Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kraterorangelav

Organismgrupp Lavar Caloplaca ulcerosa
Kraterorangelav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kraterorangelav har en tunn ljusgrå, K– bål som uppträder som små, välvda, spridda till sammanflytande areoler eller som mer eller mindre heltäckande film på barken. Soralen är kraterformade, till 0,3 mm breda, sällan sammanflytande, med ljusgrå till gröngrå soredier. Apothecier är sällsynta till relativt vanliga, glest spridda, till 0,6 mm breda, med orange, K+ röd disk och kant samt ibland en tunn grå bålkant. Arten kan förväxlas med framför allt C. obscurella, som oftast har mer sammanflytande och ej så utpräglat kraterformade soral samt bruna apothecier.
Utbredning
Länsvis förekomst för kraterorangelav Observationer i  Sverige för kraterorangelav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten uppmärksammades först 1991 och är nu känd från Skåne till Bohuslän, Småland (Blå Jungfrun), Öland och Gotland samt Uppland. Arten är sällsynt och förekommer huvudsakligen glest spridd i sitt utbredningsområde. Sitt starkaste fäste i landet har arten troligen i Bohuslän, där den framför allt uppträder på kyrkogårdar i kustbandet. Totalt finns nu ca 40 kända lokaler i landet. I övriga Norden är den bara känd från Danmark där den är rödlistad och Norge. Den förekommer även i Storbritannien, Spanien, Tyskland och Estland men är överallt ovanlig.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten är känd från Skåne till Uppland samt Öland och Gotland. Omkring 40 aktuella lokaler. Den växer på något stoftimpregnerade stammar av ädellövträd. Avverkning av alléer, almsjuka och askskottssjuka utgör hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (120-1200). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (40-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (160-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (10-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (40-70) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Ekologi
Arten förekommer framför allt på något stoftpåverkade stammar av ädellövträd, främst alm, ask och lönn på kyrkogårdar, i alléer och parker samt på vårdträd.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Lövskog
Lövskog
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· lundalm
· lundalm
· skogsalm
· skogsalm
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Teloschistales, Familj Teloschistaceae, Släkte Caloplaca, Art Caloplaca ulcerosa Coppins & P.James - kraterorangelav Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten är känd från Skåne till Uppland samt Öland och Gotland. Omkring 40 aktuella lokaler. Den växer på något stoftimpregnerade stammar av ädellövträd. Avverkning av alléer, almsjuka och askskottssjuka utgör hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (120-1200). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (40-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (160-1600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (10-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (40-70) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Kraterorangelav har en tunn ljusgrå, K– bål som uppträder som små, välvda, spridda till sammanflytande areoler eller som mer eller mindre heltäckande film på barken. Soralen är kraterformade, till 0,3 mm breda, sällan sammanflytande, med ljusgrå till gröngrå soredier. Apothecier är sällsynta till relativt vanliga, glest spridda, till 0,6 mm breda, med orange, K+ röd disk och kant samt ibland en tunn grå bålkant. Arten kan förväxlas med framför allt C. obscurella, som oftast har mer sammanflytande och ej så utpräglat kraterformade soral samt bruna apothecier.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kraterorangelav

Länsvis förekomst och status för kraterorangelav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kraterorangelav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten uppmärksammades först 1991 och är nu känd från Skåne till Bohuslän, Småland (Blå Jungfrun), Öland och Gotland samt Uppland. Arten är sällsynt och förekommer huvudsakligen glest spridd i sitt utbredningsområde. Sitt starkaste fäste i landet har arten troligen i Bohuslän, där den framför allt uppträder på kyrkogårdar i kustbandet. Totalt finns nu ca 40 kända lokaler i landet. I övriga Norden är den bara känd från Danmark där den är rödlistad och Norge. Den förekommer även i Storbritannien, Spanien, Tyskland och Estland men är överallt ovanlig.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Caloplaca  
  • Art
    Caloplaca ulcerosaCoppins & P.James - kraterorangelav

Arten förekommer framför allt på något stoftpåverkade stammar av ädellövträd, främst alm, ask och lönn på kyrkogårdar, i alléer och parker samt på vårdträd.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Lövskog, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· lundalm - Ulmus minor (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Avverkning av värdträd i samband med restaurering av alléer och kyrkogårdsmiljöer kan utgöra ett hot. Asfaltering av grusvägar (upphörande stoftpåverkan) liksom spridning av gödsel och bekämpningsmedel i jordbrukslandskapet kan vara negativt.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Bevara gamla träd i alléer och kyrkogårdsmiljöer. Vidare bör en viss stoftpåverkan bibehållas på lokalerna. Spridning av gödsel och bekämpningsmedel bör undvikas i omedelbar närhet av arten.
Utländska namn – DK: Såret orangelav.

Arup, U. & Ekman, S. 1991. Caloplaca ulcerosa new to Sweden. Graphis Scripta 3: 46–48.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Teloschistales  
  • Familj
    Teloschistaceae  
  • Släkte
    Caloplaca  
  • Art
    Caloplaca ulcerosa, Coppins & P.James - kraterorangelav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.