Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kustgentiana

Organismgrupp Kärlväxter Gentianella campestris subsp. baltica
Kustgentiana Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kustgentiana står mycket nära fältgentianan, men är till skillnad från denna ettårig. Avgränsningen mot fältgentiana är dock rätt oklar. Liksom fältgentianan gror den på våren och typiska kustgentianor bildar en huvudstam redan i början av sommaren, för att sedan blomma i september-oktober. Det är möjligt att gränsen mellan fält- och kustgentiana är flytande, och att ettårigheten ibland kan vara orsakat av lång växtsäsong. Ettåriga plantor känns vid blomningen igen på at de har hjärtblad eller rester av sådana vid stjälkens bas. Kustgentiana är en helt kal ört, som dör efter blomningen. Blomkronan är vanligen fyrflikig, blåviolett och med fransar i pipmynningen. Blommorna pollineras av humlor, men om sådan pollination uteblir, har arten god förmåga till självpollination. Blomman omsluts av två breda foderflikar och två smala, delvis dolda. Frukten är en kapsel som öppnar sig i toppen och innehåller ca. 50–90 små runda frön. Stjälken är enkel eller grenig och 5–10 cm hög, med motsatta blad; blommor utgår från bladvecken. Stammen, liksom varje gren, avslutas med en blomma. Plantan har en smal pålrot som luktar starkt rättikliknande och hela växten är besk. För många av gentianorna har man påvisat en speciell form av svampsymbios, s.k. Gentinanceae-mykorrhiza, men det är inte känt om sådan förekommer även hos kustgentiana.
Utbredning
Länsvis förekomst för kustgentiana Observationer i  Sverige för kustgentiana
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kustgentiana förekommer främst i södra och västra Sverige, i regel nära kusten. Aktuella förekomster finns i Skåne (3), Blekinge (1), på Öland (1?), i Halland (2), Bohuslän (25) och Västergötland (3). Den är utgången från Småland, sågs sista gången där 1923. Fältgentianan som helhet förekommer bara i Europa, och ssp. baltica är begränsad till Storbritanien, Holland, Belgien och norra Frankrike, Tyskland, Österrike samt österut till och med Polen. I Norden förekommer den i Danmark och några få fynd har angivits från Rogaland i Norge samt Åland. Kustgentianan är överallt ovanlig, och har minskat mycket starkt i hela sitt utbredningsområde. Tillbakagången hänger överallt samman med upphörd hävd av naturliga fodermarker. I det småskaliga jordbrukslandskapet längs västkusten, där kustgentianan tidigare var vanligast, har djurhållningen till stor del upphört.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer främst i Bohuslän, men har även enstaka lokaler i Västergötland, Halland, Skåne, Blekinge och på Öland. Kustgentiana förekommer uteslutande i ogödslade naturbetesmarker, flera av de kvarvarande lokalerna förekommer på skalgrus längs kusten. Denna underart, liksom fältgentina, hotas starkt av upphörande hävd och igenväxning. Kustgentiana omfattas av ett åtgärdsprogram. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (250-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (20-35). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på underartens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-30) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för underarten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att underarten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Kustgentiana förekommer idag uteslutande i ogödslade betesmarker och slåtterängar. Flera av de kvarvarande populationerna förekommer på skalgrus, och kustgentianan är säkert något kalkgynnad. Populationerna är helt beroende av regelbunden fröproduktion för sin överlevnad. Etableringen av groddplantor har visats vara mycket känslig för tjock förna och de vuxna plantorna missgynnas av hög vegetation. Sammantaget innebär dessa krav att kustgentianan behöver hävd, som håller tillbaka vegetation och förnaansamling. När hävden upphör försvinner den vanligen inom 5–15 år. På stigar och brukningsvägar där nötning ersätter hävden, kan den fortleva något längre. Till skillnad från (senblommande) fältgentiana har kustgentianan liten tolerans mot skada genom bete eller slåtter, och den gynnas därför av sparsmakade betesdjur, t.ex. får och häst, som undviker de beska plantorna.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Gentianales (gentianaordningen), Familj Gentianaceae (gentianaväxter), Släkte Gentianella (gentianellor), Underart Gentianella campestris subsp. baltica (Murb.) Tutin - kustgentiana Synonymer Gentianella baltica (Murb.) Börner, Gentianella campestris baltica, Gentiana campestris ssp. baltica (Murb.) Vollm., Gentiana baltica Murb., Baltisk stålört, Gentianella baltica, Gentianella campestris ssp. baltica (Murb.) Löve & Löve, Gentianella campestris ssp. baltica (Murb.) Tutin

