Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ladparasitspik

Organismgrupp Lavar Sphinctrina anglica
Ladparasitspik Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ladparasitspik är parasitisk på sterila lavbålar av den nyligen beskrivna skorplaven Protoparmelia oelagina utom i ett fall då den växer på P. hypotremella. Apothecierna är knappnålslika, svarta till mörkbruna och tydligt skaftade (0,2–0,4 mm höga). Skaftet är ungefär lika långt som huvudet är brett. Huvudet är till en början runt och glänsande men får senare en avplattad topp. Mogna sporsäckar är 49–65 × 7,3–8,9 µm och sporerna är 7,2–9,7 × 6,6–8,6 µm med en tydlig ornamentering. Tre arter av släktet parasitspikar Sphinctrina finns i Sverige och alla är rödlistade. Kortskaftad parasitspik S. turbinata saknar eller har ett mycket kort skaft och liten parasitspik S. leucopoda har liksom S. anglica ett tydligt skaft men detta är längre än huvudets bredd. S. leucopoda har mogna sporsäckar som är 32–45 × 4,4–5,8 µm och sporerna är 4,3–6,3 × 4,0–5,7 µm med en otydlig ornamentering. Arterna kan också skiljas genom olika ståndorter (S. leucopoda växer på porlavar Pertusaria spp. på ädellövträd).
Utbredning
Länsvis förekomst för ladparasitspik Observationer i  Sverige för ladparasitspik
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ladparasitspik var senast funnen i Jämtland 1950 när den 1998 hittades på fyra lokaler i Dalarna och en på Öland. Arten är även känd från Finland där den är rödlistad som Försvunnen (sågs senast 1908). I övrigt är den spridd men sällsynt och förekommer i nordöstra, mellersta och södra Europa samt i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Ett 20-tal aktuella lokaler från Öland till Jämtland. Växer på lavarna Protoparmelia hypotremella och P. oleagina vilka finns på obehandlad gammal kulturskapad ved som t ex timmerväggar och hässjevirke. Just nu finns en ganska stor mängd kvarliggande gammalt trä i jordbrukslandskapet men detta kommer att brytas ned och nytt substrat tillskapas praktiskt taget inte alls. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (40-160). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20452 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (64-320) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (10-50) % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Ladparasitspik växer nästan uteslutande på obehandlad, gammal kulturskapad ved som t.ex. stängsel, hässjevirke och timmerväggar. Växtplatserna varierar från helt öppna till något skuggade. 1998 hittades den i Dalarna på hus medan den på Öland växte på ett stängsel. Exponeringen av timmerväggarna är nordlig till östlig, d.v.s. den växer inte på de mest ljusexponerade platserna.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· en
· en
· skogsek
· skogsek
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Eurotiomycetes, Ordning Mycocaliciales, Familj Sphinctrinaceae, Släkte Sphinctrina (parasitspikar), Art Sphinctrina anglica Nyl. - ladparasitspik Synonymer Sphinctrina microcephala (Sm.) Körb. non Nyl., Phacotiella microcephala (Sm.) Vain.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Ett 20-tal aktuella lokaler från Öland till Jämtland. Växer på lavarna Protoparmelia hypotremella och P. oleagina vilka finns på obehandlad gammal kulturskapad ved som t ex timmerväggar och hässjevirke. Just nu finns en ganska stor mängd kvarliggande gammalt trä i jordbrukslandskapet men detta kommer att brytas ned och nytt substrat tillskapas praktiskt taget inte alls. Antalet reproduktiva individer skattas till 100 (40-160). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20452 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (64-320) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (10-50) % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).

