Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klocksäckspinnare

Organismgrupp Fjärilar, Bastardsvärmare, rotfjärilar, glasvingar m.fl. Bacotia claustrella
Klocksäckspinnare Fjärilar, Bastardsvärmare, rotfjärilar, glasvingar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hanen har enfärgade, mörkbruna framvingar. Honan är vinglös. Larvsäcken är arttypisk, rör- eller klockformig, och pekar alltid vinkelrätt ut från underlaget. 

Vingspann hos hanen 12–15 mm. Antennen har 24–28 segment, varje segment är täckt av fjäll samt har två kamtänder som är bredast strax innan spetsen. Kamtänderna saknar fjäll men har sinneshår (cilier). Framvingen är något spetsig och glänsande mörkbrun med en mörkare, diffus fläck i diskfältets yttre del. Bakvingen är något ljusare brun. Framvingens vingfjäll är breda medan bakvingen har något smalare fjäll. 

Honan är vinglös med kroppslängden  3–4 mm. Antennen är kort med 6–10 segment, segmenten är ofta sammanväxta. Huvudet är mörkbrunt–svart. Mellankroppens ryggplåtar är mörkbruna–svarta och på sidorna inskurna så att tre ljusa fält framträder, det främsta något otydligt. Bakkroppen är något krumböjd och gulaktig med ljusbruna ryggplåtar och bakkroppens sidor har mörkgrå, hårlika fjäll. Analullen är gråbrun till gyllengul. Äggläggningsröret är långt, maximalt utskjutet lika långt som kroppslängden. 

Larven är mörkgrå med svart huvud och nackplåt. Larvsäcken är 5–7 mm lång och har ett typiskt utseende: den är cylindrisk eller klockformig och täckt av lavar och alger, ibland med inslag av större lav- eller bladfragment och exkrementkorn (se foto s. 22). 

Genitalier: Hos hanen är tegumen konformig. Saccus är långt och spetsigt utdragen. Genitalklaffen är kraftigt böjd och i spetsen rundad med en relativt lång och avsmalnande sacculus. Aedeagus är kort och jämnbred. Hos honan är de bakre apofyserna långa och de främre apofyserna böjda och relativt korta. Pseudoapofyserna är korta men tydliga. Postvaginalplattan har spetsiga utskott mot ostium bursae. 
Utbredning
Länsvis förekomst för klocksäckspinnare Observationer i  Sverige för klocksäckspinnare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Klocksäckspinnare är i Sverige känd från främst kustnära områden från sydligaste Skåne efter ostkusten till nordligast Södermanland samt på Öland och Gotland, alltid med mycket lokala förekomster och i dag klart fragmenterad utbredningsbild. I Skåne är den funnen i Sjödiken och på flera lokaler i Åhustrakten. I Blekinge finns kända förekomster i Ronneby och Torhamn. De småländska lokalerna är från söder till norr; Torsås, Nybro-trakten, Kalmar-trakten, Högsby, och Västervik. I Östergötland är arten endast känd från Gryt och nordligast funnen på en lokal i Södermanland, Trosa vid ett tillfälle. På Öland och Gotland förekommer dock klocksäckspinnaren spridd i flera förekomstområden. I Danmark är arten lokalt påträffad på Själland, Lolland, Falster, Mön och sydligaste och östra Jylland. Arten saknas i Norge och Finland. I Europa i övrigt omfattar utbredningsområdet Ryssland, Mellan- och Sydeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Klocksäckspinnare är knuten till områden med lång lavkontinuitet, exempelvis områden med mycket gamla ekar. Arten förekommer även i lundmarker med åldriga stengärdsgårdar. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-800) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Klocksäckspinnare påträffas på öppna platser i gammal, gles löv- eller barrskog, främst ek- och bok- men även tallskog, samt gärna på torrängar i ett mosaikartat jordbrukslandskap. Arten tycks föredra miljöer med lång kontinuitet med lav- eller algbeväxta lodräta objekt, t.ex. stengärdesgårdar, gamla stolpar eller träd. Fullbildade fjärilar är aktiva från slutet av juni till första hälften av juli. De mycket kortlivade hanarna har reducerade mundelar och intar ingen föda. Hanarna parnings­flyger i gryningen. Äggen kläcks ungefär en månad efter äggläggningen. Larvutvecklingen är tvåårig och larverna äter lavar och alger. Larvsäcken är alltid vinkelrätt placerad mot underlaget såväl när larven rör sig som vilar. Den kan vara svår att se eftersom den ­t.ex. kan påminna om en ojämnhet på en sten eller om en liten knopp på ett träd.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· alger
· alger
· lavar
· lavar
Svampar och lavar
Svampar och lavar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Psychidae (säckspinnare), Släkte Bacotia, Art Bacotia claustrella (Bruand, 1845) - klocksäckspinnare Synonymer Psyche claustrella Bruand, 1845, Bacotia sepium (Speyer, 1846)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Klocksäckspinnare är knuten till områden med lång lavkontinuitet, exempelvis områden med mycket gamla ekar. Arten förekommer även i lundmarker med åldriga stengärdsgårdar. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-800) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Hanen har enfärgade, mörkbruna framvingar. Honan är vinglös. Larvsäcken är arttypisk, rör- eller klockformig, och pekar alltid vinkelrätt ut från underlaget. 

