Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klockgentiana

Organismgrupp Kärlväxter Gentiana pneumonanthe
Klockgentiana Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Klockgentiana är en flerårig ört med en kort jordstam från vilken en, ibland flera, stjälkar utgår. Dessa blir 5–40 cm höga och har många, korsvis motsatta blad, som är smalt lansettlika med nedvikta kanter. Man ser oftast endast en toppställd blomma per stjälk, men stjälkarna kan också vara greniga, särskilt om skottet toppas av betande djur. Blomman är klocklik och har ett 5-flikigt foder med spetsiga flikar. Kronan skiljer sig från våra övriga gentianor genom sin påfallande storlek i kombination med den blå färgen. Den blir 3–5 cm lång med 5 korta något utåtböjda flikar och har en mörkt himmelsblå (sällan ljusblå eller vit) färg med 5 grönaktiga strimmor. Blomningstiden inträffar sent, i slutet av juli till september, och blomman pollineras av humlor. Frukten är en avlång kapsel.
Utbredning
Länsvis förekomst för klockgentiana Observationer i  Sverige för klockgentiana
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Klockgentianan har en västlig utbredning i Norden och i Sverige finns den ganska sällsynt i Skåne, sällsynt i Blekinge, ganska sällsynt till mindre vanlig i Halland, västra Småland och västra Västergötland. I Bohuslän är den sällsynt och i Dalsland och sydvästra Värmland mycket sällsynt. Överallt har den under de senaste årtiondena minskat betydligt i utbredning och antal lokaler. Den finns i sydligaste och sydöstra Norge och är i Danmark ganska vanlig på Jylland men mycket sällsynt för övrigt. Klockgentiana saknas i Finland men finns för övrigt i större delen av Europa samt i tempererade delar av västra Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2abc; B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i västra delarna av landet, från Skåne upp till Värmland. Klockgentianan växer på fuktig till våt mark i fukthedar och fuktängar, ofta hävdade genom bete eller slåtter. Lokalerna ligger ofta vid stränder av sjöar, gölar och vattendrag. Det främsta hotet mot klockgentianan är upphörande slåtter och bete. Torrläggning och beskogning av mader och fuktängar är också ett hot. Finns ett åtgärdsprogram som är framtaget för att gynna klockgentiana samt alkonblåvinge som är helt knuten till denna. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (175-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 996 (800-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-40) % under de senaste 30 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (A2abc; B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Klockgentianan växer på fuktig till våt mark i fukthedar (t.ex. pors-blåtåtelhedar, och klockljunghedar) och fuktängar. Lokalerna ligger ofta vid stränder av sjöar, gölar och vattendrag. Den är hävdgynnad och kan växa i många typer av fuktiga betes- och slåttermarker. Klockgentianan förefaller något kalkskyende. På ohävdade lokaler är den beroende av störning (t.ex. isgång och översvämning) som håller borta tjock förna och hög vegetation.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Gentianales (gentianaordningen), Familj Gentianaceae (gentianaväxter), Släkte Gentiana (gentianor), Art Gentiana pneumonanthe L. - klockgentiana Synonymer Höstklocka

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2abc; B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i västra delarna av landet, från Skåne upp till Värmland. Klockgentianan växer på fuktig till våt mark i fukthedar och fuktängar, ofta hävdade genom bete eller slåtter. Lokalerna ligger ofta vid stränder av sjöar, gölar och vattendrag. Det främsta hotet mot klockgentianan är upphörande slåtter och bete. Torrläggning och beskogning av mader och fuktängar är också ett hot. Finns ett åtgärdsprogram som är framtaget för att gynna klockgentiana samt alkonblåvinge som är helt knuten till denna. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (175-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 996 (800-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-40) % under de senaste 30 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (A2abc; B2ab(ii,iii,iv,v)).
Konventioner Typisk art i 6410 Fuktängar (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 4010 Fukthedar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Åtgärdsprogram Fastställt
Klockgentiana är en flerårig ört med en kort jordstam från vilken en, ibland flera, stjälkar utgår. Dessa blir 5–40 cm höga och har många, korsvis motsatta blad, som är smalt lansettlika med nedvikta kanter. Man ser oftast endast en toppställd blomma per stjälk, men stjälkarna kan också vara greniga, särskilt om skottet toppas av betande djur. Blomman är klocklik och har ett 5-flikigt foder med spetsiga flikar. Kronan skiljer sig från våra övriga gentianor genom sin påfallande storlek i kombination med den blå färgen. Den blir 3–5 cm lång med 5 korta något utåtböjda flikar och har en mörkt himmelsblå (sällan ljusblå eller vit) färg med 5 grönaktiga strimmor. Blomningstiden inträffar sent, i slutet av juli till september, och blomman pollineras av humlor. Frukten är en avlång kapsel.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klockgentiana

Länsvis förekomst och status för klockgentiana baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klockgentiana

