Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lamellsnäcka

Organismgrupp Blötdjur, Landlevande snäckor Spermodea lamellata
Lamellsnäcka Blötdjur, Landlevande snäckor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skalet är högervridet, lågt och utpräglat brett, rundat koniskt med något flack, insvängd bas. Det har en viss likhet med en bikupa av gammaldags halmtyp. Det når en höjd av 1,9–2,3 mm och en bredd av 2–2,3 mm. Toppen har formen av en bred mycket flack kupol. Antalet vindlingar är 5,5–6. Den sista vindlingen (kroppsvindlingen) upptar ungefär 2/3 av den totala skalhöjden. Vindlingarna tillväxer relativt snabbt i bredd, långsammare i höjd. De är svagt välvda, förutom den sista som är något kantigt utskjutande och rak i periferin och svagt trappstegsformigt avsatt mot den föregående. Fogen mellan vindlingarna är tydlig men ganska grund. Skalundersidan ger ett plattat intryck. Skalet är ljust gult till guldbrunt. Skalytan är ogenomskinlig och något sidenglänsande. Embryonalskalet (ca de första 1,7 vindlingarna) har en fint kornig ytstruktur. Resten av skalet har jämna, fina radiära ribbor (70–85 på den sista vindlingen) som bildas av skalytterhuden (periostracum). Mynningen är smal och liknar i formen en liggande halvmåne. Den saknar helt mynningsläpp och dess kant är bräcklig och tunn. Tänder saknas. Naveln är cylindrisk och mycket smal (ca 1/13 av skaldiametern). Den tangeras av den något utböjda kanten av mynningens inre del. Mjukdelarna är ljust till mörkt grå.
Utbredning
Länsvis förekomst för lamellsnäcka Observationer i  Sverige för lamellsnäcka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är sällsynt och har en suboceanisk och västlig utbredning i Sverige. Flertalet av de svenska lokalerna är belägna i Halland och Skåne. Arten når mellersta Blekinge och har spridda lokaler i västra Småland samt i södra och mellersta Västergötland, liksom i södra Bohuslän. De nordligaste svenska lokalerna ligger på dalformationen i Dalsland. Isolerade östliga utposter finns i norra Västergötland (Lurö skärgård i Vänern), Närke (Ögonakälla i Östansjö s:n), Östergötland (Omberg, ej återfunnen på senare tid), Bödaskogarna (Öland) och Tings i Kräklingbo s:n på Gotland (numera utdöd). Arten förekommer i Danmark och i Norge i ett smalt, kustnära bälte norrut till ca 64°N. Den förekommer vidare på Irland, i Skottland, norra England och norra Wales, samt på en isolerad lokal i sydöstra England. Spridda förekomster finns längs Tysklands Nordsjö- och Östersjökust (Schleswig-Holstein, Mecklenburg-Vorpommern). Isolerade lokaler finns också i norra Polen och Nederländerna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc; B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer i fuktiga relativt basrika lövskogar, främst V Götaland, samt enstaka lokaler på Öland och Gotland. Sentida inventeringar i Halland tyder på en 40% reduktion över ca 50 år, vilket motsvarar knappt 10% över 10 år. Många loklaer som återbesökts under 2000-talet har varit förstörda av skogsbruk. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (150-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (600-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Arten minskar kontinuerligt p.g.a. habitatförsämring till följd av skogliga ingrepp såsom avverkning och skogsbete. Den är beroende av kontinuitet i hydrologi, skugga och förnabildning. Klarar inte mekanisk påverkan. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-30) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2bc; B2ab(ii,iii,iv,v)).
