Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  labyrintlav

Organismgrupp Lavar Claurouxia chalybeioides
Labyrintlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Labyrintlav är en skorplav med en tydlig bål av små (0,1–0,5 mm breda), tunna, ljust gråblå areoler som är spridda på en svart förbål. Apothecier är upp till 4 mm breda, ofta tättstående, svarta, platta, med en tunn svart kant och saknar pruina. Bålen reagerar K– och I–. Hypothecium och excipulum är mörkbrunt och reagerar K+ rött. Epihymeniet och övre delen av hymeniet är blågrönt. Sporerna är 4–9 × 3–5 µm. Karaktäristiskt för arten är att bålen består av små tunna, ljust gråblå areoler spridda på en svart förbål.
Utbredning
Länsvis förekomst för labyrintlav Observationer i  Sverige för labyrintlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Labyrintlav är endast påträffad på ett 20-tal lokaler i Värmland och Dalarna. Utbredning och ekologi för skorplavar på silikatklippor i norra Sverige är fortfarande relativt dåligt kända och mörkertalet uppskattas till x30. Den är sällsynt i Norge och Finland samt är dessutom känd från Frankrike och Storbritannien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Känd från ett 25-tal lokaler i Värmland, Dalarna och Jämtland och de flesta av dessa fynd har gjorts sedan 1995. Växer på mer eller mindre lodräta skuggade eller exponerade sipperytor av grönsten eller diabas i skog och utmed stränder. Antalet reproduktiva individer skattas till 1300 (125-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (25-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 22268 km² och förekomstarean (AOO) till 1000 (100-3200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Arten växer på fuktiga, hårda lodytor av silikat- och diabasklippor skuggade av barrskog, oftast dominerad av gran. Luftfuktigheten är hög. Lokalerna är skyddade mot starkt direkt solljus. I Värmland växer den ibland tillsammans med vanliga arter som brukar finnas på sipperytor som Aspicilia lacustris, Porpidia glaucophaea och Rhizocarpon hochstetteri eller t.ex. citronellav Arthroraphis citrinella, mjöllav Lepraria membranacea och ved-dynlav Micarea lignaria. I Dalarna har den bl.a. hittats i en artrik bergbrant i närheten av tre andra rödlistade lavar, violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana, långt broktagel B. tenuis och gammelsälgslav Rinodina degeliana.
Landskapstyper
Skog
Skog
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Vattendrag
Vattendrag
Sjöar
Sjöar
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Lecanoraceae, Släkte Claurouxia, Art Claurouxia chalybeioides (Nyl.) D.Hawksw. - labyrintlav Synonymer Pseudolecidea chalybeioides (Nyl.) Clauzade & Cl.Roux, Catillaria chalybeioides (Nyl.) Zahlbr., Lecidea chalybeoides Nyl.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Känd från ett 25-tal lokaler i Värmland, Dalarna och Jämtland och de flesta av dessa fynd har gjorts sedan 1995. Växer på mer eller mindre lodräta skuggade eller exponerade sipperytor av grönsten eller diabas i skog och utmed stränder. Antalet reproduktiva individer skattas till 1300 (125-4000). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (25-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 22268 km² och förekomstarean (AOO) till 1000 (100-3200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Labyrintlav är en skorplav med en tydlig bål av små (0,1–0,5 mm breda), tunna, ljust gråblå areoler som är spridda på en svart förbål. Apothecier är upp till 4 mm breda, ofta tättstående, svarta, platta, med en tunn svart kant och saknar pruina. Bålen reagerar K– och I–. Hypothecium och excipulum är mörkbrunt och reagerar K+ rött. Epihymeniet och övre delen av hymeniet är blågrönt. Sporerna är 4–9 × 3–5 µm. Karaktäristiskt för arten är att bålen består av små tunna, ljust gråblå areoler spridda på en svart förbål.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för labyrintlav

Länsvis förekomst och status för labyrintlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för labyrintlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Labyrintlav är endast påträffad på ett 20-tal lokaler i Värmland och Dalarna. Utbredning och ekologi för skorplavar på silikatklippor i norra Sverige är fortfarande relativt dåligt kända och mörkertalet uppskattas till x30. Den är sällsynt i Norge och Finland samt är dessutom känd från Frankrike och Storbritannien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Lecanoraceae  
  • Släkte
    Claurouxia  
  • Art
    Claurouxia chalybeioides(Nyl.) D.Hawksw. - labyrintlav
    Synonymer
    Pseudolecidea chalybeioides (Nyl.) Clauzade & Cl.Roux
    Catillaria chalybeioides (Nyl.) Zahlbr.
    Lecidea chalybeoides Nyl.

Arten växer på fuktiga, hårda lodytor av silikat- och diabasklippor skuggade av barrskog, oftast dominerad av gran. Luftfuktigheten är hög. Lokalerna är skyddade mot starkt direkt solljus. I Värmland växer den ibland tillsammans med vanliga arter som brukar finnas på sipperytor som Aspicilia lacustris, Porpidia glaucophaea och Rhizocarpon hochstetteri eller t.ex. citronellav Arthroraphis citrinella, mjöllav Lepraria membranacea och ved-dynlav Micarea lignaria. I Dalarna har den bl.a. hittats i en artrik bergbrant i närheten av tre andra rödlistade lavar, violettgrå tagellav Bryoria nadvornikiana, långt broktagel B. tenuis och gammelsälgslav Rinodina degeliana.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Sötvatten

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Vattendrag, Sjöar, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Skogsavverkning som exponerar klippväggar med labyrintlav för direkt solljus eller sänker luftfuktigheten är sannolikt de största hoten.

Påverkan
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Några lokaler måste skyddas och lämnas för fri utveckling.

Muhr, L.-E. 1986. Lavfloran i Gravbäcksravinen i Värmland. Svensk Bot. Tidskr. 81: 17–36.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Lecanoraceae  
  • Släkte
    Claurouxia  
  • Art
    Claurouxia chalybeioides, (Nyl.) D.Hawksw. - labyrintlav
    Synonymer
    Pseudolecidea chalybeioides (Nyl.) Clauzade & Cl.Roux
    Catillaria chalybeioides (Nyl.) Zahlbr.
    Lecidea chalybeoides Nyl.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.