Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  korkmusslingsmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Nemapogon fungivorellus
Korkmusslingsmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvud benfärgat, beigt eller blekt rostgult. Framvingens grundfärg är benvit men ytan är översållad med bruna fjäll så att vingen för blotta ögat ser brunaktig ut i olika schatteringar. Dessutom finns några mörkbruna eller svartbruna fläckar, varav en mitt på framkanten är fyrkantig och mest iögonfallande; längs fram- och bakkanten finns ytterligare mörka fläckar men de är ofta ganska otydliga. Fransarna har en mörk delningslinje och mörk inre halva; två ljusa strålar korsar utkantsfransarna. Korkmusslingsmal kan i allmänhet skiljas från övriga arter i släktet genom de många bruna fjällen i framvingen. Mest liknar fungivorellus den nyligen upptäckta men extremt lokala och sällsynta styvskinnsmalen N. gliriellus, som är funnen på två lokaler i östra Småland. Denna art har dock en benfärgad bakre tredjedel av framvingen utan några som helst mörka fjäll i detta område. Vingspann 11-15 mm; vanligen är honan något större än hanen.
Utbredning
Länsvis förekomst för korkmusslingsmal Observationer i  Sverige för korkmusslingsmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Korkmusslingsmal är i Sverige bara funnen i kustnära trakter i Götaland och Svealand. Den är egendomligt nog ännu inte rapporterad från Östergötland, men finns säkerligen även där. Den är mycket lokal och ses sällan som fullbildad fjäril. I Danmark är arten inte rödlisteklassad men har bara påträffats på nordöstra Själland och Fyn samt i östra Jylland och i provinsen Lolland-Falster-Mön. I Norge förekommer den bara på fyra platser längs sydkusten, från den svenska gränsen till Aust-Agder. Den är bedömd som starkt hotad (EN). I Finland har den bara påträffats vid Åbo och på Åland och även där har den klassats som starkt hotad (EN). Den är därutöver bara känd från Estland, Lettland, Tyskland, Polen, Österrike, Tjeckien, Slovakien, Ryssland och Ukraina. Den är överallt en stor sällsynthet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Korkmusslingmal lever som larv i fruktkroppar av trädsvampen korkmussling på stubbar och döende stammar av ek. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (20-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ac(iv)).
Ekologi
Arten förekommer i ekskogar där utvalda träd har avverkats och där det då växer korkmussling Daedalea quercina på stubbarna. Den kan förekomma både i glesa och täta skogar med lång kontinuitet. Fjärilen flyger i juni. Larven lever inuti korkmussling och dess närvaro röjs genom de många, ljusa exkrementkorn som skjuts ut från gångarnas öppningar på den labyrintliknande undersidan. Kornen hänger oftast i sjok i tunna spinntrådar. Även några andra insektsarter kan tillfälligt leva på denna ticka och för att säkerställa arten måste man normalt kläcka den.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· skogsek
· skogsek
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· korkmussling
· korkmussling
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· korkmussling
· korkmussling
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tineidae (äkta malar), Släkte Nemapogon, Art Nemapogon fungivorellus (Benander, 1939) - korkmusslingsmal Synonymer Tinea fungivorella Benander, 1939, Nemapogon fungivorella (Benander, 1939), labyrintsvampmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Korkmusslingmal lever som larv i fruktkroppar av trädsvampen korkmussling på stubbar och döende stammar av ek. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (20-400) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ac(iv)).
Huvud benfärgat, beigt eller blekt rostgult. Framvingens grundfärg är benvit men ytan är översållad med bruna fjäll så att vingen för blotta ögat ser brunaktig ut i olika schatteringar. Dessutom finns några mörkbruna eller svartbruna fläckar, varav en mitt på framkanten är fyrkantig och mest iögonfallande; längs fram- och bakkanten finns ytterligare mörka fläckar men de är ofta ganska otydliga. Fransarna har en mörk delningslinje och mörk inre halva; två ljusa strålar korsar utkantsfransarna. Korkmusslingsmal kan i allmänhet skiljas från övriga arter i släktet genom de många bruna fjällen i framvingen. Mest liknar fungivorellus den nyligen upptäckta men extremt lokala och sällsynta styvskinnsmalen N. gliriellus, som är funnen på två lokaler i östra Småland. Denna art har dock en benfärgad bakre tredjedel av framvingen utan några som helst mörka fjäll i detta område. Vingspann 11-15 mm; vanligen är honan något större än hanen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för korkmusslingsmal