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer främst i Bohuslän, men har även enstaka lokaler i Västergötland, Halland, Skåne, Blekinge och på Öland. Kustgentiana förekommer uteslutande i ogödslade naturbetesmarker, flera av de kvarvarande lokalerna förekommer på skalgrus längs kusten. Denna underart, liksom fältgentina, hotas starkt av upphörande hävd och igenväxning. Kustgentiana omfattas av ett åtgärdsprogram. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (250-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (20-35). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (80-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på underartens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 25 (20-30) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på direkt observation, ett för underarten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att underarten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Kustgentiana (Gentianella baltica) är fridlyst enligt 8 § i Västra Götalands län.
Åtgärdsprogram Fastställt
Kustgentiana står mycket nära fältgentianan, men är till skillnad från denna ettårig. Avgränsningen mot fältgentiana är dock rätt oklar. Liksom fältgentianan gror den på våren och typiska kustgentianor bildar en huvudstam redan i början av sommaren, för att sedan blomma i september-oktober. Det är möjligt att gränsen mellan fält- och kustgentiana är flytande, och att ettårigheten ibland kan vara orsakat av lång växtsäsong. Ettåriga plantor känns vid blomningen igen på at de har hjärtblad eller rester av sådana vid stjälkens bas. Kustgentiana är en helt kal ört, som dör efter blomningen. Blomkronan är vanligen fyrflikig, blåviolett och med fransar i pipmynningen. Blommorna pollineras av humlor, men om sådan pollination uteblir, har arten god förmåga till självpollination. Blomman omsluts av två breda foderflikar och två smala, delvis dolda. Frukten är en kapsel som öppnar sig i toppen och innehåller ca. 50–90 små runda frön. Stjälken är enkel eller grenig och 5–10 cm hög, med motsatta blad; blommor utgår från bladvecken. Stammen, liksom varje gren, avslutas med en blomma. Plantan har en smal pålrot som luktar starkt rättikliknande och hela växten är besk. För många av gentianorna har man påvisat en speciell form av svampsymbios, s.k. Gentinanceae-mykorrhiza, men det är inte känt om sådan förekommer även hos kustgentiana.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kustgentiana

Länsvis förekomst och status för kustgentiana baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kustgentiana

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kustgentiana förekommer främst i södra och västra Sverige, i regel nära kusten. Aktuella förekomster finns i Skåne (3), Blekinge (1), på Öland (1?), i Halland (2), Bohuslän (25) och Västergötland (3). Den är utgången från Småland, sågs sista gången där 1923. Fältgentianan som helhet förekommer bara i Europa, och ssp. baltica är begränsad till Storbritanien, Holland, Belgien och norra Frankrike, Tyskland, Österrike samt österut till och med Polen. I Norden förekommer den i Danmark och några få fynd har angivits från Rogaland i Norge samt Åland. Kustgentianan är överallt ovanlig, och har minskat mycket starkt i hela sitt utbredningsområde. Tillbakagången hänger överallt samman med upphörd hävd av naturliga fodermarker. I det småskaliga jordbrukslandskapet längs västkusten, där kustgentianan tidigare var vanligast, har djurhållningen till stor del upphört.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Gentianales - gentianaordningen 
  • Familj
    Gentianaceae - gentianaväxter 
  • Släkte
    Gentianella - gentianellor 
  • Art
    Gentianella campestris - bredgentiana 
  • Underart
    Gentianella campestris subsp. baltica(Murb.) Tutin - kustgentiana
    Synonymer
    Gentianella baltica (Murb.) Börner
    Gentianella campestris baltica
    Gentiana campestris ssp. baltica (Murb.) Vollm.
    Gentiana baltica Murb.
    Baltisk stålört
    Gentianella baltica
    Gentianella campestris ssp. baltica (Murb.) Löve & Löve
    Gentianella campestris ssp. baltica (Murb.) Tutin

