Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lövängsspindling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cortinarius cagei
Lövängsspindling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lövängsspindling är en medelstor karaktäristisk Telamonia i rik lövskog. Karaktäristiskt för arten är att den är starkt hygrofan som gör den nästan vit när den torkar och att den har en tydlig doft av rättika eller rå potatis. Hatten är upp till 6 cm bred, koniskt klockformig, jämnt välvd med en hög mjuk puckel med länge inrullad kant ofta uppsprucken slät och glansig. Hatten är starkt hygrofan, mörkt rödbrun, ibland med violett ton som ung, som torr ockragul nästan vit. Lamellerna är ganska glesa och ljust chockladbruna till violettbruna, ibland med vitflockiga eggar. Foten är vit, styv och nedåt tillspetsad och violett. Med tiden gulnar foten svagt. Kött i foten följer fotens färg, vitt upptill och violett nedtill och blir hos äldre exemplar ihåligt. Sporerna är ellipsoida, 8–9 x 5–6 µm svagt vårtiga. Lövängsspindling har två möjliga förväxlingsarter som båda är kraftigare och växer i barrskog. Det är dels den vackra och välkända lilaspindlingen, C. evernius, som också blir violett mot fotbasen, men växer i granskog och doftar svagt och dels källarspindling, C. imbutus, som har en likartad doft men som växer i rik granskog och har en fot som är ljus vid basen och lila upptill.
Utbredning
Länsvis förekomst för lövängsspindling Observationer i  Sverige för lövängsspindling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Lövängspindlingen är mindre allmän i Syd- och Mellaneuropa och sällsynt i norra Europa. Det första fyndet i Sverige gjordes sannolikt 1987 i Västergötland och för närvarande är arten känd från drygt 10 aktuella lokaler i landet, i Skåne, Halland, Bohuslän, Västergötland, Dalsland och på Gotland (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 200, vilket motsvarar ungefär 400 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 4 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med i storleksordningen mellan 5 och 10 % över de senaste 50 åren, p.g.a. förluster i omfattning och kvalitet av lämpliga skogsmiljöer. Lövängsspindling är försvunnen i Holland, och upptagen på de nationella rödlistorna för Danmark (motsvarande NT), Polen (sårbar, VU) och Tyskland (sårbar VU).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Bildar mykorrhiza med ek, bok, sällsynt även med lind och hassel i ädellövskog på kalkrik mark. Sällsynt art som växer i mosaikartade halvöppna ädellövskogar. Total population i landet bedöms minska p.g.a. minskande arealer av ädellövskogar på kalkrik mark av lämplig kvalitet. Bedöms starkt missgynnad av EUs nya regler för miljöstöd som medför en ökad tendens att röja värdträd på kända och potentiella växtplatser. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (300-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (15-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (60-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Ekologi
Lövängsspindling bildar mykorrhiza med bok, lind och hassel i ädellövskog på kalkrik mark. Växtmiljöer i Sverige är huvudsakligen äldre bokskogar som har haft en lång trädkontinuitet. I samma miljö växer nunnespindling, C. foetens, och blågrå spindling, C. luhmannii. Fruktkroppar uppträder ofta på mark som saknar fältskikt och förna. På de svenska lokalerna finns det som regel bara ett fåtal mycelindivider per lokal som var för sig bildar flera fruktkroppar. Mycelindivider av spindelskivlingar är, bland annat beroende på deras ålder, mellan flera 10-tals till flera hundra kvadratmeter stora. Varje mycelindivid (genet) kan upprepat ha fragmenterats till flera frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ, schablonmässigt översätts 1 genet av mykorrhizasvampar till 10 rameter vid den svenska rödlistningen). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bok
· bok
· hassel
· hassel
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Cortinariaceae, Släkte Cortinarius (spindlingar), Art Cortinarius cagei Melot - lövängsspindling Synonymer Cortinarius cageii Melot, Cortinarius bicolor Cooke