Vingspann hos hanen 12–15 mm. Antennen har 24–28 segment, varje segment är täckt av fjäll samt har två kamtänder som är bredast strax innan spetsen. Kamtänderna saknar fjäll men har sinneshår (cilier). Framvingen är något spetsig och glänsande mörkbrun med en mörkare, diffus fläck i diskfältets yttre del. Bakvingen är något ljusare brun. Framvingens vingfjäll är breda medan bakvingen har något smalare fjäll. 

Honan är vinglös med kroppslängden  3–4 mm. Antennen är kort med 6–10 segment, segmenten är ofta sammanväxta. Huvudet är mörkbrunt–svart. Mellankroppens ryggplåtar är mörkbruna–svarta och på sidorna inskurna så att tre ljusa fält framträder, det främsta något otydligt. Bakkroppen är något krumböjd och gulaktig med ljusbruna ryggplåtar och bakkroppens sidor har mörkgrå, hårlika fjäll. Analullen är gråbrun till gyllengul. Äggläggningsröret är långt, maximalt utskjutet lika långt som kroppslängden. 

Larven är mörkgrå med svart huvud och nackplåt. Larvsäcken är 5–7 mm lång och har ett typiskt utseende: den är cylindrisk eller klockformig och täckt av lavar och alger, ibland med inslag av större lav- eller bladfragment och exkrementkorn (se foto s. 22). 

Genitalier: Hos hanen är tegumen konformig. Saccus är långt och spetsigt utdragen. Genitalklaffen är kraftigt böjd och i spetsen rundad med en relativt lång och avsmalnande sacculus. Aedeagus är kort och jämnbred. Hos honan är de bakre apofyserna långa och de främre apofyserna böjda och relativt korta. Pseudoapofyserna är korta men tydliga. Postvaginalplattan har spetsiga utskott mot ostium bursae. 

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klocksäckspinnare

Länsvis förekomst och status för klocksäckspinnare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klocksäckspinnare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Klocksäckspinnare är i Sverige känd från främst kustnära områden från sydligaste Skåne efter ostkusten till nordligast Södermanland samt på Öland och Gotland, alltid med mycket lokala förekomster och i dag klart fragmenterad utbredningsbild. I Skåne är den funnen i Sjödiken och på flera lokaler i Åhustrakten. I Blekinge finns kända förekomster i Ronneby och Torhamn. De småländska lokalerna är från söder till norr; Torsås, Nybro-trakten, Kalmar-trakten, Högsby, och Västervik. I Östergötland är arten endast känd från Gryt och nordligast funnen på en lokal i Södermanland, Trosa vid ett tillfälle. På Öland och Gotland förekommer dock klocksäckspinnaren spridd i flera förekomstområden. I Danmark är arten lokalt påträffad på Själland, Lolland, Falster, Mön och sydligaste och östra Jylland. Arten saknas i Norge och Finland. I Europa i övrigt omfattar utbredningsområdet Ryssland, Mellan- och Sydeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Psychidae - säckspinnare 
  • Underfamilj
    Psychinae  
  • Tribus
    Psychini  
  • Släkte
    Bacotia  
  • Art
    Bacotia claustrella(Bruand, 1845) - klocksäckspinnare
    Synonymer
    Psyche claustrella Bruand, 1845
    Bacotia sepium (Speyer, 1846)

