Helosciadium inundatum
Krypfloka
Kärlväxter
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Apiales (araliaordningen), Familj Apiaceae (flockblommiga), Släkte Helosciadium (krypflokor), Art Helosciadium inundatum (L.) W. D. J. Koch - krypfloka Synonymer Apium inundatum (L.) Rchb. f., Sison inundatum L., Vattenfloka
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Starkt hotad (EN)
-
2005 Starkt hotad (EN)
-
2000 Sårbar (VU)
Dokumentation Förekommer i våra sydliga samt västliga landskap upp mot Småland och Dalsland. Krypfloka växer i rent, näringsfattigt vatten. Växer framförallt i mindre vattensamlingar och vid stränder till sjöar och mindre vattendrag. Växtplatserna är oftast belägna inom betesmarker där de grunda vattensamlingarna hålls öppna genom djurens bete och tramp. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (40-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (300-500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)c(iv)).
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Länsvis förekomst och status för krypfloka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Krypfloka finns sällsynt inom ett relativt stort område av södra Sverige. Den har aktuella förekomster i Skåne, Blekinge, på Öland, i Småland, Halland, Bohuslän, Dalsland och Västergötland I vissa områden som västra Skåne, Halland och södra Bohuslän finns krypfloka fortfarande på åtskilliga lokaler, medan den i andra förefaller ha blivit allt ovanligare. I Danmark är krypflokan spridd över i stort sett hela landet och anses som allmän i västra Jylland. Arten är inte känd från Norge och Finland. Krypfloka är en i huvudsak västeuropeisk art som är vanlig på de Brittiska öarna och längs nordsjökusten från norra Frankrike till Danmark. I Europa har den vidare spridda lokaler från Portugal och Italien i söder till Polen i nordost. Krypfloka är även känd från Marocko och Algeriet.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningApiales - araliaordningen
-
FamiljApiaceae - flockblommiga
-
SläkteHelosciadium - krypflokor
-
ArtHelosciadium inundatum(L.) W. D. J. Koch - krypflokaSynonymerApium inundatum (L.) Rchb. f.Sison inundatum L.Vattenfloka
Krypfloka tycks föredra vatten med ett neutralt eller svagt surt pH-värde; arten saknas i starkt sura vatten och finns sällan i vatten med ett högt pH-värde. Krypflokan växer framför allt i och invid mindre vattensamlingar, men kan även förekomma i diken och vid stränder till sjöar och mindre vattendrag. Den växer oftast på sandigt eller lerigt underlag, gärna på ytor som tidvis blottläggs genom växlande vattennivå, t ex strandpölar som torkar upp under sommaren. Krypflokans lokaler finns huvudsakligen i kustnära områden där ett milt, oceaniskt vinterklimat råder. Som följeväxter till krypfloka kan man finna arter som klotgräs Pilularia globulifera, flocksvalting Baldellia ranunculoides, strandpryl Littorella uniflora och löktåg Juncus bulbosus.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten, Jordbrukslandskap
Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark
Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Småvatten, Öppen fastmark, Sötvattensstrand
Biotoper där arten kan förekomma: Sjöar
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
- Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
- Vattenreglering (Viss negativ effekt)
- Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.
Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.
Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska. Förening. Medlemsblad 1997 (1).
Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.
Blomgren, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.
Bringer, K.-G. 1995. Krypfloka, Apium inundatum återfunnen i Vickleby. Krutbrännaren 4 (2): 61–62.
Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.
Egholm, B. 1951. Umbelliferernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 47: 373–480.
Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund Johansson, L. 1999. Rödlistade kärlväxter i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län.
Knutsson, T., Andersson, U.-A., Bringer, K.-G., Gunnarsson, T. & Lundkvist, H. 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.
Lindblad, R. & Ståhl, B. 1989. Krypfloka och flocksvalting i norra Halland. Svensk Bot. Tidskr. 83: 211–217.
Olsson, K.-A. 1999. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1998. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1991 (1): 1–39.
Sahlin, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Västergötland. Årsrapport 2004. Calluna 22 (2): 1–49.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1996. ©ArtDatabanken, SLU 2006.
-
RikePlantae - egentliga växter
-
UnderrikeViridiplantae - gröna växter
-
InfrarikeStreptophyta
-
ÖverstamEmbryophyta - landväxter
-
StamTracheophyta - kärlväxter
-
UnderstamEuphyllophytina - eufyllofyter
-
InfrastamSpermatophytae - fröväxter
-
ÖverklassAngiospermae - blomväxter
-
KlassMagnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter
-
OrdningApiales - araliaordningen
-
FamiljApiaceae - flockblommiga
-
SläkteHelosciadium - krypflokor
-
ArtHelosciadium inundatum, (L.) W. D. J. Koch - krypflokaSynonymerApium inundatum (L.) Rchb. f.Sison inundatum L.Vattenfloka
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1996. ©ArtDatabanken, SLU 2006.