Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lädervaxskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cuphophyllus russocoriaceus
Lädervaxskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lädervaxskivlingen är en liten vitaktig till gräddgul, mera sällan ljust brungul art med mycket karakteristisk, rätt stark men behaglig lukt, som brukar liknas vid den hos ryssläder. Kan i fält vid första påseendet lätt tas för vit vaxskivling, Hygrocybe virginea, men den typiska lukten i kombination med starkare gultoner avslöjar den. Det sena uppträdandet, vanligen först under senare hälften av september, är också kännetecknande för arten.
Utbredning
Länsvis förekomst för lädervaxskivling Observationer i  Sverige för lädervaxskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är spridd över hela Sverige med ett hundratal kända lokaler. Fynduppgifter saknas dock för områden i söder som Blekinge, delar av Småland och Gotland. I Norrland är inga fynd kända från Gävleborgs och Västerbottens län. Drygt hälften av registrerade lokaler återfinns i Västra Götalands län. Arten är upptagen på den norska rödlistan och anges som ganska sällsynt i Danmark. I Tyskland betecknas den som sällsynt men är utbredd över hela landet. Lädervaxskivlingen förekommer spridd över nästan hela norra halvklotet från arktisk-alpina trakter till områden med submediterrant klimat. På grund av sitt sena uppträdande kan lädervaxskivlingen mycket väl vara något underrepresenterad i fyndstatistiken. Lädervaxskivlingen finns med i den norska rödlistan (NT).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Levnadssätt okänt. Växer på slåtter- och betesmark och är möjligen något kalkgynnad. Lokalt relativt vanlig art. Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 1500 (100-3000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Lädervaxskivling växer huvudsakligen på näringsfattig, ogödslad naturlig fodermark, som hävdas genom bete eller slåtter, mest på +- basiskt underlag men även på svagt sura marker. Kan ibland förekomma på vägrenar, stabiliserade dyner eller öppna platser i skog. Utpräglad senhöstart, som normalt kommer först under andra halvan av september och då oftast ses tillsammans med andra vaxskivlingar som förväxlingsarten vit vaxskivling (Hygrocybe virginea). Kan vissa år uppträda ända in i december.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Hygrophoraceae, Släkte Cuphophyllus, Art Cuphophyllus russocoriaceus (Berk. & Jos.K.Miller) Bon - lädervaxskivling Synonymer Hygrocybe russocoriacea (Berk. & Jos.K.Miller) P.D.Orton & Watling, Hygrocybe russocoriacea (Berk. & T.K.Mill.) P.D.Orton & Watling, Hygrophorus russocoriaceus Berk. & Jos.K.Miller, Camarophyllus russocoriaceus (Berk. & Jos.K.Miller) J.E.Lange, lädervaxing

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Levnadssätt okänt. Växer på slåtter- och betesmark och är möjligen något kalkgynnad. Lokalt relativt vanlig art. Arten försvinner vid gödsling och missgynnas av atmosfäriskt kvävenedfall.Total population i landet bedöms ha minskat kraftigt och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande vegetationsförändringar samt ändrad djurhållning med tyngre köttdjur och stödutfordring som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Samtidigt är ökad djurhållning tack vare miljöstöd generellt gynnsamt för många ängssvampar. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 1500 (100-3000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Lädervaxskivlingen är en liten vitaktig till gräddgul, mera sällan ljust brungul art med mycket karakteristisk, rätt stark men behaglig lukt, som brukar liknas vid den hos ryssläder. Kan i fält vid första påseendet lätt tas för vit vaxskivling, Hygrocybe virginea, men den typiska lukten i kombination med starkare gultoner avslöjar den. Det sena uppträdandet, vanligen först under senare hälften av september, är också kännetecknande för arten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lädervaxskivling

