Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kritlansmossa

Organismgrupp Mossor Didymodon luridus
Kritlansmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar 1-2 cm höga, mer eller mindre täta, mörkt gröna till brunaktiga tuvor. Bladen är 2-3 gånger så långa som breda, triangulära med äggrund bladbas, upptill kort tillspetsade och ofta med trubbig bladspets. De översta bladen är större än de övriga och som torra böjer sig dessa kring skottspetsen så att skottet ser ut som en klubba. Bladets kanter är tillbakaböjda upp till två tredjedelar av bladets längd. Nerven är kraftig, bredast vid basen (40-70 µm bred) och slutar i bladspetsen. Bladets celler är tjockväggiga, rundat kvadratiska, 6-10 µm breda och släta eller mycket lågt papillösa. I bladbasen närmast nerven är cellerna rektangulära. Cellerna på nervens översida är rundat kvadratiska. Arten är skildkönad, och kapslar förekommer sällsynt men är aldrig funna i Norden. Kapseln är cylindrisk och upprätt. Kapselskaftet är ca 1 cm långt och rött. Peristomet är mycket kort och rakt och tänderna lossnar lätt. Sporerna är 10-14 µm i diameter. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Kritlansmossa kan likna murlansmossa Didymodon vinealis, men den senare har spetsiga blad, tätt papillösa bladceller och blad som krusar sig som torra.
Utbredning
Länsvis förekomst för kritlansmossa Observationer i  Sverige för kritlansmossa
Svensk förekomst
Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Arten är sydlig och är i Sverige endast funnen på Gotland. Den är påträffad på enstaka platser i Danmark, men är vanligare söderut i Europa, från Brittiska öarna i väster till Turkiet i öster, samt i Nordafrika, Mellersta Östern och delar av Nordamerika.
Arten är i Sverige endast funnen två gånger (1865, 1957) på Hoburgen på Gotland. Fyndlokalen har återbesökts utan återfynd. På grund av sin ringa storlek kan den dock möjligen fortfarande finnas kvar och den kan av samma skäl möjligen vara förbisedd. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Växer på kalkrikt underlag. Känd från endast en lokal (Gotland, Hoburgen) där den senast observerades 1957. Eftersökt men utan resultat. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1957.
Ekologi
Kritlansmossa växer på öppna, solvarma platser, t.ex. i sprickor på kalkblock, på sandblandad lerjord och på krita i torra gräsmarker. I England växer den oftast på murar, broar, gamla byggnader och liknande. Arten har inte påträffats i Sverige sedan 1950-talet och kan möjligen ha försvunnit. Kritlansmossa växer i Tyskland ofta tillsammans med smal toffelmossa Aloina aloides, spetslansmossa Didymodon acutus, murlansmossa D. vinealis och tandtuss Tortula lanceola.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Didymodon (lansmossor), Art Didymodon luridus Hornsch. - kritlansmossa Synonymer Barbula lurida

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Växer på kalkrikt underlag. Känd från endast en lokal (Gotland, Hoburgen) där den senast observerades 1957. Eftersökt men utan resultat. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1957.
Arten bildar 1-2 cm höga, mer eller mindre täta, mörkt gröna till brunaktiga tuvor. Bladen är 2-3 gånger så långa som breda, triangulära med äggrund bladbas, upptill kort tillspetsade och ofta med trubbig bladspets. De översta bladen är större än de övriga och som torra böjer sig dessa kring skottspetsen så att skottet ser ut som en klubba. Bladets kanter är tillbakaböjda upp till två tredjedelar av bladets längd. Nerven är kraftig, bredast vid basen (40-70 µm bred) och slutar i bladspetsen. Bladets celler är tjockväggiga, rundat kvadratiska, 6-10 µm breda och släta eller mycket lågt papillösa. I bladbasen närmast nerven är cellerna rektangulära. Cellerna på nervens översida är rundat kvadratiska. Arten är skildkönad, och kapslar förekommer sällsynt men är aldrig funna i Norden. Kapseln är cylindrisk och upprätt. Kapselskaftet är ca 1 cm långt och rött. Peristomet är mycket kort och rakt och tänderna lossnar lätt. Sporerna är 10-14 µm i diameter. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Kritlansmossa kan likna murlansmossa Didymodon vinealis, men den senare har spetsiga blad, tätt papillösa bladceller och blad som krusar sig som torra.

