Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klotigelknopp

Organismgrupp Kärlväxter Sparganium erectum subsp. oocarpum
Klotigelknopp Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Klotigelknopp är en kraftig, flerårig ört med 50–150 cm hög stjälk. De 10–30 mm breda bladen är styvt upprätta, nertill skarpt trekantiga, mot spetsen plattade med kölad undersida. Blomställningen är grenad med varje gren utgående från bladvecken och bärande 1–4 honhuvud och 5–20 hanhuvud på varje gren. Klotigelknopp är en underart av storigelknopp S. erectum, vilken numera delas upp i fyra underarter. Av våra igelknoppsarter är det endast storigelknopp och flotagräs S. gramineum som har grenig blomställning. Med sitt flytande växtsätt och sina 1,5–3 mm breda blad kan flotagräs knappast förväxlas med storigelknopp. De olika underarterna av storigelknopp kan endast skiljas åt genom de mogna frukternas form och utseende. Klotigelknopp har frukter som är 5-8 mm långa (exklusive sprötet) och 4–7 mm breda. Hela frukten är enhetligt ljust brun; till formen nästan klotrund med en halvsfärisk övre delen och ett tydligt avsatt spröt. Den undre delen av frukten är brett pyramidal. Klotigelknopp är mest lik glansigelknopp S. erectum ssp. neglectum som dock har en smalare, spolformig frukt med en jämn övergång mellan den övre delen av frukten och sprötet. Sotigelknopp S. erectum ssp. erectum har en frukt med tydligt avsatt, nästan plan och mörk överyta, medan frukten på vanlig storigelknopp S. erectum ssp. microcarpum är tydligt insnörd nedanför den kupolformade övre delen. Klotigelknopp visar dålig fertilitet och har ofta endast några få välutvecklade frukter per huvud. Den står nära glansigelknopp och betraktas ofta som en form av denna. Den svaga fruktsättningen har även lett till misstanke att det rör sig om en korsning, i så fall troligen mellan sotigelknopp och glansigelknopp. Om så är fallet skulle det även peka på att de olika underarterna borde behandlas som arter.
Utbredning
Länsvis förekomst för klotigelknopp Observationer i  Sverige för klotigelknopp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Klotigelknopp är känd från Skåne och Uppland, I Skåne har den under 1990-talet samlats från några platser och i Uppland upptäcktes som ny för landskapet 2006. Även om underarten är dåligt beaktad och kanske förbisedd, är den troligen ovanlig. I Danmark har underarten sällsynt noterats från Själland, Falster och Jylland. Den saknas i Norge och Finland. Dess totalutbredning är mycket ofullständigt känd, men troligen är den inskränkt till de västra och centrala delarna av Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer sällsynt i Skåne, Blekinge, Småland och Uppland. Den växer i kanten av sjöar, åar, bäckar och diken. Klotigelknopp är till viss del förbisedd även om riktade eftersökningar i Blekinge och södra Småland under 2007-2008 visar att den är sällsynt. Under 2013 och 2014 har den påträffats på 25 nya lokaler i Blekinge, Skåne och södra Småland. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (25-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (108-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att underarten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
De svenska fynden av klotigelknopp har gjorts i kanten av sjöar, åar och bäckar. Klotigelknopp förefaller ha samma ekologiska krav som de övriga underarterna av storigelknopp. Den växer inte på djupare vatten och växtplatserna är oftast dyiga och näringsrika och det är troligt att även klotigelknopp gynnas av en ökande eutrofiering. På några lokaler bildar den stora, vegetativt förökade bestånd. Underartens utpräglat sydliga utbredning i vårt land beror troligen på att den behöver en lång vegetationsperiod för att hinna bilda mogna frukter. Frukterna är anpassade till spridning med vatten då de innehåller rikligt med porös flytvävnad. Även fåglar kan vara en viktig spridningsfaktor. Undersökningar har visat att de hårda fröna oskadade kan passera genom fåglarnas tarmkanal.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Poales (gräsordningen), Familj Typhaceae (kaveldunsväxter), Släkte Sparganium (igelknoppar), Underart Sparganium erectum subsp. oocarpum (Celak.) Domin - klotigelknopp Synonymer Sparganium erectum var. oocarpum Celak., Sparganium erectum ssp. oocarpum (Celak.) Domin

