Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  knutskapania

Organismgrupp Mossor Scapania crassiretis
Knutskapania Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Knutskapania är en brungrön till röd, upp till 7 centimeter lång och 3 mm bred bladlevermossa, som bildar decimeterstora mattor. Bladen har två flikar som sitter tätt tryckta mot varandra. I skottspetsen kan mörkbruna eller rödbruna groddkorn sitta i små, runda samlingar. Arten är skildkönad och svepen är ovanliga. Arten står nära klippskapania Scapania nemorea men kan förväxlas även med rikkärrsskapania S. degenii. Till skillnad från båda dessa har bladen oftast ett purpurrött inslag och cellerna har tjocka väggar med starkt förtjockade hörn (knutlika! varav namnet) och varje cell är nästan fylld av oljekroppar. Till skillnad från de flesta andra levermossor finns oljekropparna kvar flera år efter det att har mossan torkats.
Utbredning
Länsvis förekomst för knutskapania Observationer i  Sverige för knutskapania
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är boreal till arktisk och är i Sverige funnen på ett tiotal lokaler från norra Dalarna till Lappland. Moderna fynd finns från Dalarna, Jämtland och Norrbotten. I övriga Norden är den funnen i Norge (Buskerud till Troms) och Finland (Kuusamo). Utbredningen i Europa är inskränkt till ett handfull lokaler i östra alperna (Italien, Schweiz och Österrike) och bergsområden i Storbritannien (Wales och Skottland). Arten är också funnen i arktiska Ryssland, Nordamerika och på Grönland. Arten är rödlistad även i Finland (EN).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Sällsynt art som växer på sura bergväggar i klipp- och rasbranter, raviner och kanjoner i subalpin zon. Kända förekomster är alla ytmässigt små och individfattiga. Arten är relativt lätt att känna igen i fält och därför inkluderas ett relativt lågt mörkertal. Minst en av lokalerna har förstörts av en vattenkraftsutbyggnad. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (50-3200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (4-640) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Växer på sura översilade bergväggar i miljöer med hög och jämn luftfuktighet t. ex. vattenfall, forsar och bäckraviner. På de aktuella lokalerna i Sverige förekommer den på lodytor intill forsande vatten i sällskap av arter som purpurmylia Mylia taylorii och pysslingmossa Hygrobiella laxifolia.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Marchantiopsida, Ordning Jungermanniales, Familj Scapaniaceae, Släkte Scapania (skapanior), Art Scapania crassiretis Bryhn - knutskapania Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Sällsynt art som växer på sura bergväggar i klipp- och rasbranter, raviner och kanjoner i subalpin zon. Kända förekomster är alla ytmässigt små och individfattiga. Arten är relativt lätt att känna igen i fält och därför inkluderas ett relativt lågt mörkertal. Minst en av lokalerna har förstörts av en vattenkraftsutbyggnad. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (50-3200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 160 (4-640) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Knutskapania är en brungrön till röd, upp till 7 centimeter lång och 3 mm bred bladlevermossa, som bildar decimeterstora mattor. Bladen har två flikar som sitter tätt tryckta mot varandra. I skottspetsen kan mörkbruna eller rödbruna groddkorn sitta i små, runda samlingar. Arten är skildkönad och svepen är ovanliga. Arten står nära klippskapania Scapania nemorea men kan förväxlas även med rikkärrsskapania S. degenii. Till skillnad från båda dessa har bladen oftast ett purpurrött inslag och cellerna har tjocka väggar med starkt förtjockade hörn (knutlika! varav namnet) och varje cell är nästan fylld av oljekroppar. Till skillnad från de flesta andra levermossor finns oljekropparna kvar flera år efter det att har mossan torkats.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för knutskapania

Länsvis förekomst och status för knutskapania baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för knutskapania

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är boreal till arktisk och är i Sverige funnen på ett tiotal lokaler från norra Dalarna till Lappland. Moderna fynd finns från Dalarna, Jämtland och Norrbotten. I övriga Norden är den funnen i Norge (Buskerud till Troms) och Finland (Kuusamo). Utbredningen i Europa är inskränkt till ett handfull lokaler i östra alperna (Italien, Schweiz och Österrike) och bergsområden i Storbritannien (Wales och Skottland). Arten är också funnen i arktiska Ryssland, Nordamerika och på Grönland. Arten är rödlistad även i Finland (EN).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Scapaniaceae  
  • Släkte
    Scapania - skapanior 
  • Art
    Scapania crassiretisBryhn - knutskapania

Växer på sura översilade bergväggar i miljöer med hög och jämn luftfuktighet t. ex. vattenfall, forsar och bäckraviner. På de aktuella lokalerna i Sverige förekommer den på lodytor intill forsande vatten i sällskap av arter som purpurmylia Mylia taylorii och pysslingmossa Hygrobiella laxifolia.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Arten tycks kräva hög och jämn luftfuktighet och all form av påverkan på lokalklimatet som t.ex. avverkning och dämning i närheten av populationerna innebär allvarliga hot och måste undvikas.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Lokalerna med knutskapania måste lämnas för fri utveckling och vattendragen lämnas opåverkade. Dessutom bör miljöer både uppströms och nedströms kända förekomster lämnas orörda så att arten i framtiden har en möjlighet att öka sina populationer. De kända populationerna av mossan bör övervakas, särskilt den på Fulufjället där arten redan kan ha försvunnit.
Utländska namn - FI: pahtakinnassammal, NO: Knutetvibladmose.

Damsholt, K. 2002. Illustrated flora of Nordic liverworts and hornworts. -- Nordic Bryological Society, Copenhagen and Lund

Jørgensen, E. 1934. Norges levermoser. Bergens Mus. Skr. 16.

Konstantinova, N. A. & Potemkin, A. D. 1996. Liverworts of the Russian arctic: an annotated check-list and bibliography. Arctoa 6: 125-150.

Schuster, M.R. 1974. The Hepaticae and Anthocerotae of North America III. New York & London.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2001. Uppdaterat 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Scapaniaceae  
  • Släkte
    Scapania - skapanior 
  • Art
    Scapania crassiretis, Bryhn - knutskapania
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2001. Uppdaterat 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.