Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klofibblefjädermott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Crombrugghia distans
Klofibblefjädermott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingarna är blekt rödbrunfärgade med ett par smala, svagt gulvitfärgade, diffusa band på de två främsta vingflikarna mot framvingens spets. Förväxlingsrisk med de närstående arterna gråfibblefjädermott Oxyptilus pilosellae och flockfibblefjädermott O. chrysodactyla kan dock föreligga. Vingspann 15-22 mm. I Gielis (1996) är arterna avbildade och skillnaderna angivna.
Utbredning
Länsvis förekomst för klofibblefjädermott Observationer i  Sverige för klofibblefjädermott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer i sydöstra delen av Sverige i Skåne, Blekinge, Småland och på Öland och Gotland. Arten har tidigare förväxlats med Oxyptilus tristis (Zeller), som betraktas som en något sydligare art i Europa. Dock kvarstår en del frågetecken kring dessa två taxa och om eventuellt O. tristis förekommer i Norden. Klofibblefjädermott antas leva främst på klofibbla Crepis tectorum i vårt land men utomlands är flera arter i släktena Crepis och Hieracium nämnda som möjliga värdväxter. Klofibblefjädermottet förekommer tämligen lokalt och sällsynt på torra ängsmarker men kan ibland förekomma i större antal. Det förefaller som arten utvidgat sitt utbredningsområde senare år då den fram till 1994 (Svensson et al. 1994) endast var känd från Skåne och Öland. Klofibblefjädermottet är känt från alla våra nordiska grannländer och har en vidsträckt utbredning i Europa och Nordafrika och österut till Mindre Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Tidigare endast känd från ett fåtal torrmarkslokaler med gråfibbla (Hieracium pilosella) och klofibbla (Crepis tectorum) på Öland och i Skåne. Arten uppträder lokalt och sporadiskt, men på senare år har artens förekomst på Öland studerats noggrannare och där kunnat konstaterats på flera nya lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (16-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15500 (12744-69000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (64-120) km². -2005. Populationen är ökande. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Näringsväxt för arten i Sverige är oklar (se ovan). Fjärilen flyger från slutet av maj till in i augusti förmodligen i överlappande generationer på torra ängs- och alvarmarker, men har vid inventeringar på senare år även visat sig kunna förekomma på ruderatmarker och efter vägkanter.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gråfibbla
· gråfibbla
· hökfibblor
· hökfibblor
· jämnfibblor
· jämnfibblor
· klofibbla
· klofibbla
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pterophoridae (fjädermott), Släkte Crombrugghia, Art Crombrugghia distans (Zeller, 1847) - klofibblefjädermott Synonymer Oxyptilus distans (Zeller, 1847)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Tidigare endast känd från ett fåtal torrmarkslokaler med gråfibbla (Hieracium pilosella) och klofibbla (Crepis tectorum) på Öland och i Skåne. Arten uppträder lokalt och sporadiskt, men på senare år har artens förekomst på Öland studerats noggrannare och där kunnat konstaterats på flera nya lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (16-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15500 (12744-69000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (64-120) km². -2005. Populationen är ökande. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Vingarna är blekt rödbrunfärgade med ett par smala, svagt gulvitfärgade, diffusa band på de två främsta vingflikarna mot framvingens spets. Förväxlingsrisk med de närstående arterna gråfibblefjädermott Oxyptilus pilosellae och flockfibblefjädermott O. chrysodactyla kan dock föreligga. Vingspann 15-22 mm. I Gielis (1996) är arterna avbildade och skillnaderna angivna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klofibblefjädermott

Länsvis förekomst och status för klofibblefjädermott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klofibblefjädermott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer i sydöstra delen av Sverige i Skåne, Blekinge, Småland och på Öland och Gotland. Arten har tidigare förväxlats med Oxyptilus tristis (Zeller), som betraktas som en något sydligare art i Europa. Dock kvarstår en del frågetecken kring dessa två taxa och om eventuellt O. tristis förekommer i Norden. Klofibblefjädermott antas leva främst på klofibbla Crepis tectorum i vårt land men utomlands är flera arter i släktena Crepis och Hieracium nämnda som möjliga värdväxter. Klofibblefjädermottet förekommer tämligen lokalt och sällsynt på torra ängsmarker men kan ibland förekomma i större antal. Det förefaller som arten utvidgat sitt utbredningsområde senare år då den fram till 1994 (Svensson et al. 1994) endast var känd från Skåne och Öland. Klofibblefjädermottet är känt från alla våra nordiska grannländer och har en vidsträckt utbredning i Europa och Nordafrika och österut till Mindre Asien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Crombrugghia  
  • Art
    Crombrugghia distans(Zeller, 1847) - klofibblefjädermott
    Synonymer
    Oxyptilus distans (Zeller, 1847)

Näringsväxt för arten i Sverige är oklar (se ovan). Fjärilen flyger från slutet av maj till in i augusti förmodligen i överlappande generationer på torra ängs- och alvarmarker, men har vid inventeringar på senare år även visat sig kunna förekomma på ruderatmarker och efter vägkanter.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gråfibbla - Pilosella officinarum (Har betydelse)
· hökfibblor - Hieracium (Har betydelse)
· jämnfibblor - Crepis (Viktig)
· klofibbla - Crepis tectorum (Har betydelse)
Efter upphörande bete på främst sandmarker riskerar igenväxningen sätta fart eller att skogsplantering sker på dessa marker. Uppgifter från Skåne visar på 50 % minskning av öppna sandmarkshabitat.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Naturvårdsanpassad betning bör ske för att hålla de torra ängarna och alvarmarkerna öppna. På Gotland, på Hejnum hällar t ex där fårbetning sker i en del av området tycks tänkbara värdväxter minska kraftigt genom betningen varför fållning och spridning av betet kan vara en lösning. Vidare bör artens biologi och värdväxtval utforskas närmare.

Deurs, W.v. 1948. Fjermøl. Danmarks Fauna Bd. 52.

Gielis, C. 1996. Microlepidoptera of Europé. Volume 1. Pterophoridae. Apollo Books. Stenstrup

Hannemann, H.-J. 1977. Federmotten, Gespinstmotten, Echte Motten. Die Tierwelt Deutschlands, 63. Teil.

Svensson, I. 1979. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1978. Ent. Tidskr. 100: 91-97.

Svensson, I., Elmquist, H. Gustafsson, B. Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska Föreningen. Stockholm

Tyler, T. 2003. Sandstäppens status vårvintern 2003. Botaniska notiser 136(4): 1-22.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Göran Palmqvist 2011. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pterophoroidea  
  • Familj
    Pterophoridae - fjädermott 
  • Underfamilj
    Pterophorinae  
  • Släkte
    Crombrugghia  
  • Art
    Crombrugghia distans, (Zeller, 1847) - klofibblefjädermott
    Synonymer
    Oxyptilus distans (Zeller, 1847)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ingvar Svensson 1997. Rev. Göran Palmqvist 2011. © ArtDatabanken, SLU 2005.