Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kungsljuskapuschongfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Cucullia verbasci
Kungsljuskapuschongfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingarna är kastanjebruna med ett ljusare, men alltid brunfärgat längsgående brett stråk som nedtill i yttre hälften av vingen är vitaktigt. Endast starkt slitna fjärilar kan förväxlas med de två närstående arterna flenörtskapuschongfly Shargacucullia scrophulariae och grenkungsljuskapuschongfly S. lychnitis. Vingspann 47-50 mm. Den iögonfallande larven är tecknad i svart och gult mot en grönvit grundfärg. De svarta teckningarna är fler och mindre än hos de närstående arterna.
Utbredning
Länsvis förekomst för kungsljuskapuschongfly Observationer i  Sverige för kungsljuskapuschongfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kungsljuskapuschongfly var i Sverige länge förbisedd - främst genom artens tidiga flygtid, men även genom att dess larver lever mer dolt än de två närbesläktade kapuschongflyarternas. Arten uppgavs för första gången från landet av Linné, men var mellan 1885 och 1935 endast känd från Skåne och Öland. Under 1940-talet påträffades den i Blekinge, och senare även i Småland, Östergötland och Södermanland. Skenbart ger den intryck av att ha spridit sig norrut, vilket dock motsäges av ett tidigare obeaktat fynd gjort av Öberg, sannolikt från 1880-talet, etiketterat Stockholm (= Hlm). Detta exemplar kan mycket väl härstamma från Nynäshamnstrakten, där arten påträffades på Torö och Öja så sent som 1969. Kungsljuskapuschongflyet har idag sin främsta utbredning i spridda delar av skärgården, från Södermanland, Södertörn, nordligast St. Vika 1991, och mer sammanhängande mellan Östergötland, S:ta Anna och Småland, Oskarshamn. Från övriga landskap har endast två fynd meddelats; Öland, Kalkstad 1974 och Kastlösa 1982. Arten uppträder ofta med kortlivade lokala populationer på ruderatmarker när värdväxternas antal tillfälligtvis ökar. I övrigt är populationerna individsvaga och arten är då betydligt svårare att påträffa. Kungsljuskapuschongfly återfanns 2004 i Danmark på sydligaste Falster och vid Rödby på Lolland. När man väl blev klar över att arten fanns i landet letades larver upp på flera lokaler. Det enda tidigare fyndet är från 1891. Arten är påträffad en gång i Finland men aldrig i Norge. Arten har fram till 1990-talet minskat kraftigt eller rent av försvunnit från Lettland och är i Litauen mycket sällsynt, endast påträffad i tre av 45 distrikt. I övriga Europa är kungsljuskapuschongflyet mer utbredd och vanligare än de övriga svenska kapuschongfly-arterna med lejongapsväxter som värdväxter. Världsutbredningen sträcker sig från Nordafrika och Spanien och södra Skottland genom södra och mellersta Europa med nordgräns i södra Danmark, Sverige och Estland och vidare österut genom Ryssland och södra Sibirien med sydgräns på Krimhalvön vid Svarta havet och vidare genom Turkiet till västra Afghanistan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Kungsljuskapuschongfly har tidigare påträffats i Skåne, Blekinge och på Öland, men är numera endast känd från ett fåtal platser i kustbandet mellan Oskarshamn och Nynäshamn. Arten uppträder sporadiskt, men kan tillfälligtvis bli mindre sällsynt där obeskuggade bestånd av värdväxterna flenört (Scrophularia nodosa) och kungsljus (Verbascum thapsus) tillfälligt blommar upp. Senaste fyndet från Oskarshamn 1998. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (150-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 440 (200-22000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-80) km². Populationen minskar med mer än 20% inom 5 år. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C1).
Ekologi
Fjärilarna är nattaktiva och besöker flitigt nektarrika blommor, särskilt gärna nejlikväxter, vars kalkar den tömmer medan den håller sig svävande ovanför blommorna. I likhet med övriga kapuschongflyarter attraheras den inte så starkt till UV-ljus på våra breddgrader. Flygperioden infaller i Sverige normalt under ett par veckor i mitten av maj, strax efter årets sälgflysvärmning. Honan placerar de ljust blågröna, glänsande äggen enstaka på bladundersidorna av flenört Scrophularia nodosa och kungsljus Verbascum thapsus, där de är lätta att observera. Helst väljer honan värdväxter på platser där de står helt utan beskuggning i vägkanter och på anläggningsytor. I Danmark har man främst påträffat arten på de övergivna bangårdarna vid Rödby hamn. Den mer skuggiga miljö som är flenörtens typiska ståndort undviks helt, vilket gjort att tillfälliga massförekomster av kungsljus varit främsta orsaken till att arten uppmärksammats. När de tvååriga kungsljusen försvunnit överlever arten med en lägre populationstäthet på den fleråriga flenörten. Endast vid ett fåtal tillfällen har larver påträffats på mörkt kungsljus Verbascum nigrum. Larverna är vanligen färdigväxta innan värdväxterna utvecklat blomställningar. Förpuppningen sker i månadsskiftet juni-juli i en vattentät kokong i markytan. Puppan kan troligen övervintra två gånger. Sannolikt signalerar larvens iögonfallande gula och vita, svartprickiga färgteckning osmaklighet för fåglar, men arten är utsatt för ett mycket hårt predationstryck från parasitoider.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ljust kungsljus
· ljust kungsljus
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Cucullia, Art Cucullia verbasci (Linnaeus, 1758) - kungsljuskapuschongfly Synonymer Shargacucullia verbasci (Linnaeus, 1758)

