonymer
    Potentilla hookeriana Lehm. ssp. chamissonis (Hultén) Hultén
    Potentilla nivea ssp. chamissonis
    Potentilla nivea chamissonis
    Lappfingerört
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2001. © ArtDatabanken 2005.