Svensk förekomst Ej längre bofast, nu endast tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för kritlansmossa

Länsvis förekomst och status för kritlansmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kritlansmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är sydlig och är i Sverige endast funnen på Gotland. Den är påträffad på enstaka platser i Danmark, men är vanligare söderut i Europa, från Brittiska öarna i väster till Turkiet i öster, samt i Nordafrika, Mellersta Östern och delar av Nordamerika.
Arten är i Sverige endast funnen två gånger (1865, 1957) på Hoburgen på Gotland. Fyndlokalen har återbesökts utan återfynd. På grund av sin ringa storlek kan den dock möjligen fortfarande finnas kvar och den kan av samma skäl möjligen vara förbisedd. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Didymodon - lansmossor 
  • Art
    Didymodon luridusHornsch. - kritlansmossa
    Synonymer
    Barbula lurida

Kritlansmossa växer på öppna, solvarma platser, t.ex. i sprickor på kalkblock, på sandblandad lerjord och på krita i torra gräsmarker. I England växer den oftast på murar, broar, gamla byggnader och liknande. Arten har inte påträffats i Sverige sedan 1950-talet och kan möjligen ha försvunnit. Kritlansmossa växer i Tyskland ofta tillsammans med smal toffelmossa Aloina aloides, spetslansmossa Didymodon acutus, murlansmossa D. vinealis och tandtuss Tortula lanceola.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Mossor som växer på exponerade kalkhällar riskerar lätt att försvinna av slitage. Ett hårt markslitage orsakat av alltför många besökare vid Hoburgen kan ha bidragit till att arten försvunnit från lokalen. I övrigt kan luftföroreningar och bristen på lämpliga lokaler bidragit till kritlansmossans minskning.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Bättre information om aktuell status behövs. Därför måste kritlansmossa eftersökas ytterligare.
Utländska namn - FI: Tumpurasammalet, DK: Rømø Kalktuemos.

Etymologi: luridus (lat.) = blekgul, gulgrå, askgrå, smutsbrun.Uttal: [Didýmodon lúridus]

key facts Dusky Beard-moss. Forms 1-2 cm high, more or less dense, dark green to brownish tufts. Leaves triangular, 2-3 times longer than wide with an ovate base and an abruptly tapering apex that is often blunt at the tip. Basal 2/3 of leaf margin recurved. The uppermost leaves are longer than those further down, and in drought they curl around the shoot apex, giving the shoot a club-like appearance. Capsules rare; cylindrical, erect. Peristome very short, straight and fragile. Seta c. 1 cm long, red. Spores 10-14 µm. - A species growing in warm, sun-exposed situations, for instance in the cracks of limestone boulders or on sandy/clayey soil or chalk in dry grassland.

Hallingbäck, T., Lönnell, N., Weibull, H. & von Knorring, P., Korotynska, M., Reisborg, C. & Birgersson, M. 2008. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor: Kompaktmossor - kapmossor. Bryophyta: Anoectangium - Orthodontium. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Nyholm, E. 1989. Illustrated flora of Nordic mosses. Fasc. 2. Nordisk Bryologisk Förening, Köpenhamn och Lund.

Waldheim, S. 1947. Kleinmoosgesellschaften und Bodenverhältnisse in Schonen. Bot. Not. Suppl. 1(1).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1992. Rev. Tomas Hallingbäck 2008. Uppdaterad 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Didymodon - lansmossor 
  • Art
    Didymodon luridus, Hornsch. - kritlansmossa
    Synonymer
    Barbula lurida
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1992. Rev. Tomas Hallingbäck 2008. Uppdaterad 2010.