Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kransgelélav

Organismgrupp Lavar Enchylium bachmanianum
Kransgelélav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kransgelélav är en bladlav med cyanobakterier som bildar 2-6 cm stora bålar som växer löst fästade till substratet (Degelius 1954, Jørgensen 2007). Bålen är djupt loberad med 2-4 mm breda, plattade eller något konkava lober som sväller kraftigt i väta. Färgen är mörkt olivgrön till nästan svart. Isidier saknas men fruktkroppar (apothecier) förekommer oftast talrikt. Dessa har en konkav till nästan platt, rödbrun skiva som är omgiven av en karakteristiskt vårtig till småloberad bålkant. Fotobionten tillhör cyanobakterier av släktet Nostoc som har runda celler som sitter samman i kedjor. Arten är morfologiskt variabel och ibland accepteras två varieteter. Nominatformen är en låglandsart medan var. millegranum växer i fjällen och skiljer sig från den förstnämnda genom att den har isidier på bålytan. Släktet Enchylium omfattar också den närbesläktade och ytterst variabla arten seg gelélav, E. tenax och kan vara svår att skilja från denna art. Det bästa kännetecknet är apothecierna som har en krans av smålober (vilket gett arten dess namn) medan seg gelélav har en slät kant. Vidare är sporerna något större än hos seg gelélav och blir svagt brunfärgade.
Utbredning
Länsvis förekomst för kransgelélav Observationer i  Sverige för kransgelélav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten finns från sydligaste Sverige upp till kalfjällsgränsen i Torne lappmark. Den aktuella statusen för arten är oklar. Den är noterad på ett tiotal lokaler under 2000-talet från Öland, Gotland, Bohuslän, Dalsland, Dalarna och Härjedalen (Artportalen 2016). Flera gamla lokaler är inte återinventerade. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Arten är mycket sällsynt i Danmark där den förekommer på Møns och Stevns Klint medan den förefaller ha försvunnit från Christiansö där den tidigare var känd (Alstrup 1993, Wind & Pihl 2010). I Norge förekommer den sällsynt i större delen av landet och i Finland finns spridda förekomster från längst i söder upp till norra Österbotten (Nordin m.fl. 2011). Arten är rödlistad i Danmark (Akut hotad CR, Wind & Pihl 2010), i Norge (Nära hotad NT, Timdal 2015) och i Finland (var. bachmannianum Starkt hotad EN och var. millegranum Sårbar VU, Jääskeläinen m.fl. 2010). Kransgelélav har en vid utbredning i tempererade delar av norra halvklotet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Arten är pionjär på kalkhaltig jord, sand och lera och har sannolikt minskat. Igenväxning utgör hot. Lokalerna kräver en kontinuerlig men måttlig störning. Arten finns från sydligaste Sverige upp till gränsen till kalfjäll i Torne Lappmark. Arten bytte 2013 namn från Collema bachmannianium till Enchylium bachmannianium. Igenväxning är ett hot. Flera gamla lokaler är inte återinventerade. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 10 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 5 och 1000. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Kransgelélav är en pionjärart som växer på kalkhaltig jord, lera och sand med kontinuerlig men måttlig störning.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Collemataceae, Släkte Enchylium, Art Enchylium bachmanianum (Fink) Otálora, P.M.Jørg. & Wedin - kransgelélav Synonymer Collemodes bachmanianum Fink, Collema bachmannianum, Collema bachmanianum (Fink) Degel., Collema bachmanianum var. bachmanianum (Fink) Degel., Collema bachmanianum var. millegranum Degel.

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten är pionjär på kalkhaltig jord, sand och lera och har sannolikt minskat. Igenväxning utgör hot. Lokalerna kräver en kontinuerlig men måttlig störning. Arten finns från sydligaste Sverige upp till gränsen till kalfjäll i Torne Lappmark. Arten bytte 2013 namn från Collema bachmannianium till Enchylium bachmannianium. Igenväxning är ett hot. Flera gamla lokaler är inte återinventerade. Antalet reproduktiva individer skattas till mellan 10 och 2000. Antalet lokalområden i landet skattas till mellan 5 och 1000. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Arten rödlistas som Kunskapsbrist (DD) eftersom faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Kransgelélav är en bladlav med cyanobakterier som bildar 2-6 cm stora bålar som växer löst fästade till substratet (Degelius 1954, Jørgensen 2007). Bålen är djupt loberad med 2-4 mm breda, plattade eller något konkava lober som sväller kraftigt i väta. Färgen är mörkt olivgrön till nästan svart. Isidier saknas men fruktkroppar (apothecier) förekommer oftast talrikt. Dessa har en konkav till nästan platt, rödbrun skiva som är omgiven av en karakteristiskt vårtig till småloberad bålkant. Fotobionten tillhör cyanobakterier av släktet Nostoc som har runda celler som sitter samman i kedjor. Arten är morfologiskt variabel och ibland accepteras två varieteter. Nominatformen är en låglandsart medan var. millegranum växer i fjällen och skiljer sig från den förstnämnda genom att den har isidier på bålytan. Släktet Enchylium omfattar också den närbesläktade och ytterst variabla arten seg gelélav, E. tenax och kan vara svår att skilja från denna art. Det bästa kännetecknet är apothecierna som har en krans av smålober (vilket gett arten dess namn) medan seg gelélav har en slät kant. Vidare är sporerna något större än hos seg gelélav och blir svagt brunfärgade.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kransgelélav

