Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  krokdvärgmossa

Organismgrupp Mossor Seligeria campylopoda
Krokdvärgmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten kan bilda täta bestånd men kan även växa mer glest. Skotten blir upp till 5 mm höga. Bladen - som är något utstående - smalnar av gradvis, och nerven slutar nedanför bladspetsen. Honbladen är lika långa som övriga blad men har en bred, stjälkomfattande bas som snabbt smalnar av ovan mitten. Bladkanten är otandad. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapselskaftet är 3-4 mm långt, och som fuktigt är det bågformigt krökt men vid torka mer upprätt. Den smalt ovala kapseln har rödbruna, triangulära peristomtänder. Sporerna är 10-12 µm i diameter.
Bågdvärgmossa S. recurvata har också ett kapselskaft som blir båglikt krökt som fuktigt, men den kan särskiljas från krokdvärgmossa på sina mer långt tillspetsade blad med utlöpande nerv. Även tråddvärgmossa S. diversifolia kan ha svagt krökt kapselskaft i fuktigt tillstånd men har styva, rännformiga blad och större, tydligt avvikande honblad med en bred, stjälkomfattande bas. Till skillnad från bågdvärgmossa återfinns den uteslutande på kalksten.
Utbredning
Länsvis förekomst för krokdvärgmossa Observationer i  Sverige för krokdvärgmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är sällsynt - i Sveriges kalkområden endast funnen på en handfull platser från Västmanland till Torne lappmark. Den förekommer sällsynt i Norge och i Finland. Totalutbredningen omfattar norra och centrala Europa samt Ryssland och Nordamerika. Krokdvärgmossa är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
Krokdvärgmossa togs upp från Sverige första gången av Nyholm (1954). Före den omtolkning av några former av bågdvärgmossa som Tuomikoski gjort 1939, hade krokdvärgmossa endast varit känd från Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten växer på fuktiga, skuggiga kalkstensblock och är mycket sällsynt. Arten är knuten till en typ av kalkberggrund som är till ytan liten men utspridd i Sverige. Denna typ av miljöer är ett attraktivt exkursionsmål för bryologer. Den är fåtalig på varje lokal och förekomsterna är beroende av fuktighet vilket gör arten sårbar för långa perioder av torka. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (10-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (4-320) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Krokdvärgmossa förekommer vanligen på fuktiga, skuggiga kalkstensklippor eller -block. På en av lokalerna i Västmanland växer den på nästan horisontella ytor av beskuggade block. Liksom de flesta dvärgmossor bildar krokdvärgmossan ofta relativt ensartade bestånd; den kan dock påträffas tillsammans med andra mossor, såsom kruskalkmossa Tortella tortuosa och blommossor Schistidium spp. Mogna kapslar påträffas framförallt på sommaren.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Grimmiales, Familj Seligeriaceae, Släkte Seligeria (dvärgmossor), Art Seligeria campylopoda Kindb. - krokdvärgmossa Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten växer på fuktiga, skuggiga kalkstensblock och är mycket sällsynt. Arten är knuten till en typ av kalkberggrund som är till ytan liten men utspridd i Sverige. Denna typ av miljöer är ett attraktivt exkursionsmål för bryologer. Den är fåtalig på varje lokal och förekomsterna är beroende av fuktighet vilket gör arten sårbar för långa perioder av torka. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (10-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (4-320) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Arten kan bilda täta bestånd men kan även växa mer glest. Skotten blir upp till 5 mm höga. Bladen - som är något utstående - smalnar av gradvis, och nerven slutar nedanför bladspetsen. Honbladen är lika långa som övriga blad men har en bred, stjälkomfattande bas som snabbt smalnar av ovan mitten. Bladkanten är otandad. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapselskaftet är 3-4 mm långt, och som fuktigt är det bågformigt krökt men vid torka mer upprätt. Den smalt ovala kapseln har rödbruna, triangulära peristomtänder. Sporerna är 10-12 µm i diameter.
Bågdvärgmossa S. recurvata har också ett kapselskaft som blir båglikt krökt som fuktigt, men den kan särskiljas från krokdvärgmossa på sina mer långt tillspetsade blad med utlöpande nerv. Även tråddvärgmossa S. diversifolia kan ha svagt krökt kapselskaft i fuktigt tillstånd men har styva, rännformiga blad och större, tydligt avvikande honblad med en bred, stjälkomfattande bas. Till skillnad från bågdvärgmossa återfinns den uteslutande på kalksten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för krokdvärgmossa

