Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kvistsmalmyra

Organismgrupp Steklar, Myror Temnothorax affinis
Kvistsmalmyra Steklar, Myror

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arbetare: Längd 2,5–3 mm. Kroppen är gulbrun med mörkare huvud och bakkropp. Bakkroppen är något randig, eftersom varje ryggplåt har en ljusare framkant. Mellankroppsryggen är något välvd till rak i profil. Petiolus är låg, och översidan har en nästan rak sluttning bakåt (ingen markant avsats) mot postpetiolus. Ryggtaggarna är långa, vid basen smala, raka och ofta något nedåtböjda i själva spetsen. Antennklubban är oftast mörkare än antennen i övrigt. Skiljer sig från den mest snarlika arten mörkhuvad smalmyra Temnothorax tuberum, genom sina oftast längre ryggtaggar, den avvikande petiolusformen och de något förmörkade låren.
Drottning: Längd 3,5 mm. Något mörkare än arbetaren, särskilt på mellankroppen. Mesoscutum och skutellens sidor är fint och distinkt strierade. Ryggtaggarna är inte påfallande långa. Hos den snarlika arten mörkhuvad smalmyra T. tuberum har drottningen något mörkare mellankropp, ljusare ben, tydlig striering på hela skutellen samt högre petiolus med kraftigare avsats mot postpetiolus.
Hane: Längd 2,5–3 mm. Ben och antenner mycket ljusa. Mesoscutum fint längsstrierad. Även skutellen är längsstrierad, men mycket svagt. Liknar mörkhuvad smalmyra T. tuberum, som dock har en kraftigare strierad och därför mattare skutell.
Utbredning
Länsvis förekomst för kvistsmalmyra Observationer i  Sverige för kvistsmalmyra
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kvistsmalmyra har en liknande totalutbredning som barksmalmyra T. corticalis. I Nordeuropa är arten endast funnen i Sverige, närmare bestämt på Öland (Högsrum och Halltorp) och Gotland (Östergarn, Fleringe och Katthammarsvik).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Kvistsmalmyra är känd från 2 lokaler i landet (Öland och Gotland). Förmodligen förbisedd eftersom arten lever uppe i träd eller buskar. Något hot mot artens miljö föreligger sannolikt inte. Inga indikationer på minskning av förekomstområde. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (2-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 14000 (3000-86700) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (16-120) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Kvistsmalmyra lever på ungefär samma sätt som barksmalmyra T. corticalis i bark eller torr ved i grova ekar men dessutom i döda eller skalbaggsangripna stammar av buskar (hos oss ros- och enbuskar). Arten svärmar ovanligt tidigt på dagen; vid och strax efter soluppgången.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp "Allätare" (omnivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· en
· en
· rosor
· rosor
· skogsek
· skogsek
Levande träd
Levande träd
· en
· en
· rosor
· rosor
Dött träd
Dött träd
· en
· en
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Hymenoptera (steklar), Familj Formicidae (myror), Släkte Temnothorax (mindre smalmyror), Art Temnothorax affinis (Mayr, 1855) - kvistsmalmyra Synonymer Myrafant affinis, Leptothorax affinis Mayr, 1855

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Kvistsmalmyra är känd från 2 lokaler i landet (Öland och Gotland). Förmodligen förbisedd eftersom arten lever uppe i träd eller buskar. Något hot mot artens miljö föreligger sannolikt inte. Inga indikationer på minskning av förekomstområde. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (2-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 14000 (3000-86700) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (16-120) km². De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Arbetare: Längd 2,5–3 mm. Kroppen är gulbrun med mörkare huvud och bakkropp. Bakkroppen är något randig, eftersom varje ryggplåt har en ljusare framkant. Mellankroppsryggen är något välvd till rak i profil. Petiolus är låg, och översidan har en nästan rak sluttning bakåt (ingen markant avsats) mot postpetiolus. Ryggtaggarna är långa, vid basen smala, raka och ofta något nedåtböjda i själva spetsen. Antennklubban är oftast mörkare än antennen i övrigt. Skiljer sig från den mest snarlika arten mörkhuvad smalmyra Temnothorax tuberum, genom sina oftast längre ryggtaggar, den avvikande petiolusformen och de något förmörkade låren.
Drottning: Längd 3,5 mm. Något mörkare än arbetaren, särskilt på mellankroppen. Mesoscutum och skutellens sidor är fint och distinkt strierade. Ryggtaggarna är inte påfallande långa. Hos den snarlika arten mörkhuvad smalmyra T. tuberum har drottningen något mörkare mellankropp, ljusare ben, tydlig striering på hela skutellen samt högre petiolus med kraftigare avsats mot postpetiolus.
Hane: Längd 2,5–3 mm. Ben och antenner mycket ljusa. Mesoscutum fint längsstrierad. Även skutellen är längsstrierad, men mycket svagt. Liknar mörkhuvad smalmyra T. tuberum, som dock har en kraftigare strierad och därför mattare skutell.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kvistsmalmyra

