Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kolticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Gloeophyllum carbonarium
Kolticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Koltickan bildar en flerårig resupinat eller hattbildande fruktkropp, som är lätt att lösgöra från underlaget. Hattkanten är ofta lite tillbakaböjd. Arten är lätt att känna igen på de kantiga umbrabruna mjuka hattbildande fruktkropparna, med stora, utsträckta till hexagonala tunnväggiga porer, 1–2 per mm. Porlagret är brunt, något ludet och zonerat, men den kan ibland också utbilda skivor. Svampen är mjuk, oftast 10 cm lång och 5 mm tjock då den är resupinat. När den är hattformad kan hatten bli upp till 1 cm bred. Fynd från Amerika visar att svampen som resupinat kan täcka stora ytor på undersidan av brända lågor.
Utbredning
Länsvis förekomst för kolticka Observationer i  Sverige för kolticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Koltickans enda tre kända lokaler i Europa ligger i Sverige, två i Hälsingland och en i Jämtland. Den är allmänt spridd i Nordamerika. Arten är även känd från Nepal.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare på kolade grova brända tallågor i gles tallskog.Eftersökt, men mycket få fynd i landet. Total population i landet liten och bedöms ha minskat p.g.a. avverkningar och krympande areal öppna brandpåverkade tallskogar med grova solexponerade brandpåverkade lågor. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (40-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (10-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (44-1000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Ekologi
Svampen växer endast på brända ytor av grova tallågor, ett substrat som blir alltmer sällsynt och numera bara påträffas i gammal barrskog. Koltickan är en brunrötare.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Gloeophyllales, Familj Gloeophyllaceae, Släkte Gloeophyllum (vedmusslingar), Art Gloeophyllum carbonarium (Berk. & M.A.Curtis) Ryvarden - kolticka Synonymer Hexagonia carbonaria Berk. & M.A.Curtis, Antrodia carbonaria (Berk. & M.A.Curtis) Bondartseva & S.Herrera, Coriolellus carbonarius (Berk. & M.A.Curtis) Bondartsev & Singer, Daedalea carbonaria (Berk. & M.A.Curtis) Aoshima, Fuscoporia carbonaria (Berk. & M.A.Curtis) Murrill, Trametes carbonaria (Berk. & M.A.Curtis) Overh.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare på kolade grova brända tallågor i gles tallskog.Eftersökt, men mycket få fynd i landet. Total population i landet liten och bedöms ha minskat p.g.a. avverkningar och krympande areal öppna brandpåverkade tallskogar med grova solexponerade brandpåverkade lågor. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (40-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (10-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (44-1000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Koltickan bildar en flerårig resupinat eller hattbildande fruktkropp, som är lätt att lösgöra från underlaget. Hattkanten är ofta lite tillbakaböjd. Arten är lätt att känna igen på de kantiga umbrabruna mjuka hattbildande fruktkropparna, med stora, utsträckta till hexagonala tunnväggiga porer, 1–2 per mm. Porlagret är brunt, något ludet och zonerat, men den kan ibland också utbilda skivor. Svampen är mjuk, oftast 10 cm lång och 5 mm tjock då den är resupinat. När den är hattformad kan hatten bli upp till 1 cm bred. Fynd från Amerika visar att svampen som resupinat kan täcka stora ytor på undersidan av brända lågor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kolticka

Länsvis förekomst och status för kolticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kolticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Koltickans enda tre kända lokaler i Europa ligger i Sverige, två i Hälsingland och en i Jämtland. Den är allmänt spridd i Nordamerika. Arten är även känd från Nepal.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Gloeophyllales  
  • Familj
    Gloeophyllaceae  
  • Släkte
    Gloeophyllum - vedmusslingar 
  • Art
    Gloeophyllum carbonarium(Berk. & M.A.Curtis) Ryvarden - kolticka
    Synonymer
    Hexagonia carbonaria Berk. & M.A.Curtis
    Antrodia carbonaria (Berk. & M.A.Curtis) Bondartseva & S.Herrera
    Coriolellus carbonarius (Berk. & M.A.Curtis) Bondartsev & Singer
    Daedalea carbonaria (Berk. & M.A.Curtis) Aoshima
    Fuscoporia carbonaria (Berk. & M.A.Curtis) Murrill
    Trametes carbonaria (Berk. & M.A.Curtis) Overh.

Svampen växer endast på brända ytor av grova tallågor, ett substrat som blir alltmer sällsynt och numera bara påträffas i gammal barrskog. Koltickan är en brunrötare.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Ett direkt hot är bortforslande av bränd ved och skogliga åtgärder som kan spoliera växtplatsen. På sikt är bristen på lämpligt substrat i det kringliggande landskapet ett hot mot artens fortlevnad.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Svampens växtplatser bör undantas från skogsbruk och man bör lägga särskild vikt vid att spara gamla tallar. De kända lokalerna bör övervakas och om behov föreligger ges juridiskt skydd. För att säkerställa artens fortlevnad är det eftersträvansvärt att bränna lämpliga skogspartier och låta den brända veden ligga kvar. Markägare, brukare och myndigheter uppmärksammas på att arten är hotad. Den kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer. För att på lång sikt bibehålla livskraftiga populationer i ett område behövs sannolikt större skyddade områden som tillåter att man upprätthåller en naturlig branddynamik.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R. L. 1986. North American Polypores. sid. 313. Fungiflora. Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bohlin, Karin Bohlin & Klas Jaederfeldt 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Gloeophyllales  
  • Familj
    Gloeophyllaceae  
  • Släkte
    Gloeophyllum - vedmusslingar 
  • Art
    Gloeophyllum carbonarium, (Berk. & M.A.Curtis) Ryvarden - kolticka
    Synonymer
    Hexagonia carbonaria Berk. & M.A.Curtis
    Antrodia carbonaria (Berk. & M.A.Curtis) Bondartseva & S.Herrera
    Coriolellus carbonarius (Berk. & M.A.Curtis) Bondartsev & Singer
    Daedalea carbonaria (Berk. & M.A.Curtis) Aoshima
    Fuscoporia carbonaria (Berk. & M.A.Curtis) Murrill
    Trametes carbonaria (Berk. & M.A.Curtis) Overh.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bohlin, Karin Bohlin & Klas Jaederfeldt 2001.