Kustgentiana förekommer idag uteslutande i ogödslade betesmarker och slåtterängar. Flera av de kvarvarande populationerna förekommer på skalgrus, och kustgentianan är säkert något kalkgynnad. Populationerna är helt beroende av regelbunden fröproduktion för sin överlevnad. Etableringen av groddplantor har visats vara mycket känslig för tjock förna och de vuxna plantorna missgynnas av hög vegetation. Sammantaget innebär dessa krav att kustgentianan behöver hävd, som håller tillbaka vegetation och förnaansamling. När hävden upphör försvinner den vanligen inom 5–15 år. På stigar och brukningsvägar där nötning ersätter hävden, kan den fortleva något längre. Till skillnad från (senblommande) fältgentiana har kustgentianan liten tolerans mot skada genom bete eller slåtter, och den gynnas därför av sparsmakade betesdjur, t.ex. får och häst, som undviker de beska plantorna.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Den viktigaste orsaken till kustgentianans tillbakagång är jordbrukets strukturomvandling sedan 1920-talet, vilken inneburit upphörande slåtter och bete på ogödslade gräsmarker. Upphörd hävd orsakar att vegetationshöjd och förnatjocklek ökar, varvid gentianorna snabbt försvinner. Även gödsling av naturbetesmarker slår snabbt ut populationerna. De flesta populationer förekommer på f.d. utmark och en tänkbar hotorsak är att hävden där ändrats, från traditionellt utmarksbete till hårdare bete i avgränsade hagar. Hårt bete kan skada plantorna så mycket att fröproduktionen allvarligt minskar, och åtminstone en population har försvunnit av den anledningen. Hagmarksbete i stället för utmarksbete minskar också rörligheten av betesdjur över landskapet, vilket förmodligen kraftigt begränsat kustgentianans spridningsmöjligheter, och därmed möjligheterna till återkolonisation av utgångna populationer. Kustgentianan har mycket låg genetisk variation, att döma av enzymstudier, och riskerna för negativa inavelseffekter tycks vara begränsade.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
För att bevara kustgentianan krävs först och främst fortsatt bete på de kvarvarande lokalerna. Betet måste vara tillräckligt för att hålla tillbaka förnaansamling. Det är inte troligt att kustgentianan gynnas av slåtter. En nästan lika viktig åtgärd är att öka växtens spridningsmöjligheter i landskapet. Det naturligaste vore att återuppta utmarksbete i anslutning till några lokaler. Om inte det kan göras måste kustgentianan genom aktiv fröspridning återintroduceras till gamla lokaler där bete återupptagits, eller till andra lämpliga lokaler inom utbredningsområdet. Särskilt värdefullt vore det att få tillbaka kustgentianan till områden där något slags utmarksbete över större arealer pågår. I sådana betesområden skulle den förmodligen ha störst chans att bygga upp livskraftiga populationer. Även inom populationer kan spridningen behöva hjälpas upp som en tillfällig åtgärd, för att få populationer att uppta större del av beteshagarna. Många populationer är i dagsläget alltför små och pressade för att i nämnvärd mån fungera som spridningskärnor. Ett åtgärdsprogram för kustgentiana ska upprättas och det kommer att ge förslag på fler lämpliga åtgärder. Arten bör övervakas av floraväktare.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – NO: Austersjøsøte, DK: Baltisk Ensian, FI: Merikatkero.

Andersson, U.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3–49.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Blomgren, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.

Ekstam, U., Aronsson, M. & Forshed, N. 1988. Ängar. Om naturliga slåttermarker i odlingslandskapet. Stockholm.

Ekstam, U. & Forshed, N. 1996. Äldre fodermarker. Betydelse av hävdregimen i det förgågna. Målstyrning, mätning och uppföljning. Stockholm: Naturvårdsverket.

Fröberg, L. 2006. Blekinges flora. SBF-förlaget, Uppsala.

García, A. 1992. Conserving the species-rich meadows of Europe. Agric., Ecosyst. Environm. 40: 219–232.

Georgson, m fl 1977. Hallands flora. Lund Grubb, P. J. 1976. A theoretical background to the conservation of ecologically distinct groups of annuals and biennials in the chalk grassland ecosystem. Biol. Conserv. 10: 53–76.

Hansen, A. 1958. Gentianaceernes, Menyanthaceernes, Asclepiadaceernea og Apocynaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 54: 305–332.

Johansson, L. 1999. Rödlistade kärlväxter i Blekinge. Länsstyrelsen Blekinge län.

Lennartsson, T. & Svensson, R. 1996. Patterns in the decline of three species of Gentianella (Gentianaceae) in Sweden, illustrating the deterioration of semi-natural grasslands. - Symbolae Botanicae Upsaliensis 31: 169–184.

Milberg, P., 1994. Germination ecology of the endangered grassland biennial Gentianella campestris. Biol.

Conserv. 70 287–290. Olsson, K.-A. 2000. Gamla bekanta – nya vänner. Rödlistade arter i Sverige 2000 ur ett skånskt perspektiv.

Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 2000 (3): 4–23.

Sahlin, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Västergötland. Årsrapport 2004. Calluna 22 (2): 1–49.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Jonsell, Örjan Nilsson och Tommy Lennartsson 1992. Rev. Tommy Lennartsson 1998. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Gentianales - gentianaordningen 
  • Familj
    Gentianaceae - gentianaväxter 
  • Släkte
    Gentianella - gentianellor 
  • Art
    Gentianella campestris - bredgentiana 
  • Underart
    Gentianella campestris subsp. baltica, (Murb.) Tutin - kustgentiana
    Synonymer
    Gentianella baltica (Murb.) Börner
    Gentianella campestris baltica
    Gentiana campestris ssp. baltica (Murb.) Vollm.
    Gentiana baltica Murb.
    Baltisk stålört
    Gentianella baltica
    Gentianella campestris ssp. baltica (Murb.) Löve & Löve
    Gentianella campestris ssp. baltica (Murb.) Tutin
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Jonsell, Örjan Nilsson och Tommy Lennartsson 1992. Rev. Tommy Lennartsson 1998. © ArtDatabanken, SLU 2008.