Klocksäckspinnare påträffas på öppna platser i gammal, gles löv- eller barrskog, främst ek- och bok- men även tallskog, samt gärna på torrängar i ett mosaikartat jordbrukslandskap. Arten tycks föredra miljöer med lång kontinuitet med lav- eller algbeväxta lodräta objekt, t.ex. stengärdesgårdar, gamla stolpar eller träd. Fullbildade fjärilar är aktiva från slutet av juni till första hälften av juli. De mycket kortlivade hanarna har reducerade mundelar och intar ingen föda. Hanarna parnings­flyger i gryningen. Äggen kläcks ungefär en månad efter äggläggningen. Larvutvecklingen är tvåårig och larverna äter lavar och alger. Larvsäcken är alltid vinkelrätt placerad mot underlaget såväl när larven rör sig som vilar. Den kan vara svår att se eftersom den ­t.ex. kan påminna om en ojämnhet på en sten eller om en liten knopp på ett träd.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Barrskog, Lövskog, Ädellövskog, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· alger - Algae (Viktig)
· lavar - Lichenes (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
De främsta hoten är igenväxning och att habitaten sluter sig. Även utskuggning från närliggande uppväxande skog har negativ inverkan liksom skogsåtgärder som avverkning av hagmarksträd och granplantering. Luftföroreningar och försurning kan indirekt drabba arten genom att den långa lavkontinuiteten bryts. I Sverige är arten upptagen på rödlistan p g a den kraftigt fragmenterade utbredningen och den fortlöpande minskningen av ytan och kvalitén i förekomstområdena.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
I kända förekomstområden skall artens habitat bevaras genom försiktig gallring så att igenväxning och utskuggning inte sker. På torrängar och lavklädda stenmurar och större stenar som utnyttjas av klocksäckspinnarens larver bör försiktig röjning och slåtter ske för att hålla torrängarna öppna och undvika att växter och buskar skuggar ut livsmiljöerna för larverna. Gamla lavklädda gärdsgårdsstolpar skall i möjligaste mån inte ersättas av nya impregnerade stolpar eller stolpar av metall. Åtgärdsprogram, enligt de svenska miljömålen, mot luftföroreningar och försurning liksom internationellt miljöarbete skall förhoppningsvis på sikt förbättra luftmiljön.
Namngivning: Bacotia claustrella (Bruand, 1845). Originalbeskrivning: Psyche claustrella. Mem. Soc. Emul. Doubs. 2(1): 66. Synonym: Bacotia sepium (Speyer, 1846).

Etymologi: claustrella = den lilla instängda; claustrum (lat.) = stängt rum, kloster, syftar på larvsäcken; diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Bakótia klavstrélla]

ArtDatabanken 2005. Faktablad: Bacotia claustrella – klocksäckspinnare. Förf. Ingvar Svensson 1997.

Gullander, B. Nordens svärmare och spinnare. Norstedt & Söners Förlag. Stockholm.

Nordström, F. & Wahlgren, E. 1935–41. Svenska fjärilar. (s. 332). Nordisk familjeboks Förlags AB. Stockholm.

Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1961. De fennoskandiska svärmarnas och spinnarnas utbredning. – Lunds Univ. Årsskr. N. F. Avd. 2/ 57(4): 52.

Bengtsson, B.Å. & Palmqvist, G. 2008. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar. Micropterigidae–Psychidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson och Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken och Ekologi) och Göran Palmqvist 2007 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och Utbredning och tillägg till Ekologi). 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Psychidae - säckspinnare 
  • Underfamilj
    Psychinae  
  • Tribus
    Psychini  
  • Släkte
    Bacotia  
  • Art
    Bacotia claustrella, (Bruand, 1845) - klocksäckspinnare
    Synonymer
    Psyche claustrella Bruand, 1845
    Bacotia sepium (Speyer, 1846)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson och Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken och Ekologi) och Göran Palmqvist 2007 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder och Utbredning och tillägg till Ekologi).