Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  krisslegnidmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Tebenna bjerkandrella
Krisslegnidmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 11-14 mm. Framvingens grundfärg ganska mörkt rostbrun. En bred gråaktig linje löper från framvingens bakkant till framkanten. Den är först delad men går ihop i mitten på vingen. Även nära vingkanten löper oregelbundna smalare grå eller rostgula linjer. En linje nära ytterkanten löper från bakkanten och uppåt men viker nära framkanten ganska skarpt av snett inåt och uppåt till framkanten. Efter böjningen blir linjen något ljusare. På yttre halvan av vingen finns även ett antal större och mindre svarta fläckar samt små glänsande prickar som sitter både i de svarta fläckarna och ute i de bruna fälten (Lennartsson & Björklund 2014). Bakvingarna är något ljusare bruna än framvingarna med en kort, ljus och mycket smal linje en bit innanför bakvingens ytterkant.
Utbredning
Länsvis förekomst för krisslegnidmal Observationer i  Sverige för krisslegnidmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Krisslegnidmalen finns i Sverige bara på Öland och i Västergötland. På Öland är den troligen spridd över det mesta av ön, medan den i Västergötland bara är känd från två lokaler vid Kinnekulle (Svensson et. al 1994, Lennartsson & Björklund 2014). Arten är vida spridd i Europa från Norden, utom Norge, ned till Medelhavets öar men med många luckor i utbredningen. Den saknas även i Storbritannien, Beneluxländerna och sydöstra Europa från Ungern och Rumänien och nedåt (Karsholt & Razowski 1996). Krisslegnidmalens status är osäker i Sverige, men dess begränsade utbredning gör den sårbar. Den är lokal men inte särskilt ovanlig där den finns. Det är svårt att följa krisslans utveckling på Öland beroende på att den minskat på vissa ställen på grund av för intensiv hävd medan den på andra lokaler ökat på grund av svag eller utebliven hävd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Krisslegnidmal är i vårt land bara känd från Öland och Västergötland. Arten beskrevs av Thunberg 1784 på basis av material från Kinnekulle men återfanns där inte förrän efter ca 150 år (ingen hade sökt efter den). På Öland förekommer fjärilen lokalt relativt rikligt över hela ön i marker med krissla (Inula salicina), som är larvens värdväxt. Fortfarande hålls betesmarkerna tillräckligt öppna för att krissla ska trivas, men en långsam försämring har troligen skett under de senaste fyra decennierna då en del mindre gårdar har försvunnit eller slagits ihop, varvid rationaliseringar har gjort markerna mindre mosaikbetonade. Troligen kommer denna tendens att hålla i sig. Antalet lokalområden i landet skattas till 33 (13-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12114 (8076-15000) km² och förekomstarean (AOO) till 132 (52-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii,iii,v)).
Ekologi
Krisslegnidmalen lever på krissla Inula salicina och det är okänt men inte otroligt att den även lever på luddkrissla Inula britannica (Lennartsson & Björklund 2014). Från utlandet anges även martorn Eryngium sp. och tistlar Carlina sp. och Carduus sp. som värdväxter (Belin 2003) men det finns inga sådana observationer i Sverige. Fjärilen flyger på dagen från mitten av juli genom augusti månad. Den viker ihop vingarna och får ett mycket rundat utseende och är lätt att se då den brukar sitta öppet mitt i blomman. Arten följer värdväxten och förekommer alltså på ganska frisk till fuktig mark som ängsmarker, skogsängar, vägkanter, dikesrenar och alvarmark på tjockare jordtäcke. Krissla förekommer även på strandängar men det är okänt om krisslegnidmalen lever i sådana miljöer. Larven gör under juni-juli ett spinn på ovansidan av krisslans blad.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· krissla
· krissla
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Choreutidae (gnidmalar), Släkte Tebenna, Art Tebenna bjerkandrella (Thunberg, 1784) - krisslegnidmal Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Krisslegnidmal är i vårt land bara känd från Öland och Västergötland. Arten beskrevs av Thunberg 1784 på basis av material från Kinnekulle men återfanns där inte förrän efter ca 150 år (ingen hade sökt efter den). På Öland förekommer fjärilen lokalt relativt rikligt över hela ön i marker med krissla (Inula salicina), som är larvens värdväxt. Fortfarande hålls betesmarkerna tillräckligt öppna för att krissla ska trivas, men en långsam försämring har troligen skett under de senaste fyra decennierna då en del mindre gårdar har försvunnit eller slagits ihop, varvid rationaliseringar har gjort markerna mindre mosaikbetonade. Troligen kommer denna tendens att hålla i sig. Antalet lokalområden i landet skattas till 33 (13-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12114 (8076-15000) km² och förekomstarean (AOO) till 132 (52-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii,iii,v)).