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Klockgentianan har en västlig utbredning i Norden och i Sverige finns den ganska sällsynt i Skåne, sällsynt i Blekinge, ganska sällsynt till mindre vanlig i Halland, västra Småland och västra Västergötland. I Bohuslän är den sällsynt och i Dalsland och sydvästra Värmland mycket sällsynt. Överallt har den under de senaste årtiondena minskat betydligt i utbredning och antal lokaler. Den finns i sydligaste och sydöstra Norge och är i Danmark ganska vanlig på Jylland men mycket sällsynt för övrigt. Klockgentiana saknas i Finland men finns för övrigt i större delen av Europa samt i tempererade delar av västra Asien.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Gentianales - gentianaordningen 
  • Familj
    Gentianaceae - gentianaväxter 
  • Släkte
    Gentiana - gentianor 
  • Art
    Gentiana pneumonantheL. - klockgentiana
    Synonymer
    Höstklocka

Klockgentianan växer på fuktig till våt mark i fukthedar (t.ex. pors-blåtåtelhedar, och klockljunghedar) och fuktängar. Lokalerna ligger ofta vid stränder av sjöar, gölar och vattendrag. Den är hävdgynnad och kan växa i många typer av fuktiga betes- och slåttermarker. Klockgentianan förefaller något kalkskyende. På ohävdade lokaler är den beroende av störning (t.ex. isgång och översvämning) som håller borta tjock förna och hög vegetation.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Sötvattensstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Det främsta hotet mot klockgentianan och den huvudsakliga orsaken till den tidigare minskningen är upphörande bete. Torrläggning och beskogning av mader och fuktängar är också ett hot. I anslutning till tätorter kan utfyllnad och exploatering av mader och kärrkanter vara ett hot. Ett annat allvarligt hot är ändrad vattenregim i sjöar och vattendrag. Detta kan göra att översvämningar uteblir (ett vanligt problem i många slättsjöar), eller att vegetationen dränks när sjöar används som vattenmagasin under sommaren (t.ex. Vänern). Utan störning från hävd eller vatten kan inte de mycket små och känsliga groddplantorna etableras, även om vuxna individ kan överleva mycket länge. Populationerna kan alltså vara mycket stabila, och till synes livskraftiga, medan en närmare undersökning avslöjar att de helt saknar unga plantor. På de allra flesta lokaler sker det idag ingen föryngring.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Fortsatt bete på mader och fukthedar är en nödvändig åtgärd. Där klockgentianan kvarlever i tynande bestånd kan restaurering och återupptagen hävd vara en åtgärd som snabbt ger positivt resultat. På de lokaler som inte är möjliga att hävdas måste en en viss manuell störning till. Ringenäs skjutfält i Halland bränner man mer eller mindre regelbundet för att gynna vissa arter, klockgentiana är en art som svarar väldigt bra på det. Bränning kan vara en lämplig skötselmetod på fler lokaler. Klockgentianan är en bra representant för alla de arter som skulle gynnas av restaurering av vattenföringen i vissa vattendrag. Gamla vattendomar kan ses över, och nya vattendomar måste ta hänsyn till strändernas biodiversitet. Fr.a. måste utjämnade högvattentoppar och högt sommarvattenstånd undvikas. Ett åtgärdsprogram för klockgentiana ska upprättas och det kommer att ge förslag på fler lämpliga åtgärder. Arten bör övervakas av floraväktare.

Åtgärdsprogram Fastställt
Klockgentiana är fridlyst. Klockgentianan är värdväxt för en hotad fjärilsart Maculinea alcon – alkonblåvinge (Sårbar, VU) som lägger sina ägg på blomknopparna. Utländska namn – DK: Klokke-Ensian, N: Klokkesøte.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Fæegri, K. 1960. Maps of Distribution of Norwegian Plants I. Coastal Plants. Universitetet I Bergen Skrifter Nr. 26.

Fröberg, L. 2006. Blekinges flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Hansen, A. Gentianaceernes, Menyanthaceernes, Asclepiadaceernes og Apocynaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 54: 307–332.

Lagerberg, T. 1947. Vilda växter i Norden II, 2:a uppl.

Magnusson, M. & Edqvist, M. 2006. Inventering av klockgentiana (Gentiana pneumonanthe) i Jönköpings län 2005. Länsstyrelsen i Jönköpings län. Meddelande 2006:16.

Oostermeijer, J. G. B. 1996. Population biology of the rare Gentiana pneumonanthe. The relative importance of demography, genetics, and reproductive beiology. Doktorsavhandling, Amsterdams Universitet, Holland.

Tutin, T. G. et al. 1972. Flora Europaea Volume 3. Cambridge.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2001. Rev Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Gentianales - gentianaordningen 
  • Familj
    Gentianaceae - gentianaväxter 
  • Släkte
    Gentiana - gentianor 
  • Art
    Gentiana pneumonanthe, L. - klockgentiana
    Synonymer
    Höstklocka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 2001. Rev Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken 2006.