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier C1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Kungsljuskapuschongfly har tidigare påträffats i Skåne, Blekinge och på Öland, men är numera endast känd från ett fåtal platser i kustbandet mellan Oskarshamn och Nynäshamn. Arten uppträder sporadiskt, men kan tillfälligtvis bli mindre sällsynt där obeskuggade bestånd av värdväxterna flenört (Scrophularia nodosa) och kungsljus (Verbascum thapsus) tillfälligt blommar upp. Senaste fyndet från Oskarshamn 1998. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (150-600). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 440 (200-22000) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-80) km². Populationen minskar med mer än 20% inom 5 år. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C1).
Framvingarna är kastanjebruna med ett ljusare, men alltid brunfärgat längsgående brett stråk som nedtill i yttre hälften av vingen är vitaktigt. Endast starkt slitna fjärilar kan förväxlas med de två närstående arterna flenörtskapuschongfly Shargacucullia scrophulariae och grenkungsljuskapuschongfly S. lychnitis. Vingspann 47-50 mm. Den iögonfallande larven är tecknad i svart och gult mot en grönvit grundfärg. De svarta teckningarna är fler och mindre än hos de närstående arterna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kungsljuskapuschongfly

Länsvis förekomst och status för kungsljuskapuschongfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kungsljuskapuschongfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kungsljuskapuschongfly var i Sverige länge förbisedd - främst genom artens tidiga flygtid, men även genom att dess larver lever mer dolt än de två närbesläktade kapuschongflyarternas. Arten uppgavs för första gången från landet av Linné, men var mellan 1885 och 1935 endast känd från Skåne och Öland. Under 1940-talet påträffades den i Blekinge, och senare även i Småland, Östergötland och Södermanland. Skenbart ger den intryck av att ha spridit sig norrut, vilket dock motsäges av ett tidigare obeaktat fynd gjort av Öberg, sannolikt från 1880-talet, etiketterat Stockholm (= Hlm). Detta exemplar kan mycket väl härstamma från Nynäshamnstrakten, där arten påträffades på Torö och Öja så sent som 1969. Kungsljuskapuschongflyet har idag sin främsta utbredning i spridda delar av skärgården, från Södermanland, Södertörn, nordligast St. Vika 1991, och mer sammanhängande mellan Östergötland, S:ta Anna och Småland, Oskarshamn. Från övriga landskap har endast två fynd meddelats; Öland, Kalkstad 1974 och Kastlösa 1982. Arten uppträder ofta med kortlivade lokala populationer på ruderatmarker när värdväxternas antal tillfälligtvis ökar. I övrigt är populationerna individsvaga och arten är då betydligt svårare att påträffa. Kungsljuskapuschongfly återfanns 2004 i Danmark på sydligaste Falster och vid Rödby på Lolland. När man väl blev klar över att arten fanns i landet letades larver upp på flera lokaler. Det enda tidigare fyndet är från 1891. Arten är påträffad en gång i Finland men aldrig i Norge. Arten har fram till 1990-talet minskat kraftigt eller rent av försvunnit från Lettland och är i Litauen mycket sällsynt, endast påträffad i tre av 45 distrikt. I övriga Europa är kungsljuskapuschongflyet mer utbredd och vanligare än de övriga svenska kapuschongfly-arterna med lejongapsväxter som värdväxter. Världsutbredningen sträcker sig från Nordafrika och Spanien och södra Skottland genom södra och mellersta Europa med nordgräns i södra Danmark, Sverige och Estland och vidare österut genom Ryssland och södra Sibirien med sydgräns på Krimhalvön vid Svarta havet och vidare genom Turkiet till västra Afghanistan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Cuculliinae  
  • Släkte
    Cucullia  
  • Art
    Cucullia verbasci(Linnaeus, 1758) - kungsljuskapuschongfly
    Synonymer
    Shargacucullia verbasci (Linnaeus, 1758)