Länsvis förekomst och status för kvistsmalmyra baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kvistsmalmyra

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kvistsmalmyra har en liknande totalutbredning som barksmalmyra T. corticalis. I Nordeuropa är arten endast funnen i Sverige, närmare bestämt på Öland (Högsrum och Halltorp) och Gotland (Östergarn, Fleringe och Katthammarsvik).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Formicidae - myror 
  • Underfamilj
    Myrmicinae - ettermyror 
  • Släkte
    Temnothorax - mindre smalmyror 
  • Art
    Temnothorax affinis(Mayr, 1855) - kvistsmalmyra
    Synonymer
    Myrafant affinis
    Leptothorax affinis Mayr, 1855

Kvistsmalmyra lever på ungefär samma sätt som barksmalmyra T. corticalis i bark eller torr ved i grova ekar men dessutom i döda eller skalbaggsangripna stammar av buskar (hos oss ros- och enbuskar). Arten svärmar ovanligt tidigt på dagen; vid och strax efter soluppgången.

Ekologisk grupp: "Allätare" (omnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· en - Juniperus communis (Viktig)
· rosor - Rosa (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
· en - Juniperus communis (Har betydelse)
· rosor - Rosa (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· en - Juniperus communis (Har betydelse)
Radikal röjning av buskmark som innebär att gamla buskar avlägsnas kan utgöra ett starkt hot på de aktuella lokalerna för arten. Även igenväxning av buskmarker eller exploatering av buskmarker för andra ändamål kan utgöra hot.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Röjning i buskmarker på Öland med förekomst av arten bör inriktas på yngre buskar och slyvegetation medan äldre buskage sparas. Lämpliga äldre ekar längs Landborgen på Öland bör förbli solbelysta och inte tillåtas skuggas ut av yngre träd.
Etymologi: affinis (lat.) = besläktad.
Uttal: [Temnotórax affínis].

Andersson, B. & Douwes, P. 1989. Myran Leptothorax affinis funnen på Öland – ny för Nordeuropa. Ent. Tidskr. 110:173.

Douwes, P. 1995. Sveriges myror. Ent. Tidskr. 116(3):83–99.

Douwes, P. 2012. Temnothorax affinis kvistsmalmyra, s. 113. – I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Steklar: Myror–getingar. Hymenoptera: Formicidae–Vespidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Seifert, B. 1996. Ameisen: beobachten, bestimmen. Naturbuch Verlag, Augsburg.

Seifert, B. 2007. Die Ameisen Mittel- und Nordeuropas. Lutra. Bautzen.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per Douwes 1997. Rev. Björn Cederberg 2002, Per Douwes 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Hymenoptera - steklar 
  • Underordning
    Apocrita - midjesteklar 
  • Infraordning
    Aculeata - gaddsteklar 
  • Överfamilj
    Vespoidea - getingar, myror mm 
  • Familj
    Formicidae - myror 
  • Underfamilj
    Myrmicinae - ettermyror 
  • Släkte
    Temnothorax - mindre smalmyror 
  • Art
    Temnothorax affinis, (Mayr, 1855) - kvistsmalmyra
    Synonymer
    Myrafant affinis
    Leptothorax affinis Mayr, 1855
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Per Douwes 1997. Rev. Björn Cederberg 2002, Per Douwes 2012.