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med ek, bok, sällsynt även med lind och hassel i ädellövskog på kalkrik mark. Sällsynt art som växer i mosaikartade halvöppna ädellövskogar. Total population i landet bedöms minska p.g.a. minskande arealer av ädellövskogar på kalkrik mark av lämplig kvalitet. Bedöms starkt missgynnad av EUs nya regler för miljöstöd som medför en ökad tendens att röja värdträd på kända och potentiella växtplatser. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (300-6000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (15-300). Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (60-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Lövängsspindling är en medelstor karaktäristisk Telamonia i rik lövskog. Karaktäristiskt för arten är att den är starkt hygrofan som gör den nästan vit när den torkar och att den har en tydlig doft av rättika eller rå potatis. Hatten är upp till 6 cm bred, koniskt klockformig, jämnt välvd med en hög mjuk puckel med länge inrullad kant ofta uppsprucken slät och glansig. Hatten är starkt hygrofan, mörkt rödbrun, ibland med violett ton som ung, som torr ockragul nästan vit. Lamellerna är ganska glesa och ljust chockladbruna till violettbruna, ibland med vitflockiga eggar. Foten är vit, styv och nedåt tillspetsad och violett. Med tiden gulnar foten svagt. Kött i foten följer fotens färg, vitt upptill och violett nedtill och blir hos äldre exemplar ihåligt. Sporerna är ellipsoida, 8–9 x 5–6 µm svagt vårtiga. Lövängsspindling har två möjliga förväxlingsarter som båda är kraftigare och växer i barrskog. Det är dels den vackra och välkända lilaspindlingen, C. evernius, som också blir violett mot fotbasen, men växer i granskog och doftar svagt och dels källarspindling, C. imbutus, som har en likartad doft men som växer i rik granskog och har en fot som är ljus vid basen och lila upptill.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lövängsspindling

Länsvis förekomst och status för lövängsspindling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lövängsspindling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Lövängspindlingen är mindre allmän i Syd- och Mellaneuropa och sällsynt i norra Europa. Det första fyndet i Sverige gjordes sannolikt 1987 i Västergötland och för närvarande är arten känd från drygt 10 aktuella lokaler i landet, i Skåne, Halland, Bohuslän, Västergötland, Dalsland och på Gotland (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 200, vilket motsvarar ungefär 400 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 4 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med i storleksordningen mellan 5 och 10 % över de senaste 50 åren, p.g.a. förluster i omfattning och kvalitet av lämpliga skogsmiljöer. Lövängsspindling är försvunnen i Holland, och upptagen på de nationella rödlistorna för Danmark (motsvarande NT), Polen (sårbar, VU) och Tyskland (sårbar VU).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Telamonia  
  • Art
    Cortinarius cageiMelot - lövängsspindling
    Synonymer
    Cortinarius cageii Melot
    Cortinarius bicolor Cooke

Lövängsspindling bildar mykorrhiza med bok, lind och hassel i ädellövskog på kalkrik mark. Växtmiljöer i Sverige är huvudsakligen äldre bokskogar som har haft en lång trädkontinuitet. I samma miljö växer nunnespindling, C. foetens, och blågrå spindling, C. luhmannii. Fruktkroppar uppträder ofta på mark som saknar fältskikt och förna. På de svenska lokalerna finns det som regel bara ett fåtal mycelindivider per lokal som var för sig bildar flera fruktkroppar. Mycelindivider av spindelskivlingar är, bland annat beroende på deras ålder, mellan flera 10-tals till flera hundra kvadratmeter stora. Varje mycelindivid (genet) kan upprepat ha fragmenterats till flera frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ, schablonmässigt översätts 1 genet av mykorrhizasvampar till 10 rameter vid den svenska rödlistningen). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· hassel - Corylus avellana (Har betydelse)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Artens sällsynthet motiverar att alla kända lokaler av arten skyddas eller att man har en långt gången naturvårdshänsyn. Av de skånska lokalerna har hälften någon form av skydd. För övriga lokaler är skyddsstatus för närvarande okänd. Avverkning med efterföljande markberedning och gallring utan att beakta artens förekomster eller dålig naturvårdshänsyn i skogar med arten innebär med stor sannolikhet att arten försvinner. Arten är ytterst känslig eftersom den är sällsynt, endast uppträder med ett fåtal mycel per lokal som inte klarar kalavverkning.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Artens ekologi och förekomst i Sverige bör klargöras bättre. Den bör eftersökas på potentiella lokaler. Artens sällsynthet motiverar att alla stora ingrepp på artens kända växtplatser bör undvikas. Kalavverkningar måste helt undvikas. Tillåts avverkningar bör dessa ske med förstärkt naturvårdshänsyn där ett stort antal äldre träd lämnas kvar för att säkerställa artens fortbestånd och med stor försiktighet för att undvika markskador. Markberedande och vattenavledande åtgärder får inte förekomma.

Brandrud, T.E., Lindström, H., Marklund, H., Melot, J. & Muskos, S. 1992. Cortinarius, Flora Photographica. Blad D48. Härnösand.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sigvard Svensson 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Telamonia  
  • Art
    Cortinarius cagei, Melot - lövängsspindling
    Synonymer
    Cortinarius cageii Melot
    Cortinarius bicolor Cooke
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sigvard Svensson 2006.