Länsvis förekomst och status för lädervaxskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lädervaxskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är spridd över hela Sverige med ett hundratal kända lokaler. Fynduppgifter saknas dock för områden i söder som Blekinge, delar av Småland och Gotland. I Norrland är inga fynd kända från Gävleborgs och Västerbottens län. Drygt hälften av registrerade lokaler återfinns i Västra Götalands län. Arten är upptagen på den norska rödlistan och anges som ganska sällsynt i Danmark. I Tyskland betecknas den som sällsynt men är utbredd över hela landet. Lädervaxskivlingen förekommer spridd över nästan hela norra halvklotet från arktisk-alpina trakter till områden med submediterrant klimat. På grund av sitt sena uppträdande kan lädervaxskivlingen mycket väl vara något underrepresenterad i fyndstatistiken. Lädervaxskivlingen finns med i den norska rödlistan (NT).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrophoraceae, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Cuphophyllus  
  • Art
    Cuphophyllus russocoriaceus(Berk. & Jos.K.Miller) Bon - lädervaxskivling
    Synonymer
    Hygrocybe russocoriacea (Berk. & Jos.K.Miller) P.D.Orton & Watling
    Hygrocybe russocoriacea (Berk. & T.K.Mill.) P.D.Orton & Watling
    Hygrophorus russocoriaceus Berk. & Jos.K.Miller
    Camarophyllus russocoriaceus (Berk. & Jos.K.Miller) J.E.Lange
    lädervaxing

Lädervaxskivling växer huvudsakligen på näringsfattig, ogödslad naturlig fodermark, som hävdas genom bete eller slåtter, mest på +- basiskt underlag men även på svagt sura marker. Kan ibland förekomma på vägrenar, stabiliserade dyner eller öppna platser i skog. Utpräglad senhöstart, som normalt kommer först under andra halvan av september och då oftast ses tillsammans med andra vaxskivlingar som förväxlingsarten vit vaxskivling (Hygrocybe virginea). Kan vissa år uppträda ända in i december.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det största hotet kommer från den fortgående igenväxningen och igenplanteringen av ängs- och betesmarker på grund av minskande eller upphörd hävd. Även användning av gödning för att förbättra betet riskerar på sikt artens fortbestånd.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Hävd av naturliga fodermarker med traditionella metoder, dvs utan gödsling, bör uppmuntras. Eftersom vägrenarna på en del skogsbilvägar regelbundet slås för att förhindra igenväxning, har dessa ibland kommit att bli tillflyktsorter inte bara för lädervaxskivlingen utan även för andra vax- och rödskivlingar, som är på väg att förlora sina tidigare växtplatser. Tyvärr blir dock det slagna gräset liggande kvar. Att i stället ta hand om det skulle sannolikt bidra till att magra ut marken och därmed skapa en ännu gynnsammare miljö för dessa svampar.
Utländska namn – NO: Russelærvoksopp.

Boertman, D. 1995. The genus Hygrocybe. Fungi of Northern Europe – Vol. 1

Breitenbach, J. & F. Kränzlin 1990. Pilze der Schweiz 3. Rörlinge und Blätterpilze.

Krieglsteiner, J. 2001. Die Grosspilze Baden-Würtembergs. Band 3.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984: Svampar. En fälthandbok.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anita & Leif Stridvall 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Hygrophoraceae  
  • Underfamilj
    Hygrophoraceae, genera incertae sedis  
  • Släkte
    Cuphophyllus  
  • Art
    Cuphophyllus russocoriaceus, (Berk. & Jos.K.Miller) Bon - lädervaxskivling
    Synonymer
    Hygrocybe russocoriacea (Berk. & Jos.K.Miller) P.D.Orton & Watling
    Hygrocybe russocoriacea (Berk. & T.K.Mill.) P.D.Orton & Watling
    Hygrophorus russocoriaceus Berk. & Jos.K.Miller
    Camarophyllus russocoriaceus (Berk. & Jos.K.Miller) J.E.Lange
    lädervaxing
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anita & Leif Stridvall 2005.