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer sällsynt i Skåne, Blekinge, Småland och Uppland. Den växer i kanten av sjöar, åar, bäckar och diken. Klotigelknopp är till viss del förbisedd även om riktade eftersökningar i Blekinge och södra Småland under 2007-2008 visar att den är sällsynt. Under 2013 och 2014 har den påträffats på 25 nya lokaler i Blekinge, Skåne och södra Småland. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (25-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (108-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat gör att underarten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Klotigelknopp är en kraftig, flerårig ört med 50–150 cm hög stjälk. De 10–30 mm breda bladen är styvt upprätta, nertill skarpt trekantiga, mot spetsen plattade med kölad undersida. Blomställningen är grenad med varje gren utgående från bladvecken och bärande 1–4 honhuvud och 5–20 hanhuvud på varje gren. Klotigelknopp är en underart av storigelknopp S. erectum, vilken numera delas upp i fyra underarter. Av våra igelknoppsarter är det endast storigelknopp och flotagräs S. gramineum som har grenig blomställning. Med sitt flytande växtsätt och sina 1,5–3 mm breda blad kan flotagräs knappast förväxlas med storigelknopp. De olika underarterna av storigelknopp kan endast skiljas åt genom de mogna frukternas form och utseende. Klotigelknopp har frukter som är 5-8 mm långa (exklusive sprötet) och 4–7 mm breda. Hela frukten är enhetligt ljust brun; till formen nästan klotrund med en halvsfärisk övre delen och ett tydligt avsatt spröt. Den undre delen av frukten är brett pyramidal. Klotigelknopp är mest lik glansigelknopp S. erectum ssp. neglectum som dock har en smalare, spolformig frukt med en jämn övergång mellan den övre delen av frukten och sprötet. Sotigelknopp S. erectum ssp. erectum har en frukt med tydligt avsatt, nästan plan och mörk överyta, medan frukten på vanlig storigelknopp S. erectum ssp. microcarpum är tydligt insnörd nedanför den kupolformade övre delen. Klotigelknopp visar dålig fertilitet och har ofta endast några få välutvecklade frukter per huvud. Den står nära glansigelknopp och betraktas ofta som en form av denna. Den svaga fruktsättningen har även lett till misstanke att det rör sig om en korsning, i så fall troligen mellan sotigelknopp och glansigelknopp. Om så är fallet skulle det även peka på att de olika underarterna borde behandlas som arter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klotigelknopp

Länsvis förekomst och status för klotigelknopp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klotigelknopp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Klotigelknopp är känd från Skåne och Uppland, I Skåne har den under 1990-talet samlats från några platser och i Uppland upptäcktes som ny för landskapet 2006. Även om underarten är dåligt beaktad och kanske förbisedd, är den troligen ovanlig. I Danmark har underarten sällsynt noterats från Själland, Falster och Jylland. Den saknas i Norge och Finland. Dess totalutbredning är mycket ofullständigt känd, men troligen är den inskränkt till de västra och centrala delarna av Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Typhaceae - kaveldunsväxter 
  • Släkte
    Sparganium - igelknoppar 
  • Art
    Sparganium erectum - storigelknopp 
  • Underart
    Sparganium erectum subsp. oocarpum(Celak.) Domin - klotigelknopp
    Synonymer
    Sparganium erectum var. oocarpum Celak.
    Sparganium erectum ssp. oocarpum (Celak.) Domin

De svenska fynden av klotigelknopp har gjorts i kanten av sjöar, åar och bäckar. Klotigelknopp förefaller ha samma ekologiska krav som de övriga underarterna av storigelknopp. Den växer inte på djupare vatten och växtplatserna är oftast dyiga och näringsrika och det är troligt att även klotigelknopp gynnas av en ökande eutrofiering. På några lokaler bildar den stora, vegetativt förökade bestånd. Underartens utpräglat sydliga utbredning i vårt land beror troligen på att den behöver en lång vegetationsperiod för att hinna bilda mogna frukter. Frukterna är anpassade till spridning med vatten då de innehåller rikligt med porös flytvävnad. Även fåglar kan vara en viktig spridningsfaktor. Undersökningar har visat att de hårda fröna oskadade kan passera genom fåglarnas tarmkanal.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
På några av sina skånska växtplatser finns klotigelknopp i livskraftiga bestånd där den förefaller gynnad av svag hävd av stränder i kombination med en ökad eutrofiering. Även om det på dessa lokaler för närvarande inte finns några konkreta hot mot underarten, gör dess sällsynthet den sårbar vid eventuella anläggningsarbeten och röjningar av sjö- och åstränder.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
De kända lokalerna för klotigelknopp bör regelbundet följas upp för att göra det möjligt att bedöma den framtida beståndsutvecklingen. Markägare bör informeras om förekomst av klotigelknopp så att nödvändig hänsyn kan tagas till växten. Underarten bör aktivt eftersökas i lämpliga biotoper.

Grøntved, J. 1954. Typhaceernes og Sparganiaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 50: 209–238.

Karlsson, T. & Olsson, K.-A. 1993. Igelknoppar i Skåne, Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1993 (1): 5–11.

Olsson, K.-A. 2000. Gamla bekanta – nya vänner. Rödlistade arter i Sverige 2000 ur ett skånskt perspektiv.

Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 2000 (3): 4–23.

Rich, T. C. G. & Jermy, A. C. 1998. Plant Crib 1998. London.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2000. Rev. Mora Aronsson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Poales - gräsordningen 
  • Familj
    Typhaceae - kaveldunsväxter 
  • Släkte
    Sparganium - igelknoppar 
  • Art
    Sparganium erectum - storigelknopp 
  • Underart
    Sparganium erectum subsp. oocarpum, (Celak.) Domin - klotigelknopp
    Synonymer
    Sparganium erectum var. oocarpum Celak.
    Sparganium erectum ssp. oocarpum (Celak.) Domin
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 2000. Rev. Mora Aronsson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.