Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  korkmusslingsmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Nemapogon fungivorellus
Korkmusslingsmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En brunaktig, spräcklig mal. På framvingens framkant finns en nästan kvadratisk, svart fläck. Malen är sällsynt och finns i ekhagar där larven lever i svampen korkmussling.

Vingspann 11–15 mm. De ­hårlika fjällen på huvudet är gräddfärgade, beige ­eller ljust rostgula. Framvingen är benvit och rikligt beströdd med ljusbruna fjäll i större eller mindre fläckar, i synnerhet i yttre delen, så att hela vingen ser ­svartspräckligt ljusbrun ut för blotta ögat. På framkanten finns 6–8 svarta fläckar, av vilka den mitt på är störst och ­oftast kvadratisk, eller rektangulär. På bakkanten finns ytterligare några små, mörka fläckar. Fransarna har några långsträckta fläckar vid basen, och från ­dessa fläckar löper 3–5 brunaktiga strålar ut från vingens ytterkant. Fransarna har också en tydlig delningslinje och fläckvis mörka spetsar. Bakvingen är mörkt brungrå. 

Genitalier: Hos hanen är uncus bred. Gnathos har formen av ett par liggande S som är sammanvuxna i mitten. Vinculum har en långt utdragen saccus. Genitalklaffen är kort och smalnar snabbt av strax efter mitten och avslutas i en spets. Sacculus sträcker sig långt utanför genitalklaffens spets. Hos honan har sterigma (antegenitalplattan) en rundad eller ­nästan platt avslutning bakåt och där sitter några långa borst (vanligen fyra) på varsin papill. Endast den yttre ­delen av hongenitalien visas på bild, dvs. corpus ­bursae ­visas inte. 
Utbredning
Länsvis förekomst för korkmusslingsmal Observationer i  Sverige för korkmusslingsmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Korkmusslingsmal finns i södra Sverige i kustnära områden, från Bohuslän och norrut till Uppland men med en hel del luckor. Den saknas på Gotland. I Danmark har arten en klart östlig utbredning. I Norge har man hittat den på fyra platser längs sydkusten och i Finland har den bara rapporterats från Åbo-trakten och Åland. Arten är i övrigt bara känd från drygt ett halvdussin länder i Central- och Östeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Korkmusslingmal lever som larv i fruktkroppar av trädsvampen korkmussling på stubbar och döende stammar av ek. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (20-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ac(iv)).
Ekologi
Korkmusslingsmal ses sällan som full­bildad fjäril. Den finns i hagmarker där ek har avverkats. Fjärilen attraheras väldigt sällan av ljus. Larv­en anses vara specialist på svampen korkmussling Daedalea quercina, som ofta växer på ekstubbar några år efter avverkning. Från Tyskland förekommer dock osäkra uppgifter om andra värdsvampar. Lättast är att söka efter spår av larven i form av utkastade exkrementkorn, vilka hänger i påsar eller girlanger av spunna trådar på svampens undersida. Larven påträffas under våren och fjärilen kläcker i juni. Arten har troligtvis en sned könsfördelning, eftersom ytterst få hanar har observerats kläcka fram från insamlade korkmusslingar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· skogsek
· skogsek
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· korkmussling
· korkmussling
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· korkmussling
· korkmussling
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tineidae (äkta malar), Släkte Nemapogon, Art Nemapogon fungivorellus (Benander, 1939) - korkmusslingsmal Synonymer Tinea fungivorella Benander, 1939, Nemapogon fungivorella (Benander, 1939), labyrintsvampmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Korkmusslingmal lever som larv i fruktkroppar av trädsvampen korkmussling på stubbar och döende stammar av ek. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (20-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ac(iv)).
En brunaktig, spräcklig mal. På framvingens framkant finns en nästan kvadratisk, svart fläck. Malen är sällsynt och finns i ekhagar där larven lever i svampen korkmussling.

Vingspann 11–15 mm. De ­hårlika fjällen på huvudet är gräddfärgade, beige ­eller ljust rostgula. Framvingen är benvit och rikligt beströdd med ljusbruna fjäll i större eller mindre fläckar, i synnerhet i yttre delen, så att hela vingen ser ­svartspräckligt ljusbrun ut för blotta ögat. På framkanten finns 6–8 svarta fläckar, av vilka den mitt på är störst och ­oftast kvadratisk, eller rektangulär. På bakkanten finns ytterligare några små, mörka fläckar. Fransarna har några långsträckta fläckar vid basen, och från ­dessa fläckar löper 3–5 brunaktiga strålar ut från vingens ytterkant. Fransarna har också en tydlig delningslinje och fläckvis mörka spetsar. Bakvingen är mörkt brungrå. 