Fjärilarna är nattaktiva och besöker flitigt nektarrika blommor, särskilt gärna nejlikväxter, vars kalkar den tömmer medan den håller sig svävande ovanför blommorna. I likhet med övriga kapuschongflyarter attraheras den inte så starkt till UV-ljus på våra breddgrader. Flygperioden infaller i Sverige normalt under ett par veckor i mitten av maj, strax efter årets sälgflysvärmning. Honan placerar de ljust blågröna, glänsande äggen enstaka på bladundersidorna av flenört Scrophularia nodosa och kungsljus Verbascum thapsus, där de är lätta att observera. Helst väljer honan värdväxter på platser där de står helt utan beskuggning i vägkanter och på anläggningsytor. I Danmark har man främst påträffat arten på de övergivna bangårdarna vid Rödby hamn. Den mer skuggiga miljö som är flenörtens typiska ståndort undviks helt, vilket gjort att tillfälliga massförekomster av kungsljus varit främsta orsaken till att arten uppmärksammats. När de tvååriga kungsljusen försvunnit överlever arten med en lägre populationstäthet på den fleråriga flenörten. Endast vid ett fåtal tillfällen har larver påträffats på mörkt kungsljus Verbascum nigrum. Larverna är vanligen färdigväxta innan värdväxterna utvecklat blomställningar. Förpuppningen sker i månadsskiftet juni-juli i en vattentät kokong i markytan. Puppan kan troligen övervintra två gånger. Sannolikt signalerar larvens iögonfallande gula och vita, svartprickiga färgteckning osmaklighet för fåglar, men arten är utsatt för ett mycket hårt predationstryck från parasitoider.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ljust kungsljus - Verbascum thapsus (Viktig)
Då inga potentiellt naturliga ståndorter med värdväxterna, som samtidigt hyser populationer av kungsljuskapuschongflyet ännu påträffats, är främsta hotet helt upphörande markexploatering i skärgården. Sannolikt kommer även framledes passande miljöer att nyskapas inom militära skyddsområden, där omvårdnaden om den sårbara skärgårdsnaturen får ge vika för andra prioriteringar. Ett tänkbart hot mot kungsljusets periodiska uppblomstringar genom fröspridningen med bl.a. vägförbättringsmaterial är även den allt mer utbredda asfalteringen av småvägar i kustnära områden. Sannolikt kräver fjärilen ett stort antal mindre habitat inom en region, då frekvensen av lokala utdöenden är hög. Den hotas således av fragmenteringen av störningsmiljöer.

Påverkan
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Undvik onödig restaurering av stenbrott, grustag, skalgrustäkter m.fl. miljöer som kan hysa sällsynta insektsarter knutna till störningsgynnade växter. Plantera ej igen vägskärningar med prydnadsbuskar. Ge naturliga småskred och vittringsras i vägskärningar en chans att spontant stabilisera sig genom invandring av omgivningens naturliga flora. Det ståtliga kungsljuset kan med fördel sås in på passande mark. De mycket långlivade fröna kan ge upphov till nya plantor under en lång följd av år.
Nils Hydén har bidragit med väsentlig information vid första revisionen av artfaktabladet.

Ander, K. 1944. Svensk fjärilsforskning 200 år. Opusc. ent. 9(3-4): 57-78.

Eliasson, C. 1971. Euxoa islandica rossica Stgr. i Sverige. Ent. Tidskr. 92(3-4): 283-284.

Ivinskis, P. 1993. Check-list of Lithuanian Lepidoptera. Ekologijos Institutas, Vilnius.

Lampa, S. 1885. Förteckning öfver Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Ent. Tidskr. 6(1-3): 1-137.

Madsen, A., Bech, K., Szyska, P., Christensen, E., Fibiger, M., Helsing, F., Jensen, L., Knudsen, K. & Möller, H.E. 2000-2006. Fund af Storsommerfugle i Danmark 2000-2006. Tillägg till Lepidoptera.

Nordström, F. & Wahlgren, E. 1935-41. Svenska fjärilar. Nordisk familjeboks förlag, Stockholm.

Nordström, F. 1943. Förteckning över Sveriges storfjärilar. Catalogus Insectorum Sueciae. Opusc. ent. 8: 59-120.

Nordström, F. 1953. Catalogus Insectorum Sueciae; III Macrolepidoptera. Additamenta. Opusc. ent. 18: 75-87.

Ronkay, G. & Ronkay, L. 1994. Cuculliinae 1. Noctuidae Europaeae, vol. 6. Entomological Press, Sorö.

Skou, P. 1991. Nordens ugler (Lepidoptera: Noctuidae). Apollo books, Stenstrup.

Sulcs, I. 1991. Latvian perhosfaunan viimeaikaisista muutoksista. Baptria 16(3): 63-68.

Szyska, P. 2004. Shargacucullia verbasci L. nu igen i Danmark. Lepidoptera band VIII, nr. 8.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1997, 1999, 2005 & 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Cuculliinae  
  • Släkte
    Cucullia  
  • Art
    Cucullia verbasci, (Linnaeus, 1758) - kungsljuskapuschongfly
    Synonymer
    Shargacucullia verbasci (Linnaeus, 1758)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson 1995. Rev. Claes U. Eliasson 1997, 1999, 2005 & 2007.