Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  klumpfrölöpare

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Harpalus froelichii
Klumpfrölöpare Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 8,5–10,5 mm lång jordlöpare med klumpig och välvd kroppsform. Grundfärgen är svartbrun, och fötter och antenner är ljusare bruna.
Utbredning
Länsvis förekomst för klumpfrölöpare Observationer i  Sverige för klumpfrölöpare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Känd från spridda lokaler i Skåne, i Halland, på Öland och på Gotland. De skånska förekomsterna är koncentrerade till landskapets östra del samt till Vombsänkan, med spridda förekomster i övriga Sydskåne. Närmast är den känd från Danmark och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Europa till Kina. Arten föreföll i Skåne vara ökande under 1960-talet, men är nu åter känd från mycket få lokaler liksom i Danmark.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Lever på torra, öppna sandiga eller grusiga marker med sparsam vegetation, ofta på trädesåkrar med vegetation av t ex borsttåtel. Känd från spridda lokaler i Skåne, Halland, Öland och Gotland. Föreföll ökande under 1960-talet, men nu åter mycket få lokaler liksom i Danmark. Hotas av ändrade brukningsformer (upphört trädesbruk) samt igenväxning av sandmarker. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Lever på öppen, torr sand- eller grusmark med sparsam torrmarksvegetation – ofta på trädesåkrar med vegetation av t.ex. borsttåtel, i igenväxande grustag eller på andra typer av torra ruderatmarker, mer sällan på rena sandgräshedar. Förmodligen lever såväl larven som den fullbildade skalbaggen av växter. Populationer av arten tycks bestå av individer som fortplantar sig under våren likväl som individer som fortplantar sig under hösten. Den fullbildade skalbaggen påträffas talrikast dels i maj–juni, dels i augusti–september. Den är nattaktiv, har god spridningsförmåga, och påträffas ofta i vinddrift på havsstränder eller lockad till ljus.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Carabidae (jordlöpare), Släkte Harpalus, Art Harpalus froelichii Sturm, 1818 - klumpfrölöpare Synonymer Harpalus froelichi Sturm, 1818

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Lever på torra, öppna sandiga eller grusiga marker med sparsam vegetation, ofta på trädesåkrar med vegetation av t ex borsttåtel. Känd från spridda lokaler i Skåne, Halland, Öland och Gotland. Föreföll ökande under 1960-talet, men nu åter mycket få lokaler liksom i Danmark. Hotas av ändrade brukningsformer (upphört trädesbruk) samt igenväxning av sandmarker. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-160) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
En 8,5–10,5 mm lång jordlöpare med klumpig och välvd kroppsform. Grundfärgen är svartbrun, och fötter och antenner är ljusare bruna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för klumpfrölöpare

Länsvis förekomst och status för klumpfrölöpare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för klumpfrölöpare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Känd från spridda lokaler i Skåne, i Halland, på Öland och på Gotland. De skånska förekomsterna är koncentrerade till landskapets östra del samt till Vombsänkan, med spridda förekomster i övriga Sydskåne. Närmast är den känd från Danmark och Baltikum. Världsutbredningen sträcker sig från Europa till Kina. Arten föreföll i Skåne vara ökande under 1960-talet, men är nu åter känd från mycket få lokaler liksom i Danmark.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Harpalini  
  • Släkte
    Harpalus  
  • Art
    Harpalus froelichiiSturm, 1818 - klumpfrölöpare
    Synonymer
    Harpalus froelichi Sturm, 1818

Lever på öppen, torr sand- eller grusmark med sparsam torrmarksvegetation – ofta på trädesåkrar med vegetation av t.ex. borsttåtel, i igenväxande grustag eller på andra typer av torra ruderatmarker, mer sällan på rena sandgräshedar. Förmodligen lever såväl larven som den fullbildade skalbaggen av växter. Populationer av arten tycks bestå av individer som fortplantar sig under våren likväl som individer som fortplantar sig under hösten. Den fullbildade skalbaggen påträffas talrikast dels i maj–juni, dels i augusti–september. Den är nattaktiv, har god spridningsförmåga, och påträffas ofta i vinddrift på havsstränder eller lockad till ljus.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mineraljord/sediment (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Artens status är något svårbedömd p.g.a. ett något sporadiskt uppträdande, men att dess livsmiljö är minskande råder det ingen tvekan om. De viktigaste hoten torde vara ändrade brukningsformer (ökad kemikalieanvändning i jordbruket och upphört trädesbruk på sandiga marker) samt igenväxning av sandmarker som en följd av upphört bete eller igenplantering med tall. Täktrestaurering är också ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Igenväxning av sandmarker måste förhindras genom bibehållen hävd. Ett par av lokalerna i Skåne är belägna på militära övningsfält, där ett intensivt markslitage från körning med militära fordon bidrar till att upprätthålla för arten lämpliga betingelser. Många rödlistade insekter är knutna till de tidiga successionsstadier som ofta skapas i sand- och grustäkter. Rutinerna vid brytning och efterbehandling bör ses över, så att täkternas positiva betydelse kan bibehållas.

Ljungberg, H. 1999. Skalbaggar och andra insekter på sandstäppslokaler i östra Skåne. Länsstyrelsen i Skåne län.

Ljungberg, H. 2002. Bete, störning och biologisk mångfald i odlingslandskapet – hotade skalbaggar i öländska torrmarker. Länsstyrelsen i Kalmar län, Miljöenheten, meddelande 2002:20.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Harpalinae  
  • Tribus
    Harpalini  
  • Släkte
    Harpalus  
  • Art
    Harpalus froelichii, Sturm, 1818 - klumpfrölöpare
    Synonymer
    Harpalus froelichi Sturm, 1818
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.