Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kvällsmaskros

Organismgrupp Kärlväxter Taraxacum praestans
Kvällsmaskros Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kvällsmaskros hör till gruppen kärrmaskrosor, Taraxacum sektionen Celtica. Dess stjälk är ca 10–15 cm hög. Den har långsmala blågröna blad utan fläckar men med korta och kraftigt nedåtriktade flikar längs kanten. Ändfliken är normalt liten men kan vara större och då med grovsågade bladkanter. Bladnerven är ofta intesivt purpurröd och färgad upp i bladets spets. Korgens blommor har pollen. Blomningen sker i maj-juni. Förökningen sker med frön bildade på könlös väg, s k apomixis. Alla exemplar av arten är därför genetiskt lika.
Utbredning
Länsvis förekomst för kvällsmaskros Observationer i  Sverige för kvällsmaskros
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kvällsmaskros förekommer i hela Sverige upp till Västerbotten och Lycksele lappmark. De allra flesta fynden härrör emellertid från tiden före 1950. Efter 1980 har arten påträffats på ungefär 100 lokaler, varav drygt hälften i Småland. I Bohuslän är den känd från 18 lokaler och i Södermanland är den funnen på 14 platser. Nordligaste fynden sedan 1980 är från Jämtland och Härjedalen. I övrigt finns fynd från Öland, Västergötland, Dalsland och Uppland. Arten förekommer i hela Norden utom på Island och Färöarna samt i Baltikum. Kvällsmaskrosen är en av de få rödlistade maskrosorna som inte tycks ha specifika klimatkrav utan förekommer i hela landet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Kvällsmaskros, i sektionen fläckmaskrosor, har en i landet ganska vidsträckt utbredning. Den är något kalkgynnad, men kan också växa i blandskog, kärrkanter, glesa tallhagar etc, men vanligast är ngt fuktiga artrika naturbetesmarker - en biotop på stark tillbakagång. Arten är något igenväxningstålig och står ofta kvar längs stigar, i skogsgläntor mm. Den är funnen i nutid på cirka 180 lokaler. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (2000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (180-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (548-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Ekologi
Kvällsmaskros växer på fuktängar, främst i inlandet, på Öland även i lundar, lövängar och på gräsplaner. I fjällen kan man också se arten växa i vägkanterna. En viss markstörning, t ex genom tramp, gynnar etablering av nya plantor. På många håll växer arten under busksnår, där den skyddas från betning.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Taraxacum (maskrosor), Art Taraxacum praestans H. Lindb. - kvällsmaskros Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Kvällsmaskros, i sektionen fläckmaskrosor, har en i landet ganska vidsträckt utbredning. Den är något kalkgynnad, men kan också växa i blandskog, kärrkanter, glesa tallhagar etc, men vanligast är ngt fuktiga artrika naturbetesmarker - en biotop på stark tillbakagång. Arten är något igenväxningstålig och står ofta kvar längs stigar, i skogsgläntor mm. Den är funnen i nutid på cirka 180 lokaler. Antalet reproduktiva individer skattas till 5000 (2000-10000). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (180-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (548-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Kvällsmaskros hör till gruppen kärrmaskrosor, Taraxacum sektionen Celtica. Dess stjälk är ca 10–15 cm hög. Den har långsmala blågröna blad utan fläckar men med korta och kraftigt nedåtriktade flikar längs kanten. Ändfliken är normalt liten men kan vara större och då med grovsågade bladkanter. Bladnerven är ofta intesivt purpurröd och färgad upp i bladets spets. Korgens blommor har pollen. Blomningen sker i maj-juni. Förökningen sker med frön bildade på könlös väg, s k apomixis. Alla exemplar av arten är därför genetiskt lika.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kvällsmaskros

Länsvis förekomst och status för kvällsmaskros baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kvällsmaskros

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kvällsmaskros förekommer i hela Sverige upp till Västerbotten och Lycksele lappmark. De allra flesta fynden härrör emellertid från tiden före 1950. Efter 1980 har arten påträffats på ungefär 100 lokaler, varav drygt hälften i Småland. I Bohuslän är den känd från 18 lokaler och i Södermanland är den funnen på 14 platser. Nordligaste fynden sedan 1980 är från Jämtland och Härjedalen. I övrigt finns fynd från Öland, Västergötland, Dalsland och Uppland. Arten förekommer i hela Norden utom på Island och Färöarna samt i Baltikum. Kvällsmaskrosen är en av de få rödlistade maskrosorna som inte tycks ha specifika klimatkrav utan förekommer i hela landet.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Naevosa - fläckmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum praestansH. Lindb. - kvällsmaskros

Kvällsmaskros växer på fuktängar, främst i inlandet, på Öland även i lundar, lövängar och på gräsplaner. I fjällen kan man också se arten växa i vägkanterna. En viss markstörning, t ex genom tramp, gynnar etablering av nya plantor. På många håll växer arten under busksnår, där den skyddas från betning.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Trädbärande gräsmark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Artens preferens för naturliga betesmarker gör den känslig för igenväxning och kvävegödning. Flera inividrika lokaler finns i artrika, något fuktiga betesmarker med en även i övrigt känslig flora.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Kvällsmaskros Bör eftersökas på flera av sina gamla växtplaster. Särskilt i Uppland, Dalarna och Dalsland, där många äldre uppgifter finns, bör sådan undersökningar göras. På lokaler kända i nutiden bör fortsatt bete eftersträvas och bestånden övervakas av floraväktarna med jämna mellanrum.
Kvällsmaskros har i litteraturen också senare beskrivits som T. opeatolobum. Denna har emellertid visats sig vara en extrem form av T. praestans. Växten är svår för icke-specialister att känna igen, varför den naturligtvis till viss del kan vara förbisedd. Växten är dessutom möjlig att bestämma endast under blomningstid. Den återfinns lättast i kvällsbelysning, då blommorna jämfört med dem hos andra arter har en sen slutningsmekanism. När andra maskrosor i slutet av dagen slagit ihop sina korgar, kan kvällsmaskrosen fortfarande vara helt utslagen.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Dahlstedt, H. 1911. Nya östsvenska Taraxaca. Ark. f. Bot. 10(6).

Dahlstedt, H. 1930. De svenska arterna av släktet Taraxacum. VIII. Spectabilia. Kungl. Sv. Vetensk. Akad. Handl. III: 9:2.

Kallen, H.W. & C., Sackwitz & Öllgaard, H. 2003: Die Gattung Taraxacum Wiggers in Norddeutchland, 1 teil.. Botanischer Rundbrief 37: 5–89.

Lindberg, H. 1908. Taraxacum-former från södra och mellersta Finland. Medd. Soc. F. Fl. Fenn 35.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Tutin, T. G. et al 1980. Flora Europaea, vol. 4. Cambridge.

Øllgaard, H. 1980. I. Hansen, K. (red.) Dansk feltflora. s. 536–578. Gyldendal.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 1996. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Naevosa - fläckmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum praestans, H. Lindb. - kvällsmaskros
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 1996. Rev. Margareta Edqvist 2006. © ArtDatabanken, SLU 2007.