Länsvis förekomst och status för kransgelélav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kransgelélav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten finns från sydligaste Sverige upp till kalfjällsgränsen i Torne lappmark. Den aktuella statusen för arten är oklar. Den är noterad på ett tiotal lokaler under 2000-talet från Öland, Gotland, Bohuslän, Dalsland, Dalarna och Härjedalen (Artportalen 2016). Flera gamla lokaler är inte återinventerade. Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Arten är mycket sällsynt i Danmark där den förekommer på Møns och Stevns Klint medan den förefaller ha försvunnit från Christiansö där den tidigare var känd (Alstrup 1993, Wind & Pihl 2010). I Norge förekommer den sällsynt i större delen av landet och i Finland finns spridda förekomster från längst i söder upp till norra Österbotten (Nordin m.fl. 2011). Arten är rödlistad i Danmark (Akut hotad CR, Wind & Pihl 2010), i Norge (Nära hotad NT, Timdal 2015) och i Finland (var. bachmannianum Starkt hotad EN och var. millegranum Sårbar VU, Jääskeläinen m.fl. 2010). Kransgelélav har en vid utbredning i tempererade delar av norra halvklotet.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Enchylium  
  • Art
    Enchylium bachmanianum(Fink) Otálora, P.M.Jørg. & Wedin - kransgelélav
    Synonymer
    Collemodes bachmanianum Fink
    Collema bachmannianum
    Collema bachmanianum (Fink) Degel.
    Collema bachmanianum var. bachmanianum (Fink) Degel.
    Collema bachmanianum var. millegranum Degel.

Kransgelélav är en pionjärart som växer på kalkhaltig jord, lera och sand med kontinuerlig men måttlig störning.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö, Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Igenväxning av lokaler liksom återställande av gamla sandtag utgör hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Arten bör ytterligare eftersökas i lämpliga miljöer. Den typ av lokaler som arten ofta förekommer på är svåra att skydda genom bildande av naturreservat och kanske är skötselavtal med markägare mer lämpliga.
Utländska namn - DK: kalk-bævrelav, NO: tannjordglye, FI: kalkkihyytelöjäkälä. Arten bytte 2013 vetenskapligt namn från Collema bachmanianium till Enchylium bachmanianium.

Alstrup, V. 1993. News on lichens and lichenicolous fungi from the Nordic countries. Graphis Scripta 5: 96-104.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]. [uttag 2016-11-13]

Degelius, G. 1954. The lichen genus Collema in Europe. Symbolae Botanicae Upsalienses 13(2): 1-499.

Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.

Jørgensen, P. M. 2007. Collemataceae. Nordic Lichen Flora 3: 14-42. Uddevalla.

Nordin, A., Moberg, R., Tønsberg, T., Vitikainen, O., Dalsätt, Å., Myrdal, M., Snitting, D & Ekman, S. 2011. Santesson’s Checklist of Fennoscandian Lichen-forming and Lichenicolous Fungi. Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. [http://www.evolutionsmuseet.uu.se/databaser/]. [uttag 2016-11-13]

Timdal, E. 2015. Lav ('Lichenes'). Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken [[http://www.artsdatabanken.no/Rodliste/Artsgruppene/Lav]]. [uttag 2016-11-13]

Wind, P. & Pihl, S. (red.) 2010. Den danske rødliste. Danmarks Miljøundersøgelser, Aarhus Universitet [2004]-. redlist.dmu.dk [http://redlist.dmu.dk/] (opdateret april 2010). [uttag 2016-11-14]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Martin Westberg

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Enchylium  
  • Art
    Enchylium bachmanianum, (Fink) Otálora, P.M.Jørg. & Wedin - kransgelélav
    Synonymer
    Collemodes bachmanianum Fink
    Collema bachmannianum
    Collema bachmanianum (Fink) Degel.
    Collema bachmanianum var. bachmanianum (Fink) Degel.
    Collema bachmanianum var. millegranum Degel.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Martin Westberg