Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  läppmossa

Organismgrupp Mossor Cryptocolea imbricata
Läppmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Läppmossa är en liten, tätbladig bladlevermossa med starkt kupade, runda blad, tätt tryckta mot stammen. Skotten är ljust gröna till något gulbruna upp till 1 cm långa och 1 mm breda, ogrenade och växer enstaka och nedliggande på marken. Arten kan vid första anblicken likna en knutmossa Odontoschisma-art, men läppmossan saknar såväl stipler som stoloner. Den kan även påminna om en slevmossa Jungermannia-art, men läppmossan har en gulbrun anstrykning. Oljekropparna består av omväxlande små och stora korn och de vanligt förekommande honplantorna har blad i skottspetsen med ett läpplikt utseende. De mycket små och rudimentära svepena är ovanliga och inte funna i Norden. Arten saknar groddkorn.
Utbredning
Länsvis förekomst för läppmossa Observationer i  Sverige för läppmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är arktisk och funnen endast en gång i Sverige (Abisko 1972). Utöver detta fynd är den i Europa enbart funnen på Spetsbergen (sällsynt). Utbredningen sträcker sig österut över norra Ryssland, Sibirien och arktiska Nordamerika till Grönland. Arten finns med på den europeiska rödlistan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Förekommer på fuktig, blottlagd kalkrik lera. Känd endast från en lokal i Sverige (Abisko 1972). Eftersökt men ej återfunnen. Eftersom arten uppmärksammats relativt nyligen och att den tycks växa i miljöer som finns i stora delar av vår fjällvärld, bör arten eftersökas bättre. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Mossan växer på lokalen i Abisko nationalpark som enstaka skott i en skreva med kalkrik jord nära ett vattendrag. På platsen växer även lerbålmossa Blasia pusilla, uddskapania Scapania mucronata, jordskapania S. curta och liten bräkenmossa Plagiochila porelloides. På ryska tundran uppges den växa tillsammans med bl.a. Tritomaria heterophylla, liten nardia Nardia geoscyphus, njurslevmossa Jungermannia confertissima och äggslevmossa J. obovata.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Marchantiopsida, Ordning Jungermanniales, Familj Jungermanniaceae, Släkte Cryptocolea, Art Cryptocolea imbricata Schust. - läppmossa Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Förekommer på fuktig, blottlagd kalkrik lera. Känd endast från en lokal i Sverige (Abisko 1972). Eftersökt men ej återfunnen. Eftersom arten uppmärksammats relativt nyligen och att den tycks växa i miljöer som finns i stora delar av vår fjällvärld, bör arten eftersökas bättre. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Läppmossa är en liten, tätbladig bladlevermossa med starkt kupade, runda blad, tätt tryckta mot stammen. Skotten är ljust gröna till något gulbruna upp till 1 cm långa och 1 mm breda, ogrenade och växer enstaka och nedliggande på marken. Arten kan vid första anblicken likna en knutmossa Odontoschisma-art, men läppmossan saknar såväl stipler som stoloner. Den kan även påminna om en slevmossa Jungermannia-art, men läppmossan har en gulbrun anstrykning. Oljekropparna består av omväxlande små och stora korn och de vanligt förekommande honplantorna har blad i skottspetsen med ett läpplikt utseende. De mycket små och rudimentära svepena är ovanliga och inte funna i Norden. Arten saknar groddkorn.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för läppmossa

Länsvis förekomst och status för läppmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för läppmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är arktisk och funnen endast en gång i Sverige (Abisko 1972). Utöver detta fynd är den i Europa enbart funnen på Spetsbergen (sällsynt). Utbredningen sträcker sig österut över norra Ryssland, Sibirien och arktiska Nordamerika till Grönland. Arten finns med på den europeiska rödlistan.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Jungermanniaceae  
  • Underfamilj
    Jungermannioideae  
  • Släkte
    Cryptocolea  
  • Art
    Cryptocolea imbricataSchust. - läppmossa

Mossan växer på lokalen i Abisko nationalpark som enstaka skott i en skreva med kalkrik jord nära ett vattendrag. På platsen växer även lerbålmossa Blasia pusilla, uddskapania Scapania mucronata, jordskapania S. curta och liten bräkenmossa Plagiochila porelloides. På ryska tundran uppges den växa tillsammans med bl.a. Tritomaria heterophylla, liten nardia Nardia geoscyphus, njurslevmossa Jungermannia confertissima och äggslevmossa J. obovata.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Arten är uppenbarligen extremt sällsynt i Europa även om den tycks växa i en miljö som inte är särskilt ovanlig i våra kalkrika fjäll. Liksom för andra arktiska arter gör detta att det är svårt att peka ut specifika hot mot arten. Exploatering i de områden där den förekommer, samt nedfall av luftburna försurande ämnen utgör möjliga hot.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
I det aktuella fjällområdet bör artens möjligheter att fortleva beaktas i samband med exploatering för turism, leder och liknande. I övrigt bör en inventering av artens status genomföras, och dess växtmiljö undersökas för att möjliggöra en mer exakt bedömning av hoten mot arten. Ansvariga myndigheter bör göras uppmärksamma på artens förekomst i området, för att kunna bevaka att verksamheter som kan skada växtplatsen inte sker.
Utländska namn - NO: Leppemose.

Damsholt, K. 2002. Illustrated flora of Nordic liverworts and hornworts. -- Nordic Bryological Society, Copenhagen and Lund

Konstantinova, N. A. & Potemkin, A. D. 1996. Liverworts of the Russian arctic: an annotated check-list and bibliography. Arctoa 6: 125-150.

Schuster. R. M. & Mårtensson, O. 1978. The genus Cryptocolea (Jungermanniales) new for Europe. Lindbergia 4: 203-205.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998. Uppdaterad 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Jungermanniaceae  
  • Underfamilj
    Jungermannioideae  
  • Släkte
    Cryptocolea  
  • Art
    Cryptocolea imbricata, Schust. - läppmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998. Uppdaterad 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.