Länsvis förekomst och status för krokdvärgmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för krokdvärgmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är sällsynt - i Sveriges kalkområden endast funnen på en handfull platser från Västmanland till Torne lappmark. Den förekommer sällsynt i Norge och i Finland. Totalutbredningen omfattar norra och centrala Europa samt Ryssland och Nordamerika. Krokdvärgmossa är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
Krokdvärgmossa togs upp från Sverige första gången av Nyholm (1954). Före den omtolkning av några former av bågdvärgmossa som Tuomikoski gjort 1939, hade krokdvärgmossa endast varit känd från Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Seligeriaceae  
  • Släkte
    Seligeria - dvärgmossor 
  • Art
    Seligeria campylopodaKindb. - krokdvärgmossa

Krokdvärgmossa förekommer vanligen på fuktiga, skuggiga kalkstensklippor eller -block. På en av lokalerna i Västmanland växer den på nästan horisontella ytor av beskuggade block. Liksom de flesta dvärgmossor bildar krokdvärgmossan ofta relativt ensartade bestånd; den kan dock påträffas tillsammans med andra mossor, såsom kruskalkmossa Tortella tortuosa och blommossor Schistidium spp. Mogna kapslar påträffas framförallt på sommaren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Allt som kan förändra lokalklimatet utgör hot, såsom avverkning av skogen och förändring av hydrologin genom t.ex. dränering. Stenbrytning och annan exploatering av lokalerna utgör andra potentiella hot mot arten.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Ingrepp som förändrar lokalklimatet på lokalerna för arten bör undvikas. Skog i anslutning till kalkbranter bör undantas från skogsbruk generellt. Avverkning av en växtplats i närheten av Grythyttan (Västmanland) stoppades föredömligt på 1960-talet på inrådan av N. Hakelier. Kända lokaler bör skyddas mot stenbrytning och annan exploatering. Ytterligare återbesök på kända lokaler måste ske för att se om artens fortlevnad i Sverige är säkerställd eller om ytterligare åtgärder behövs för att skydda arten.
Utländska namn - NO: Krokblygmose, FI: Kaarihitusammal, GB: Bentfoot Rock-bristle.

Etymologi: campylopoda = med böjd fot; kámpylos (gr.) = böjd; pod-os genitiv av pous (gr.) = fot.
Uttal: [Seligeria kampylópoda]

KEY FACTS Bentfoot Rock-bristle. Shoots up to 5 mm long, forming dense or lax patches. Leaves somewhat spreading. Nerve ending below apex. Capsules common, exserted, ovoid with triangular teeth. Seta 3-4 mm, arcuate when moist, straight when dry. Spores 10-12 µm, mature in summer. - Found on shaded and moist calcareous cliffs and boulders. A rare species.

Hakelier, N. 1957. Mossor från västra Jämtland. Svensk Bot. Tidskr. 51: 613-614.

Hakelier, N. 1961. Mossor från västra Jämtland. Svensk Bot. Tidskr. 55: 229-232.

Hakelier, N. 1963. Bidrag till Sveriges mossflora II. Svensk Bot. Tidskr. 57: 402-406.

Hakelier, N. 1965. Bidrag till Sveriges mossflora III. Svensk Bot. Tidskr. 59: 165-167.

von Krusenstjerna, E. 1967. Nordisk Bryologisk förenings första möte i Nora 1966. Svensk Bot. Tidskr. 61: 311-317.

Lönnell, N. 2006. Seligeria campylopoda krokdvärgmossa s. 219. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Nyholm, E. 1954. Illustrated moss flora of Fennoscandia II. Musci. Fasci 1. Lund. The Botanical Society of Lund/CWK Gleerup.

Ochyra, R. & Gos, L. 1994. New or otherwise interesting distributional data for species of Seligeria (Musci, Seligeriaceae) for Eurasia. Fragmenta Floristica et Geobotanica 39: 383-389.

Tuomikoski, R. 1939. Materialen zu einer Laubmoosflora des Kuusamo-gebietes. Annales Bot. Soc. Zool-Bot. Fenn. Vanamo 12 (4):1 -124.

Vitt, D.H. 1976. The genus Seligeria in North America. Lindbergia 3: 241-275.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 1998. Rev. Niklas Lönnell 2006. Uppdaterat 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Grimmiales  
  • Familj
    Seligeriaceae  
  • Släkte
    Seligeria - dvärgmossor 
  • Art
    Seligeria campylopoda, Kindb. - krokdvärgmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Niklas Lönnell 1998. Rev. Niklas Lönnell 2006. Uppdaterat 2010.