Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kortfotad guldstekel

Organismgrupp Steklar, Guldsteklar Chrysis brevitarsis
Kortfotad guldstekel Steklar, Guldsteklar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd 7–10 mm. Denna guldstekel tillhör den taxonomiskt besvärliga Chrysis ignita-gruppen och har som flertalet arter inom gruppen metalliskt blågrönt huvud och mellankropp och metalliskt röd bakkropp. Bakkroppens sista ryggplåt har fyra tänder i bakkanten. Från gruppens övriga arter kan C. brevitarsis urskiljas på följande karaktärer: mandiblerna har en tand innanför spetsen, tarserna är påfallande korta, mellantibiernas sporrar är lika långa och antennlederna är tydligt tjockare vid spetsen än vid basen.
Utbredning
Länsvis förekomst för kortfotad guldstekel Observationer i  Sverige för kortfotad guldstekel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Artens utbredning omfattar Nord- och Centraleuropa och den förefaller vara mycket sällsynt inom hela utbredningsområdet. I Sverige är den känd genom två äldre fynd från Närke (odaterat 1800-talsfynd utan lokalangivelse) respektive Uppland (Frescati 1949), samt genom tre fynd från 1990-talet inom ett relativt begränsat område i norra Ångermanland (Mullsjö) och södra Västerbotten (Ostnäsfjärden och Tuvan).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Denna globalt sällsynta guldstekel är känd i några äldre belägg från Närke och Uppland samt några aktuella fynd från Dalarna till Norrbotten. Arten parasiterar de relativt sällsynta solitärgetingarna Discoelius zonalis och D. dufourii i glesa trädbestånd med mycket död ved, t.ex. hyggen, stränder och glesa skogar med lövträd. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (30-2000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii,iii)).
Ekologi
Arten lever som kleptoparasit på solitärgetingar av släktet Discoelius. Guldstekelhonan tränger in i och lägger ägg i värddjurets bo. När larven kläcks dödar den värddjurets ägg eller larv och förtär sedan den föda (fjärilslarver) som värddjuret provianterat med. De två Discoelius-arter (D. zonalis och D. dufourii) som förekommer i Sverige är båda sällsynta och rödlistade. De förekommer i skogsmark (framför allt i äldre lövdominerad sådan) och anlägger bona i befintliga insektsgångar i murken ved. De två Västerbottensfynden av C. brevitarsis har gjorts i lövdominerad (gråal och björk) strandskog med rik förekomst av döda träd. Inom detta område förekommer även D. dufourii i liknande miljöer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Barrskog
Barrskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Kleptoparasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Levande djur
Levande djur
· nordlig tapetserargeting
· nordlig tapetserargeting
· sydlig tapetserargeting
· sydlig tapetserargeting
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Chrysididae (guldsteklar), Släkte Chrysis, Art Chrysis brevitarsis Thomson, 1870 - kortfotad guldstekel Synonymer Tetrachtysis brevitarsis (Thomson, 1870)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(i,ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Denna globalt sällsynta guldstekel är känd i några äldre belägg från Närke och Uppland samt några aktuella fynd från Dalarna till Norrbotten. Arten parasiterar de relativt sällsynta solitärgetingarna Discoelius zonalis och D. dufourii i glesa trädbestånd med mycket död ved, t.ex. hyggen, stränder och glesa skogar med lövträd. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (30-2000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii,iii)).
Längd 7–10 mm. Denna guldstekel tillhör den taxonomiskt besvärliga Chrysis ignita-gruppen och har som flertalet arter inom gruppen metalliskt blågrönt huvud och mellankropp och metalliskt röd bakkropp. Bakkroppens sista ryggplåt har fyra tänder i bakkanten. Från gruppens övriga arter kan C. brevitarsis urskiljas på följande karaktärer: mandiblerna har en tand innanför spetsen, tarserna är påfallande korta, mellantibiernas sporrar är lika långa och antennlederna är tydligt tjockare vid spetsen än vid basen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kortfotad guldstekel

Länsvis förekomst och status för kortfotad guldstekel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kortfotad guldstekel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Artens utbredning omfattar Nord- och Centraleuropa och den förefaller vara mycket sällsynt inom hela utbredningsområdet. I Sverige är den känd genom två äldre fynd från Närke (odaterat 1800-talsfynd utan lokalangivelse) respektive Uppland (Frescati 1949), samt genom tre fynd från 1990-talet inom ett relativt begränsat område i norra Ångermanland (Mullsjö) och södra Västerbotten (Ostnäsfjärden och Tuvan).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Chrysidoidea  
  • Familj
    Chrysididae - guldsteklar 
  • Underfamilj
    Chrysidinae  
  • Tribus
    Chrysidini  
  • Släkte
    Chrysis  
  • Art
    Chrysis brevitarsisThomson, 1870 - kortfotad guldstekel
    Synonymer
    Tetrachtysis brevitarsis (Thomson, 1870)

Arten lever som kleptoparasit på solitärgetingar av släktet Discoelius. Guldstekelhonan tränger in i och lägger ägg i värddjurets bo. När larven kläcks dödar den värddjurets ägg eller larv och förtär sedan den föda (fjärilslarver) som värddjuret provianterat med. De två Discoelius-arter (D. zonalis och D. dufourii) som förekommer i Sverige är båda sällsynta och rödlistade. De förekommer i skogsmark (framför allt i äldre lövdominerad sådan) och anlägger bona i befintliga insektsgångar i murken ved. De två Västerbottensfynden av C. brevitarsis har gjorts i lövdominerad (gråal och björk) strandskog med rik förekomst av döda träd. Inom detta område förekommer även D. dufourii i liknande miljöer.

Ekologisk grupp: Kleptoparasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Triviallövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
Levande djur (Viktig)
· nordlig tapetserargeting - Discoelius dufourii (Viktig)
· sydlig tapetserargeting - Discoelius zonalis (Viktig)
Minskande populationer av värddjuren på grund av försämrad tillgång på lämpliga biotoper och boplatser för dessa. Ett exempel är exploatering genom fritidshusbebyggelse av strandskogsmiljöer. Ett annat hot kan vara konkurrens med andra parasiter om värddjuret. Discoelius-arterna parasiteras i Sverige även av Chrysis equestris och några olika parasitsteklar i familjen Ichneumonidae. Åtminstone C. equestris tycks, liksom C. brevitarsis, vara specialiserad på just Discoelius.
Bevarande av strandskogar och annan gammal, lövdominerad skog med rik tillgång på död ved.

Blüthgen, P. 1951. Chrysis brevitarsis Thoms., eine verschollene Art (Hym. Chrysididae). Nachr. naturwiss. Mus. Aschaffenberg 30, 59–61

Hellqvist, S. 1999. Chrysis brevitarsis - nya fynd av sällsynt guldstekel. Natur i Norr 18, 8–10

Kunz, P.X. 1994. Die Goldwespen (Chrysididae) Baden-Württembergs. Taxonomie, Bestimmung, Verbreitung, Kartierung und Ökologie. Mit einem Bestimmungsschlüssel für die deutschen Arten. Beih. Veröff. Naturschutz Landschaftspflege Bad.-Württ. 77, 188pp.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven Hellqvist 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Chrysidoidea  
  • Familj
    Chrysididae - guldsteklar 
  • Underfamilj
    Chrysidinae  
  • Tribus
    Chrysidini  
  • Släkte
    Chrysis  
  • Art
    Chrysis brevitarsis, Thomson, 1870 - kortfotad guldstekel
    Synonymer
    Tetrachtysis brevitarsis (Thomson, 1870)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven Hellqvist 2002.