Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kullaspetsvivel

Organismgrupp Skalbaggar, Vivlar och barkborrar Omphalapion dispar
Kullaspetsvivel Skalbaggar, Vivlar och barkborrar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 1,5–2,3 mm lång, kullrig vivel med breda täckvingar och smal framkropp. Kroppen är svart, täckvingarna hos hanen svarta, hos honan metalliskt blå, blågröna eller violetta. Arten är svårbestämd, och bestämningen bör kontrolleras av en specialist.
Utbredning
Länsvis förekomst för kullaspetsvivel Observationer i  Sverige för kullaspetsvivel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Tidigare utbredd från Skåne till Södermanland (fynd saknas från Halland, Gotland och Dalsland). Sentida fynd är kända från Skåne, Blekinge, östra Småland, Öland och Gotland. Närmast i Danmark och Baltikum, men ej i övriga Norden. Världsutbredningen sträcker sig från Europa till Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Lever på olika Anthemis-arter som åkerkulla och färgkulla på ogräsåkrar och efter åkerkanter. Påträffad från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (30-90). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (120-360) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Lever på olika arter av släktet Anthemis, där larverna utvecklas i blomkorgen. Arten påträffas i torra och varma miljöer såsom vägslänter, åkerkanter, eller betesmark. Fullbildade individer uppträder under sensommaren och påträffas på värdväxten fram till september. De övervintrar och fortplantar sig sedan påföljande vår.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· färgkulla
· färgkulla
· åkerkulla
· åkerkulla
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Apionidae (spetsvivlar), Släkte Omphalapion, Art Omphalapion dispar (Germar, 1817) - kullaspetsvivel Synonymer Apion dispar Germar, 1817

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Lever på olika Anthemis-arter som åkerkulla och färgkulla på ogräsåkrar och efter åkerkanter. Påträffad från Skåne till Västmanland. Antalet lokalområden i landet skattas till 60 (30-90). Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (120-360) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
En 1,5–2,3 mm lång, kullrig vivel med breda täckvingar och smal framkropp. Kroppen är svart, täckvingarna hos hanen svarta, hos honan metalliskt blå, blågröna eller violetta. Arten är svårbestämd, och bestämningen bör kontrolleras av en specialist.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kullaspetsvivel

Länsvis förekomst och status för kullaspetsvivel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kullaspetsvivel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Tidigare utbredd från Skåne till Södermanland (fynd saknas från Halland, Gotland och Dalsland). Sentida fynd är kända från Skåne, Blekinge, östra Småland, Öland och Gotland. Närmast i Danmark och Baltikum, men ej i övriga Norden. Världsutbredningen sträcker sig från Europa till Kaukasus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Apionidae - spetsvivlar 
  • Underfamilj
    Apioninae  
  • Tribus
    Ceratapiini  
  • Släkte
    Omphalapion  
  • Art
    Omphalapion dispar(Germar, 1817) - kullaspetsvivel
    Synonymer
    Apion dispar Germar, 1817

Lever på olika arter av släktet Anthemis, där larverna utvecklas i blomkorgen. Arten påträffas i torra och varma miljöer såsom vägslänter, åkerkanter, eller betesmark. Fullbildade individer uppträder under sensommaren och påträffas på värdväxten fram till september. De övervintrar och fortplantar sig sedan påföljande vår.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Exploaterad miljö, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· färgkulla - Cota tinctoria (Viktig)
· åkerkulla - Anthemis arvensis (Viktig)
Artens nuvarande status är dåligt känd. Den synbara tillbakagången kan misstänkas stå i samband med värdväxternas minskning i det moderna jordbrukslandskapet, p.g.a ett intensifierat åkerbruk med kemisk ogräsbekämpning.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Behåll trädor, obesprutade kantzoner och andra småbiotoper i jordbrukslandskapet.

Gønget, H. 1997. The Brentidae (Coleoptera) of Northern Europe. Fauna Ent. Scand. 34. Brill, Leiden.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2003.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Polyphaga - allätarbaggar 
  • Överfamilj
    Curculionoidea  
  • Familj
    Apionidae - spetsvivlar 
  • Underfamilj
    Apioninae  
  • Tribus
    Ceratapiini  
  • Släkte
    Omphalapion  
  • Art
    Omphalapion dispar, (Germar, 1817) - kullaspetsvivel
    Synonymer
    Apion dispar Germar, 1817
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2003.