Åtgärdsprogram Fastställt
Vingbredd 11-14 mm. Framvingens grundfärg ganska mörkt rostbrun. En bred gråaktig linje löper från framvingens bakkant till framkanten. Den är först delad men går ihop i mitten på vingen. Även nära vingkanten löper oregelbundna smalare grå eller rostgula linjer. En linje nära ytterkanten löper från bakkanten och uppåt men viker nära framkanten ganska skarpt av snett inåt och uppåt till framkanten. Efter böjningen blir linjen något ljusare. På yttre halvan av vingen finns även ett antal större och mindre svarta fläckar samt små glänsande prickar som sitter både i de svarta fläckarna och ute i de bruna fälten (Lennartsson & Björklund 2014). Bakvingarna är något ljusare bruna än framvingarna med en kort, ljus och mycket smal linje en bit innanför bakvingens ytterkant.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för krisslegnidmal

Länsvis förekomst och status för krisslegnidmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för krisslegnidmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Krisslegnidmalen finns i Sverige bara på Öland och i Västergötland. På Öland är den troligen spridd över det mesta av ön, medan den i Västergötland bara är känd från två lokaler vid Kinnekulle (Svensson et. al 1994, Lennartsson & Björklund 2014). Arten är vida spridd i Europa från Norden, utom Norge, ned till Medelhavets öar men med många luckor i utbredningen. Den saknas även i Storbritannien, Beneluxländerna och sydöstra Europa från Ungern och Rumänien och nedåt (Karsholt & Razowski 1996). Krisslegnidmalens status är osäker i Sverige, men dess begränsade utbredning gör den sårbar. Den är lokal men inte särskilt ovanlig där den finns. Det är svårt att följa krisslans utveckling på Öland beroende på att den minskat på vissa ställen på grund av för intensiv hävd medan den på andra lokaler ökat på grund av svag eller utebliven hävd.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Choreutoidea  
  • Familj
    Choreutidae - gnidmalar 
  • Släkte
    Tebenna  
  • Art
    Tebenna bjerkandrella(Thunberg, 1784) - krisslegnidmal

Krisslegnidmalen lever på krissla Inula salicina och det är okänt men inte otroligt att den även lever på luddkrissla Inula britannica (Lennartsson & Björklund 2014). Från utlandet anges även martorn Eryngium sp. och tistlar Carlina sp. och Carduus sp. som värdväxter (Belin 2003) men det finns inga sådana observationer i Sverige. Fjärilen flyger på dagen från mitten av juli genom augusti månad. Den viker ihop vingarna och får ett mycket rundat utseende och är lätt att se då den brukar sitta öppet mitt i blomman. Arten följer värdväxten och förekommer alltså på ganska frisk till fuktig mark som ängsmarker, skogsängar, vägkanter, dikesrenar och alvarmark på tjockare jordtäcke. Krissla förekommer även på strandängar men det är okänt om krisslegnidmalen lever i sådana miljöer. Larven gör under juni-juli ett spinn på ovansidan av krisslans blad.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper, Öppna strandbiotoper

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· krissla - Inula salicina (Viktig)
Främst upphörd eller minskad beteshävd som bidrar till igenväxning med vedartad vegetation samt höga gräs och örter. Krisslan är dock ganska konkurrenskraftig och kan snabbt ta över som dominerande växt vid utebliven hävd och nästan bli ett problem på betesmarker. Den kommer givetvis att trängas tillbaka i takt med att vedartad vegetation och annan växtlighet kommer in. I ett sent bete är krisslan ganska betestålig men klarar givetvis inte ett alltför hårt betestryck. Det finns exempel på att arter knutna till krissla försvunnit genom alltför hårt bete på grund av att krisslan i det närmaste försvunnit eller blivit kvar i mycket små bestånd (Lennartsson & Björklund 2014).

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Det är osäkert hur skötsel lämpligast bör utformas för att gynna arter som är knutna till krissla (Lennartsson & Björklund 2014). Extensiv beteshävd, helst kanske från senare delen av sommaren, bör fungera. Svårigheten med slåtter är att få den rätt i tiden för att inte missgynna varken fjärilen eller larven. Kanske bör den utföras antingen mellan larvstadiet och den vuxna fjärilens flygtid, eller senare under hösten när fjärilen flugit över. Vid slåtter bör även vissa ytor undantas så att en roterande hävd uppnås mellan åren. Öppen mark blir ofta igenväxande med vedartad vegetation exempelvis slån och en. Återkommande röjningar är därför ofta nödvändiga. Blir röjningen för hård kan dock röjgödslingseffekt av multnande rotdelar skapa en kraftig sly- och gräs-/örttillväxt och det kan därför vara nödvändigt att röja varsamt. Vid betesdrift är det viktigt att denna inte blir för intensiv och överlag så minskar insektsrikedomen vid intensivt bete.

Åtgärdsprogram Fastställt

Belin, V. 2003. Nachtfalter der Tschechischen und Slowakischen Republik. Nakladatelstvi, Kabourek, Zlin.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe: A distribunal checklist. Apollo books, Stenstrup.

Lennartsson, T. & Björklund, J-O. 2014. Åtgärdsprogram för hotade arter på krisslor, 2014-2018, rapport 6632. Stockholm, Naturvårdsverket.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Förlag Hans Hellberg, Kista.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmquist, G. 1994. Catalogus lepidopterorum suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Choreutoidea  
  • Familj
    Choreutidae - gnidmalar 
  • Släkte
    Tebenna  
  • Art
    Tebenna bjerkandrella, (Thunberg, 1784) - krisslegnidmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.