Genitalier: Hos hanen är uncus bred. Gnathos har formen av ett par liggande S som är sammanvuxna i mitten. Vinculum har en långt utdragen saccus. Genitalklaffen är kort och smalnar snabbt av strax efter mitten och avslutas i en spets. Sacculus sträcker sig långt utanför genitalklaffens spets. Hos honan har sterigma (antegenitalplattan) en rundad eller ­nästan platt avslutning bakåt och där sitter några långa borst (vanligen fyra) på varsin papill. Endast den yttre ­delen av hongenitalien visas på bild, dvs. corpus ­bursae ­visas inte. 

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för korkmusslingsmal

Länsvis förekomst och status för korkmusslingsmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för korkmusslingsmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Korkmusslingsmal finns i södra Sverige i kustnära områden, från Bohuslän och norrut till Uppland men med en hel del luckor. Den saknas på Gotland. I Danmark har arten en klart östlig utbredning. I Norge har man hittat den på fyra platser längs sydkusten och i Finland har den bara rapporterats från Åbo-trakten och Åland. Arten är i övrigt bara känd från drygt ett halvdussin länder i Central- och Östeuropa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Nemapogoninae  
  • Släkte
    Nemapogon  
  • Art
    Nemapogon fungivorellus(Benander, 1939) - korkmusslingsmal
    Synonymer
    Tinea fungivorella Benander, 1939
    Nemapogon fungivorella (Benander, 1939)
    labyrintsvampmal

Korkmusslingsmal ses sällan som full­bildad fjäril. Den finns i hagmarker där ek har avverkats. Fjärilen attraheras väldigt sällan av ljus. Larv­en anses vara specialist på svampen korkmussling Daedalea quercina, som ofta växer på ekstubbar några år efter avverkning. Från Tyskland förekommer dock osäkra uppgifter om andra värdsvampar. Lättast är att söka efter spår av larven i form av utkastade exkrementkorn, vilka hänger i påsar eller girlanger av spunna trådar på svampens undersida. Larven påträffas under våren och fjärilen kläcker i juni. Arten har troligtvis en sned könsfördelning, eftersom ytterst få hanar har observerats kläcka fram från insamlade korkmusslingar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· korkmussling - Daedalea quercina (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· korkmussling - Daedalea quercina (Viktig)
Korkmusslingsmal gynnas av avverkning av enstaka medelstora till stora ekar. Om hela dungar med ekar försvinner - exempelvis vid exploatering för fritidshus, vägar eller liknande - kommer kontinuiteten att brytas och fjärilen kommer att dö ut där, såvida det inte finns ett liknande område strax intill. Ekskogar av likartad ålder är på lång sikt ingen fördel för arten. Sannolikt missgynnas den av alltför stark solinstrålning.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
En kartläggning över de nutida förekomsterna av arten bör göras och matas in på Artportalen samt lämnas till berörda länsstyrelser, så att dessa kan anpassa bruket av den aktuella marken på ett sätt som inte missgynnar korkmusslingsmal. I samband med detta måste markägare kontaktas och upplysas om förekomsten och ges råd om skötseln.
Namngivning: Nemapogon fungivorellus (Benander, 1939). Originalbeskrivning: Tinea fungivorella. Opusc. Ent. 4: 17–19. Svensk synonym: labyrintsvampmal.

Etymologi: fungivorellus = den lilla som äter svamp; fungus (lat.) = svamp, voro (lat.) = att äta; diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Nemapógon fungivoréllus]

Bengtsson, B. Å. 2008. Nemapogon fungivorellus korkmusslingsmal, s. 446–447. – I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar–säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae–Psychidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2011 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder). 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Nemapogoninae  
  • Släkte
    Nemapogon  
  • Art
    Nemapogon fungivorellus, (Benander, 1939) - korkmusslingsmal
    Synonymer
    Tinea fungivorella Benander, 1939
    Nemapogon fungivorella (Benander, 1939)
    labyrintsvampmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Bengt Å. Bengtsson 2011 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder).