Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  krustkudde

Organismgrupp Alger, Cyanobakterier Pulvinularia suecica
Krustkudde Alger, Cyanobakterier

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Denna kolonibildande cyanobakterie sitter tätt fästad vid sitt underlag som en krusta av mörkt blå-grön färg. Gamla kolonier antar en brun färg. Kolonin är kuddlik eller halvkulformig och och upp till 2 mm i diameter. Centralt har krustkudde radiärt ordnade gaffelgrenade entrådiga filament som utgår från basala celler. Trådarnas övre delar är V-formigt utbildade, en förgrening som utgår från en förstorad cell i filamentet. De V-formigt bildade grenändarna har ändceller som delar sig vinkelrätt i flera plan (Rott & Hernández-Mariné 1994). Filamenten är 4,8-8,4 µm breda, omgivna av en tjock färglös eller gul skida och ibland med otydliga lameller. De enskilda cellerna är mer eller mindre runda eller rektangulära och 4,2-7,2 µm långa. Ändcellerna på filamenten är större, 8,4-10,8 µm långa och 6,0-­7,2 µm breda. Heterocyster (kvävefixerande celler) finns men är inte lätta att urskilja från vegetativa celler i vanligt ljusmikroskop då de inte är tydligt tjockväggiga. Hormogonen (förökningskropparna) avskiljs från terminala partier av filamenten. Den bästa översiktliga illustration av arten finns i Starmach (1966, sid. 716). Samma illustration är sedan använd i den moderna floran av Komárek (2013). För mer detaljrika illustrationer av tråd och cellstrukturer rekommenderas Rott & Hernández-Mariné (1994).
Utbredning
Länsvis förekomst för krustkudde Observationer i  Sverige för krustkudde
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Krustkudde upptäcktes första gången i Svansjön väster om Funäsdalen i Härjedalens kommun, i landskapet Härjedalen, Jämtlands län. Arten hittades som påväxt på en vattenmossa i litoralzonen. Den kom så småningom att föras till ett helt nytt släkte som dess enda art, vilket den fortfarande är (Borzì 1916). Drygt sjuttiofem år efter detta första fynd hittades arten igen i sjön Fiolen, Alvesta kommun, Kronobergs län och landskapet Småland (Rott & Hernández-Mariné 1994). Arten växte då fastsittande på sten på 0,3 m djup, ca 10 m ut från Fiolens västra sida. Inga andra fynd finns registrerade från Sverige. Ett säkerställt fynd finns från höglänta områden i sydöstra Brasilien (Branco m.fl. 2010). Då det bara finns två fynd av arten från Sverige och den i övrigt är dåligt känd är kunskapen mycket begränsad om dess utbredning. Fler fynd skulle kunna göras vid inventeringar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Cyanobakterien Pulvinularia suecica beskrevs 1916 från Svansjön i Härjedalen och påträffades även i sjön Fiolen i Kronobergs län 1992. Oklart om dessa är de enda fynden i världen. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
De sjöar där arten hittats är av näringsfattig karaktär. Arten kan växa på flera typer av underlag, både vattenväxter och sten och det går heller inte att utesluta andra typer av substrat. I övrigt är kunskapen dålig om dess ekologiska preferenser.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Cyanophyceae, Ordning Nostocales, Familj Stigonemataceae, Släkte Pulvinularia, Art Pulvinularia suecica Borzì - krustkudde Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Dokumentation Cyanobakterien Pulvinularia suecica beskrevs 1916 från Svansjön i Härjedalen och påträffades även i sjön Fiolen i Kronobergs län 1992. Oklart om dessa är de enda fynden i världen. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Denna kolonibildande cyanobakterie sitter tätt fästad vid sitt underlag som en krusta av mörkt blå-grön färg. Gamla kolonier antar en brun färg. Kolonin är kuddlik eller halvkulformig och och upp till 2 mm i diameter. Centralt har krustkudde radiärt ordnade gaffelgrenade entrådiga filament som utgår från basala celler. Trådarnas övre delar är V-formigt utbildade, en förgrening som utgår från en förstorad cell i filamentet. De V-formigt bildade grenändarna har ändceller som delar sig vinkelrätt i flera plan (Rott & Hernández-Mariné 1994). Filamenten är 4,8-8,4 µm breda, omgivna av en tjock färglös eller gul skida och ibland med otydliga lameller. De enskilda cellerna är mer eller mindre runda eller rektangulära och 4,2-7,2 µm långa. Ändcellerna på filamenten är större, 8,4-10,8 µm långa och 6,0-­7,2 µm breda. Heterocyster (kvävefixerande celler) finns men är inte lätta att urskilja från vegetativa celler i vanligt ljusmikroskop då de inte är tydligt tjockväggiga. Hormogonen (förökningskropparna) avskiljs från terminala partier av filamenten. Den bästa översiktliga illustration av arten finns i Starmach (1966, sid. 716). Samma illustration är sedan använd i den moderna floran av Komárek (2013). För mer detaljrika illustrationer av tråd och cellstrukturer rekommenderas Rott & Hernández-Mariné (1994).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för krustkudde

Länsvis förekomst och status för krustkudde baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för krustkudde

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Krustkudde upptäcktes första gången i Svansjön väster om Funäsdalen i Härjedalens kommun, i landskapet Härjedalen, Jämtlands län. Arten hittades som påväxt på en vattenmossa i litoralzonen. Den kom så småningom att föras till ett helt nytt släkte som dess enda art, vilket den fortfarande är (Borzì 1916). Drygt sjuttiofem år efter detta första fynd hittades arten igen i sjön Fiolen, Alvesta kommun, Kronobergs län och landskapet Småland (Rott & Hernández-Mariné 1994). Arten växte då fastsittande på sten på 0,3 m djup, ca 10 m ut från Fiolens västra sida. Inga andra fynd finns registrerade från Sverige. Ett säkerställt fynd finns från höglänta områden i sydöstra Brasilien (Branco m.fl. 2010). Då det bara finns två fynd av arten från Sverige och den i övrigt är dåligt känd är kunskapen mycket begränsad om dess utbredning. Fler fynd skulle kunna göras vid inventeringar.
  • Rike
    Bacteria - eubakterier 
  • Stam
    Cyanobacteria - cyanobakterier 
  • Klass
    Cyanophyceae  
  • Underklass
    Nostocophycidae  
  • Ordning
    Nostocales  
  • Familj
    Stigonemataceae  
  • Släkte
    Pulvinularia  
  • Art
    Pulvinularia suecicaBorzì - krustkudde

De sjöar där arten hittats är av näringsfattig karaktär. Arten kan växa på flera typer av underlag, både vattenväxter och sten och det går heller inte att utesluta andra typer av substrat. I övrigt är kunskapen dålig om dess ekologiska preferenser.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
Det främsta hotet mot arten torde vara försurning, som cyanobakterier är särskilt känsliga mot. Även en minskad ljustillgång i vatten, t.ex. i form av tilltagande brunhet, som nu konstateras i många svenska sjöar, bör räknas som en ogynnsam faktor. Idag är både Fiolen och Svansjön försurningshotade. Kalkning förekommer uppströms Fiolen. Ingen uppgift om kalkning finns från Svansjön.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
Då arten kan finnas på flera olika underlag är det svårt att göra riktade inventeringar. Arten är dessutom liten och lätt att förbise. Det är ändå viktigt att vid inventeringar av påväxtalger vara uppmärksam på förekomst av arten.
Artens placering i familjen Stigonemataceae är omdiskuterad. Flera moderna fykologer vill ha den placerad i familjen Capsosiraceae (sensu Bourrelly 1970).

Bourrelly, P. 1970. Les algues d’eau douce III. Les algues bleues et rouges, les eugléniens, péridiniens et cryptomonadines. N. Boubée & Cie, Paris.

Branco, L.H.Z, Hoffmann, L., Necchi, O., Taboga, S.R. & Moura, E.N.M. 2010. Branch formation in Pulvinularia suecica (Nostocales, Cyanoprokaryota) and considerations on the classification of dichotomously and pseudodichotomously branched genera. Nova Hedwigia 90: 95-104.

Komárek, J. 2013. Cyanoprokaryota, 3. Heterocystous genera. I: Büdel, B., Gärtner, G., Krienitz, L. & Schagerl, M. (red.), Freshwater flora of Central Europe: 598.

Rott, E. & Hernández-Mariné, M. 1994. Pulvinularia suecica, a rare stigonematalean cyanophyte. Archiv für Hydrobiologie, Supplementumband 105/Algological Studies 75: 313-322.

Starmach, K. 1966. Flora slodkowodna Polski 2. Cyanophyta, Glaucophyta. Polska Academia Nauk, Warsawa.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eva Willén 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015

Namn och släktskap
  • Rike
    Bacteria - eubakterier 
  • Stam
    Cyanobacteria - cyanobakterier 
  • Klass
    Cyanophyceae  
  • Underklass
    Nostocophycidae  
  • Ordning
    Nostocales  
  • Familj
    Stigonemataceae  
  • Släkte
    Pulvinularia  
  • Art
    Pulvinularia suecica, Borzì - krustkudde
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eva Willén 2015. © ArtDatabanken, SLU 2015