Åtgärdsprogram Fastställt
Ladparasitspik är parasitisk på sterila lavbålar av den nyligen beskrivna skorplaven Protoparmelia oelagina utom i ett fall då den växer på P. hypotremella. Apothecierna är knappnålslika, svarta till mörkbruna och tydligt skaftade (0,2–0,4 mm höga). Skaftet är ungefär lika långt som huvudet är brett. Huvudet är till en början runt och glänsande men får senare en avplattad topp. Mogna sporsäckar är 49–65 × 7,3–8,9 µm och sporerna är 7,2–9,7 × 6,6–8,6 µm med en tydlig ornamentering. Tre arter av släktet parasitspikar Sphinctrina finns i Sverige och alla är rödlistade. Kortskaftad parasitspik S. turbinata saknar eller har ett mycket kort skaft och liten parasitspik S. leucopoda har liksom S. anglica ett tydligt skaft men detta är längre än huvudets bredd. S. leucopoda har mogna sporsäckar som är 32–45 × 4,4–5,8 µm och sporerna är 4,3–6,3 × 4,0–5,7 µm med en otydlig ornamentering. Arterna kan också skiljas genom olika ståndorter (S. leucopoda växer på porlavar Pertusaria spp. på ädellövträd).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ladparasitspik

Länsvis förekomst och status för ladparasitspik baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ladparasitspik

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ladparasitspik var senast funnen i Jämtland 1950 när den 1998 hittades på fyra lokaler i Dalarna och en på Öland. Arten är även känd från Finland där den är rödlistad som Försvunnen (sågs senast 1908). I övrigt är den spridd men sällsynt och förekommer i nordöstra, mellersta och södra Europa samt i Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Eurotiomycetes  
  • Underklass
    Mycocaliciomycetidae  
  • Ordning
    Mycocaliciales  
  • Familj
    Sphinctrinaceae  
  • Släkte
    Sphinctrina - parasitspikar 
  • Art
    Sphinctrina anglicaNyl. - ladparasitspik
    Synonymer
    Sphinctrina microcephala (Sm.) Körb. non Nyl.
    Phacotiella microcephala (Sm.) Vain.

Ladparasitspik växer nästan uteslutande på obehandlad, gammal kulturskapad ved som t.ex. stängsel, hässjevirke och timmerväggar. Växtplatserna varierar från helt öppna till något skuggade. 1998 hittades den i Dalarna på hus medan den på Öland växte på ett stängsel. Exponeringen av timmerväggarna är nordlig till östlig, d.v.s. den växer inte på de mest ljusexponerade platserna.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· en - Juniperus communis (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Orsaken till att arten försvunnit från många lokaler är sannolikt att obehandlad gammal ved blir allt ovanligare i jordbrukslandskapet. I allt större utsträckning målas också obehandlade timmerlador och uthus med Falu rödfärg eller annan färg, vilket leder till att lavsamhällena knutna till obehandlad gammal ved försvinner. Stora restaureringar av gamla byggnader kan också vara negativt. Lämpligt substrat nyskapas därför i mycket begränsad omfattning. I främst södra Sverige kan luftföroreningarna eventuellt ha varit negativa för arten.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Växtplatserna med ladparasitspik måste skyddas. Byggnader med arten får inte målas. Samarbete med kulturmiljövården är nödvändigt och det är möjligt att söka EU-bidrag för skydd av gamla timmerbyggnader i jordbrukslandskapet. För ett långsiktigt bevarande är det viktigt att lämpligt substrat nyskapas på kända lokaler eller i närheten av dessa.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – FI: Aidaspampukka.

Löfgren, O. & Tibell, L. 1979. Sphinctrina in Europe. Lichenologist 11: 109–137.

Nordin, A. & Hermansson, J. 1999. Floristic news from Sweden, Norway and Finland. Graphis Scripta. (under tryckning) Tibell, L. 1980. Lavordningen Caliciales i Sverige. Släktena Cyphelium, Microcalicium, Sphaerophorus, Sphinctrina, Thelomma och Tholurna. Svensk Bot. Tidskr. 74: 55–69.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson & Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Eurotiomycetes  
  • Underklass
    Mycocaliciomycetidae  
  • Ordning
    Mycocaliciales  
  • Familj
    Sphinctrinaceae  
  • Släkte
    Sphinctrina - parasitspikar 
  • Art
    Sphinctrina anglica, Nyl. - ladparasitspik
    Synonymer
    Sphinctrina microcephala (Sm.) Körb. non Nyl.
    Phacotiella microcephala (Sm.) Vain.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson & Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.