Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kolflarnlav

Organismgrupp Lavar Carbonicola anthracophila
Kolflarnlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kolflarnlav har tätt sittande, utstående, taktegelaktiga bålfjäll vilka är försedda med kantsoral. Bålfjällen är glänsande grönbruna till mellanbruna, ofta mörkare mot basen. Som små är de lätt konkava, senare välvda. Bålkanten är något uppvikt och soralen är ljust grå, vilket gör att kanten på bålfjällen framstår som blekbrun till vit. Bålen är P+ röd. Apothecier är sällsynta, rödbruna och blir med tiden välvda och kantlösa. Arten är mycket lik mörk kornflarnlav Carbonicola myrmecina (tidigare Hypocenomyce castaneocinerea) vilken växer i samma miljö men denna har bålfjäll med en kant av bålens färg och bålen reagerar P-. Tidigare användes namnet Hypocenomyce anthracophila för arten (Bendiksby & Timdal 2013).
Utbredning
Länsvis förekomst för kolflarnlav Observationer i  Sverige för kolflarnlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer från Blekinge till Torne Lappmark men den är mycket ovanlig i sydvästra Sverige (Artportalen 2016). En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Arten saknas i Danmark men finns i Norge och Finland. Arten är rödlistad i Norge (Sårbar VU, Timdal m.fl. 2015) och i Finland (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar Europa, Asien, Nordamerika och Australien (Brodo m.fl. 2001, Timdal 2002).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Växer på gamla stubbar och torrakor med hård ved vilka nästan alltid har spår av skogsbrand. Växer främst på dimensionsavverkningsstubbar av tall men också på naturligt brända tallhögstubbar från tiden innan dimensionsavverkningen. Dessa har troligtvis stått döda i 100-300 år. Nytt substrat nybildas i mycket begränsad omfattning. Substratet minskar dels på grund av ålder (naturlig nedbrytning), dels på grund av att de förstörs i samband med gallringar, slutavverkningar och markberedning. Arten bytte 2014 namn från Hypocenomyce anthracophila till Carbonicola anthracophila. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2500-35000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5000 (1200-20000). Förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningstakten uppgår till 25 (15-30) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C1).
Ekologi
Kolflarnlav är brandberoende och växer nästan uteslutande på kolad hård kärnved av tall. Arten och förekommer främst i glesa, öppna tall- och blandbarrskogar av naturskogskaraktär. Kolflarnlav indikerar skog med höga naturvärden och är en signalart (Nitare 2000). Etableringen verkar ske sent efter brand, kanske först efter 100-300 år. Vanligast är att den påträffas på rester av nedbrunna torrakor samt högstubbar och lågstubbar som är så grova att hela innandömet är urbränt. Sällsynt kan man påträffa kolflarnlav på kolad ved i brandljud på levande tallar. Bara undantagsvis växer den på icke kolade torrakor eller på timmerväggar av flerhundraåriga byggnader i jordbrukslandskapet. Den växer ofta tillsammans med mörk kolflarnlav Carbonicola myrmecina (rödlistad som Nära hotad NT) och vedskivlav Hertelidea botryosa (rödlistad som Nära hotad NT).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Dött träd
Dött träd
· tall
· tall
Ved och bark
Ved och bark
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Carbonicolaceae, Släkte Carbonicola, Art Carbonicola anthracophila (Nyl.) Bendiksby & Timdal - kolflarnlav Synonymer Lecidea cladonioides Th.Fr., Lecidea cladonioides v. albocervina Räsänen, Biatora anthracophila (Nyl.) Hafellner, Lecidea anthracophila Nyl., Psora cladonioides (Th.Fr.) Elenkin, Hypocenomyce anthracophila (Nyl.) P.James & Gotth. Schneid. in Schneider

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Växer på gamla stubbar och torrakor med hård ved vilka nästan alltid har spår av skogsbrand. Växer främst på dimensionsavverkningsstubbar av tall men också på naturligt brända tallhögstubbar från tiden innan dimensionsavverkningen. Dessa har troligtvis stått döda i 100-300 år. Nytt substrat nybildas i mycket begränsad omfattning. Substratet minskar dels på grund av ålder (naturlig nedbrytning), dels på grund av att de förstörs i samband med gallringar, slutavverkningar och markberedning. Arten bytte 2014 namn från Hypocenomyce anthracophila till Carbonicola anthracophila. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2500-35000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5000 (1200-20000). Förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningstakten uppgår till 25 (15-30) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C1).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Kolflarnlav har tätt sittande, utstående, taktegelaktiga bålfjäll vilka är försedda med kantsoral. Bålfjällen är glänsande grönbruna till mellanbruna, ofta mörkare mot basen. Som små är de lätt konkava, senare välvda. Bålkanten är något uppvikt och soralen är ljust grå, vilket gör att kanten på bålfjällen framstår som blekbrun till vit. Bålen är P+ röd. Apothecier är sällsynta, rödbruna och blir med tiden välvda och kantlösa. Arten är mycket lik mörk kornflarnlav Carbonicola myrmecina (tidigare Hypocenomyce castaneocinerea) vilken växer i samma miljö men denna har bålfjäll med en kant av bålens färg och bålen reagerar P-. Tidigare användes namnet Hypocenomyce anthracophila för arten (Bendiksby & Timdal 2013).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kolflarnlav

