Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  långnosad gullhårssnäppfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Chrysopilus erythrophthalmus
Långnosad gullhårssnäppfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Långnosad gullhårssnäppfluga är en långbent medelstor fluga. Kroppslängden är 10–14 mm. Huvudet upptas till stor del av facettögonen, särskilt hos hanen. Underansiktet (clypeus) är nosformigt framåtvälvt. Mellankroppen är brun med guldgul behåring. De förhållandevis stora vingarna är klara med en stor svart fläck i framkanten. Benen är brungula, långa och smala och i stort utan borst. Bakkroppen är svartbrun och hos honan med 3 par silvervita sidofläckar.
Utbredning
Länsvis förekomst för långnosad gullhårssnäppfluga Observationer i  Sverige för långnosad gullhårssnäppfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten påträffades i Skåne vid Borrestad 1990, Borråkra 1991 och Öved 2014. I övrigt är den inte påträffad i Norden, men förekommer på den europeiska kontinenten och i norra och västra delarna av Brittiska öarna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Två kända svenska förekomstområden i Skåne. Ej i övrigt i Norden. Förekommer vid buskvegetation vid små bäckar och larverna är akvatiska rovdjur. Hot kan vara skilda former av påverkan på vattendragen som: förorening, rensning av strömfåra, huggning i ravinskog och skogs längs skogsbäckar. Möjligen en nyinvandrad art eftersom inga äldre fynd är kända, men den kan också ha varit förbisedd. Mörkertalet sannolikt litet eftersom arten inte påträffats under inventeringar av vattendrag i Skåne under 1990-talet. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-10). Förekomstarean (AOO) skattas till 20 (8-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ac(iv)).
Ekologi
De fullbildade flugorna uppehåller sig i vegetation nära steniga bäckar och åar. Larverna lever akvatiskt i måttligt till snabbt rinnande vatten (30–70 cm/s) (Stubbs & Drake 2001). Utvecklingstiden för larven är lång, ett till två år beroende på temperatur och andra miljöfaktorer. Arten tycks vara anpassad till bäckar med källflöden där vattnet är kallt och rent och temperaturen inte överskrider 13–14°C (Thomas 1978). Larverna har visat sig kunna fullfölja sin utveckling i bäckar där vattentemperaturen bara når 11° under varmaste tiden. Larven är rovdjur och uppehåller sig vid basen av stenar eller i mossöverdrag. Före förpuppningen kryper den upp på stranden och förpuppas i fuktiga mosskuddar.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Rhagionidae (snäppflugor), Släkte Chrysopilus, Art Chrysopilus erythrophthalmus Loew, 1840 - långnosad gullhårssnäppfluga Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Två kända svenska förekomstområden i Skåne. Ej i övrigt i Norden. Förekommer vid buskvegetation vid små bäckar och larverna är akvatiska rovdjur. Hot kan vara skilda former av påverkan på vattendragen som: förorening, rensning av strömfåra, huggning i ravinskog och skogs längs skogsbäckar. Möjligen en nyinvandrad art eftersom inga äldre fynd är kända, men den kan också ha varit förbisedd. Mörkertalet sannolikt litet eftersom arten inte påträffats under inventeringar av vattendrag i Skåne under 1990-talet. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (2-10). Förekomstarean (AOO) skattas till 20 (8-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ac(iv)).
Långnosad gullhårssnäppfluga är en långbent medelstor fluga. Kroppslängden är 10–14 mm. Huvudet upptas till stor del av facettögonen, särskilt hos hanen. Underansiktet (clypeus) är nosformigt framåtvälvt. Mellankroppen är brun med guldgul behåring. De förhållandevis stora vingarna är klara med en stor svart fläck i framkanten. Benen är brungula, långa och smala och i stort utan borst. Bakkroppen är svartbrun och hos honan med 3 par silvervita sidofläckar.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för långnosad gullhårssnäppfluga

Länsvis förekomst och status för långnosad gullhårssnäppfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för långnosad gullhårssnäppfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten påträffades i Skåne vid Borrestad 1990, Borråkra 1991 och Öved 2014. I övrigt är den inte påträffad i Norden, men förekommer på den europeiska kontinenten och i norra och västra delarna av Brittiska öarna.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Tabanoidea  
  • Familj
    Rhagionidae - snäppflugor 
  • Släkte
    Chrysopilus  
  • Art
    Chrysopilus erythrophthalmusLoew, 1840 - långnosad gullhårssnäppfluga

De fullbildade flugorna uppehåller sig i vegetation nära steniga bäckar och åar. Larverna lever akvatiskt i måttligt till snabbt rinnande vatten (30–70 cm/s) (Stubbs & Drake 2001). Utvecklingstiden för larven är lång, ett till två år beroende på temperatur och andra miljöfaktorer. Arten tycks vara anpassad till bäckar med källflöden där vattnet är kallt och rent och temperaturen inte överskrider 13–14°C (Thomas 1978). Larverna har visat sig kunna fullfölja sin utveckling i bäckar där vattentemperaturen bara når 11° under varmaste tiden. Larven är rovdjur och uppehåller sig vid basen av stenar eller i mossöverdrag. Före förpuppningen kryper den upp på stranden och förpuppas i fuktiga mosskuddar.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Har betydelse)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
Avverkning av skogen i bäckraviner som ändrar vattentemperatur och beskuggning hotar artens livsmiljö liksom upprensning av strömfåran. Förorening av vattnet genom näringsläckage eller utsläpp av giftiga ämnen och bekämpningsmedel kan sannolikt helt utplåna populationer av arten.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Skydda vattenkvalitén i mindre vattendrag med kallt, klart vatten från näringsläckage, för avverkning av skuggande trädvegetation och för rensning av strömfåran. Arten bör eftersökas i lämpliga vattendrag så att den aktuell utbredning och status bättre kan bedömas, I England, där arten upptäcktes först 1979, har man med riktade inventeringar lyckats påträffa arten på flera lokaler, alla betecknas som exklusiva med höga naturvärden.

Stubbs, A.E. & Drake M. 2001. British soldierflies and their allies. British Entomological and Natural History Society. Dorset.

Thomas, A. G. B.1978. Diptères torrenticoles peu connus: V. Les Rhagionidae (Genre Chrysopilus) du sud de la France (Brachycera, Orthorrhapha). Bull. Soc. Hist. Nat. Toulose 114: 305–331.

Thomas, A. G. B. 1997. Ragionidae and Athericidae, Snipe-flies. In: Nilsson. A. (ed) Aquatic insects of North Europe. Vol 2: 311–320.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hugo Andersson 1993. Rev. Björn Cederberg & Roger Engelmark 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Tabanoidea  
  • Familj
    Rhagionidae - snäppflugor 
  • Släkte
    Chrysopilus  
  • Art
    Chrysopilus erythrophthalmus, Loew, 1840 - långnosad gullhårssnäppfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hugo Andersson 1993. Rev. Björn Cederberg & Roger Engelmark 2006. © ArtDatabanken, SLU 2006.