Viola tricolor subsp. curtisii
Klittviol
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Malpighiales (malpigiaordningen), Familj Violaceae (violväxter), Släkte Viola (violer), Underart Viola tricolor subsp. curtisii (E. Forst.) Syme - klittviol Synonymer Viola tricolor ssp. ammotropha, Viola tricolor ssp. bellioides, Viola tricolor ssp. coniophila, Viola tricolor ssp. stenochila, Viola tricolor ssp. maritima (Schweigg.) Hyl., Viola tricolor var. maritima Schweigg., Viola tricolor curtisii, Viola tricolor ssp. curtisii (E. Forst.) Syme
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Sårbar (VU)
-
2005 Sårbar (VU)
-
2000 Kunskapsbrist (DD)
Dokumentation Förekommer sällsynt utmed kusterna i södra delarna av landet samt på Öland och Gotland. Klittviolen växer på sanddyner och i dyngräsmarker, oftast nära havet. På Gotland växer den även på sandgräsmarker en bit från kusten. Valet av biotop tyder på att den är mycket konkurrenskänslig. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (500-10000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 150 (75-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på underartens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar underarten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att underarten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Länsvis förekomst och status för klittviol baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Klittviol är främst känd från kuststråk i Skåne och Halland. Enstaka belägg finns från Bohuslän, Västergötland, Blekinge, Småland, Öland, Gotland och Uppland. I Skåne har den under senare åren blivit funnen på 25 lokaler. Utbredningen är dock dåligt känd, och aktuell status ytterst osäker. I övriga Norden är klittviolen endast känd från Danmark. I övrigt förekommer den efter Västeuropas kuster (osäkert var sydgränsen går) norrut till Sverige, och i Östersjön norrut till Estland. Eftersom underarten saknats i de flesta floror, och botanisterna genom tiderna ägnat den mycket litet uppmärksamhet, är informationen om förhållandena i Sverige ytterst knapphändig.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningMalpighiales - malpigiaordningen
-
FamiljViolaceae - violväxter
-
SläkteViola - violer
-
ArtViola tricolor - styvmorsviol
-
UnderartViola tricolor subsp. curtisii(E. Forst.) Syme - klittviolSynonymerViola tricolor ssp. ammotrophaViola tricolor ssp. bellioidesViola tricolor ssp. coniophilaViola tricolor ssp. stenochilaViola tricolor ssp. maritima (Schweigg.) Hyl.Viola tricolor var. maritima Schweigg.Viola tricolor curtisiiViola tricolor ssp. curtisii (E. Forst.) Syme
Klittviolen växer på sanddyner och i dyngräsmarker, oftast nära havet. På Gotland växer den även på sandgräsmarker en bit från kusten. Valet av biotop tyder på att den är mycket konkurrenskänslig.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand
Biotoper som är viktiga för arten: Havsstrand, Blottad mark, Öppen fastmark
Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
- Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
- Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Georgson, K. m. fl. 1997. Hallands flora. Lund. Olsson, K.-A. 2006. Nya hotade kärlväxter i Skåne. Bot. Not. 139 (3): 22–33.
Rasmussen, S. M. 1954. Euphorbiaceernes, Malvaceernes og Violaceernes udbredelse i Danmark. Bot Tidsskr. 50: 239–278.
Valentine, G. H., Merxmüller, H. & Schmidt, A. 1968. Viola. I Tutin, T. G., m.fl. Flora Europaea, 2: 270–282. Cambridge University Press, Cambridge.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningMalpighiales - malpigiaordningen
-
FamiljViolaceae - violväxter
-
SläkteViola - violer
-
ArtViola tricolor - styvmorsviol
-
UnderartViola tricolor subsp. curtisii, (E. Forst.) Syme - klittviolSynonymerViola tricolor ssp. ammotrophaViola tricolor ssp. bellioidesViola tricolor ssp. coniophilaViola tricolor ssp. stenochilaViola tricolor ssp. maritima (Schweigg.) Hyl.Viola tricolor var. maritima Schweigg.Viola tricolor curtisiiViola tricolor ssp. curtisii (E. Forst.) Syme
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson 2001. © ArtDatabanken, SLU 2007.