Länsvis förekomst och status för kolflarnlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kolflarnlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer från Blekinge till Torne Lappmark men den är mycket ovanlig i sydvästra Sverige (Artportalen 2016). En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Arten saknas i Danmark men finns i Norge och Finland. Arten är rödlistad i Norge (Sårbar VU, Timdal m.fl. 2015) och i Finland (Nära hotad NT, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar Europa, Asien, Nordamerika och Australien (Brodo m.fl. 2001, Timdal 2002).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Carbonicolaceae  
  • Släkte
    Carbonicola  
  • Art
    Carbonicola anthracophila(Nyl.) Bendiksby & Timdal - kolflarnlav
    Synonymer
    Lecidea cladonioides Th.Fr.
    Lecidea cladonioides v. albocervina Räsänen
    Biatora anthracophila (Nyl.) Hafellner
    Lecidea anthracophila Nyl.
    Psora cladonioides (Th.Fr.) Elenkin
    Hypocenomyce anthracophila (Nyl.) P.James & Gotth. Schneid. in Schneider

Kolflarnlav är brandberoende och växer nästan uteslutande på kolad hård kärnved av tall. Arten och förekommer främst i glesa, öppna tall- och blandbarrskogar av naturskogskaraktär. Kolflarnlav indikerar skog med höga naturvärden och är en signalart (Nitare 2000). Etableringen verkar ske sent efter brand, kanske först efter 100-300 år. Vanligast är att den påträffas på rester av nedbrunna torrakor samt högstubbar och lågstubbar som är så grova att hela innandömet är urbränt. Sällsynt kan man påträffa kolflarnlav på kolad ved i brandljud på levande tallar. Bara undantagsvis växer den på icke kolade torrakor eller på timmerväggar av flerhundraåriga byggnader i jordbrukslandskapet. Den växer ofta tillsammans med mörk kolflarnlav Carbonicola myrmecina (rödlistad som Nära hotad NT) och vedskivlav Hertelidea botryosa (rödlistad som Nära hotad NT).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Dött träd (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Avverkning av tallskog av naturskogskaraktär med spår av återkommande bränder är ett hot. Mängden lämplig ved att växa på för kolflarnlav minskar dels på grund av naturlig nedbrytning men framförallt på grund av att de förstörs i samband med slutavverkningar, gallringar och markberedning. Ännu finns skogar med kvarvarande lämpligt underlag kvar i Norrlands inland men ny lämplig ved bildas nästan inte alls då antalet naturliga skogsbränder har drastiskt minskat på grund av effektivare brandbekämpning. Om naturvårdsbränning kan skapa rätt typ av ved och ersätta de naturliga bränderna är fortfarande oklart.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss positiv effekt)
Tall- och blandbarrskogar av naturskogskaraktär med spår av återkommande bränder hyser höga biologiska värden och bör skyddas. Skyddad gammal tallskog med grova träd och rikligt med torrakor och högstubbar måste i ökad grad få tillåtas brinna. Lokaler i jordbrukslandskapet bör bevaras och återskapas.
Utländska namn - NO: Lys brannstubbelav, FI: Palosuomujäkälä.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]. [uttag 2016-10-08]

Bendiksby, M. & Timdal, E. 2013. Molecular phylogenetics and taxonomy of Hypocenomyce sensu lato (Ascomycota: Lecanoromycetes): Extreme polyphyly and morphological/ecological convergence. Taxon 62: 940-956.

Brodo, I.M., Sharnoff, S.D. & Sharnoff, S. 2001. Hypocenomyce. I: Lichens of North America. Yale Univerity Press, New Haven, sid. 343-345.

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Timdal, E. 2002. Hypocenomyce. I: Nash III, T.H., Ryan, B.D., Gries, C. & Bungartz, F. (red.), Lichen Flora of the Greater Sonoran Desert Region, vol. 1. Lichens Unlimited, Arizona State University, Arizona, sid. 223-228.

Timdal, E. 2015. Lav ('Lichenes'). Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken [[http://www.artsdatabanken.no/Rodliste/Artsgruppene/Lav]]. [uttag 2016-10-14]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson & Göran Thor

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Carbonicolaceae  
  • Släkte
    Carbonicola  
  • Art
    Carbonicola anthracophila, (Nyl.) Bendiksby & Timdal - kolflarnlav
    Synonymer
    Lecidea cladonioides Th.Fr.
    Lecidea cladonioides v. albocervina Räsänen
    Biatora anthracophila (Nyl.) Hafellner
    Lecidea anthracophila Nyl.
    Psora cladonioides (Th.Fr.) Elenkin
    Hypocenomyce anthracophila (Nyl.) P.James & Gotth. Schneid. in Schneider
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson & Göran Thor