Länsvis förekomst och status för korkmusslingsmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för korkmusslingsmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Korkmusslingsmal är i Sverige bara funnen i kustnära trakter i Götaland och Svealand. Den är egendomligt nog ännu inte rapporterad från Östergötland, men finns säkerligen även där. Den är mycket lokal och ses sällan som fullbildad fjäril. I Danmark är arten inte rödlisteklassad men har bara påträffats på nordöstra Själland och Fyn samt i östra Jylland och i provinsen Lolland-Falster-Mön. I Norge förekommer den bara på fyra platser längs sydkusten, från den svenska gränsen till Aust-Agder. Den är bedömd som starkt hotad (EN). I Finland har den bara påträffats vid Åbo och på Åland och även där har den klassats som starkt hotad (EN). Den är därutöver bara känd från Estland, Lettland, Tyskland, Polen, Österrike, Tjeckien, Slovakien, Ryssland och Ukraina. Den är överallt en stor sällsynthet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Nemapogoninae  
  • Släkte
    Nemapogon  
  • Art
    Nemapogon fungivorellus(Benander, 1939) - korkmusslingsmal
    Synonymer
    Tinea fungivorella Benander, 1939
    Nemapogon fungivorella (Benander, 1939)
    labyrintsvampmal

Arten förekommer i ekskogar där utvalda träd har avverkats och där det då växer korkmussling Daedalea quercina på stubbarna. Den kan förekomma både i glesa och täta skogar med lång kontinuitet. Fjärilen flyger i juni. Larven lever inuti korkmussling och dess närvaro röjs genom de många, ljusa exkrementkorn som skjuts ut från gångarnas öppningar på den labyrintliknande undersidan. Kornen hänger oftast i sjok i tunna spinntrådar. Även några andra insektsarter kan tillfälligt leva på denna ticka och för att säkerställa arten måste man normalt kläcka den.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· korkmussling - Daedalea quercina (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· korkmussling - Daedalea quercina (Viktig)
Korkmusslingsmal gynnas av avverkning av enstaka medelstora till stora ekar. Om hela dungar med ekar försvinner - exempelvis vid exploatering för fritidshus, vägar eller liknande - kommer kontinuiteten att brytas och fjärilen kommer att dö ut där, såvida det inte finns ett liknande område strax intill. Ekskogar av likartad ålder är på lång sikt ingen fördel för arten. Sannolikt missgynnas den av alltför stark solinstrålning.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
En kartläggning över de nutida förekomsterna av arten bör göras och matas in på Artportalen samt lämnas till berörda länsstyrelser, så att dessa kan anpassa bruket av den aktuella marken på ett sätt som inte missgynnar korkmusslingsmal. I samband med detta måste markägare kontaktas och upplysas om förekomsten och ges råd om skötseln.

Bengtsson, B. Å. 2008. Nemapogon fungivorellus korkmusslingsmal, s. 446-447. - I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar-säckspinnare. Lepidoptera: Micropterigidae-Psychidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011. © ArtDatabanken

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tineoidea  
  • Familj
    Tineidae - äkta malar 
  • Underfamilj
    Nemapogoninae  
  • Släkte
    Nemapogon  
  • Art
    Nemapogon fungivorellus, (Benander, 1939) - korkmusslingsmal
    Synonymer
    Tinea fungivorella Benander, 1939
    Nemapogon fungivorella (Benander, 1939)
    labyrintsvampmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011. © ArtDatabanken