Ekologi
I Sverige kan lamellsnäcka karakteriseras som en mycket krävande, i huvudsak suboceanisk bokskogsart. Den är bunden till de nederbördsrika områdena i sydvästra delen av landet. Arten är huvudsakligen knuten till fuktiga, mera orörda, ursprungliga bok-, bokbland- och ädellövskogar. Den är inte kalkkrävande och förekommer även i oligotroft präglade skogsbestånd med pH ner mot 4,5. Däremot är arten starkt beroende av kontinuerliga förhållanden med god fuktighet i markförnaskiktet. I västra Sverige förekommer den ofta anslutning till skogskällor, i kanterna av skogskärr och ibland även i alkärr. I rasbranter och sluttningar är populationerna ofta begränsade till en zon nedtill, där grundvatten sipprar fram. Spermodea lamellata är en mycket god indikator på orördhet och skoglig/hydrologisk kontinuitet.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Barrskog
Barrskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Gastropoda (snäckor), Ordning Stylommatophora (landlungsnäckor), Familj Valloniidae (grässnäckor), Släkte Spermodea, Art Spermodea lamellata (Jeffreys, 1830) - lamellsnäcka Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc; B2ab(ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer i fuktiga relativt basrika lövskogar, främst V Götaland, samt enstaka lokaler på Öland och Gotland. Sentida inventeringar i Halland tyder på en 40% reduktion över ca 50 år, vilket motsvarar knappt 10% över 10 år. Många loklaer som återbesökts under 2000-talet har varit förstörda av skogsbruk. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (150-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (600-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Arten minskar kontinuerligt p.g.a. habitatförsämring till följd av skogliga ingrepp såsom avverkning och skogsbete. Den är beroende av kontinuitet i hydrologi, skugga och förnabildning. Klarar inte mekanisk påverkan. Minskningstakten har uppgått till 15 (5-30) % under de senaste 10 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (A2bc; B2ab(ii,iii,iv,v)).
Global rödlistning NT (2013)
Skalet är högervridet, lågt och utpräglat brett, rundat koniskt med något flack, insvängd bas. Det har en viss likhet med en bikupa av gammaldags halmtyp. Det når en höjd av 1,9–2,3 mm och en bredd av 2–2,3 mm. Toppen har formen av en bred mycket flack kupol. Antalet vindlingar är 5,5–6. Den sista vindlingen (kroppsvindlingen) upptar ungefär 2/3 av den totala skalhöjden. Vindlingarna tillväxer relativt snabbt i bredd, långsammare i höjd. De är svagt välvda, förutom den sista som är något kantigt utskjutande och rak i periferin och svagt trappstegsformigt avsatt mot den föregående. Fogen mellan vindlingarna är tydlig men ganska grund. Skalundersidan ger ett plattat intryck. Skalet är ljust gult till guldbrunt. Skalytan är ogenomskinlig och något sidenglänsande. Embryonalskalet (ca de första 1,7 vindlingarna) har en fint kornig ytstruktur. Resten av skalet har jämna, fina radiära ribbor (70–85 på den sista vindlingen) som bildas av skalytterhuden (periostracum). Mynningen är smal och liknar i formen en liggande halvmåne. Den saknar helt mynningsläpp och dess kant är bräcklig och tunn. Tänder saknas. Naveln är cylindrisk och mycket smal (ca 1/13 av skaldiametern). Den tangeras av den något utböjda kanten av mynningens inre del. Mjukdelarna är ljust till mörkt grå.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lamellsnäcka

Länsvis förekomst och status för lamellsnäcka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lamellsnäcka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är sällsynt och har en suboceanisk och västlig utbredning i Sverige. Flertalet av de svenska lokalerna är belägna i Halland och Skåne. Arten når mellersta Blekinge och har spridda lokaler i västra Småland samt i södra och mellersta Västergötland, liksom i södra Bohuslän. De nordligaste svenska lokalerna ligger på dalformationen i Dalsland. Isolerade östliga utposter finns i norra Västergötland (Lurö skärgård i Vänern), Närke (Ögonakälla i Östansjö s:n), Östergötland (Omberg, ej återfunnen på senare tid), Bödaskogarna (Öland) och Tings i Kräklingbo s:n på Gotland (numera utdöd). Arten förekommer i Danmark och i Norge i ett smalt, kustnära bälte norrut till ca 64°N. Den förekommer vidare på Irland, i Skottland, norra England och norra Wales, samt på en isolerad lokal i sydöstra England. Spridda förekomster finns längs Tysklands Nordsjö- och Östersjökust (Schleswig-Holstein, Mecklenburg-Vorpommern). Isolerade lokaler finns också i norra Polen och Nederländerna.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Överordning
    Eupulmonata  
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Helicina  
  • Infraordning
    Pupilloidei  
  • Överfamilj
    Pupilloidea  
  • Familj
    Valloniidae - grässnäckor 
  • Släkte
    Spermodea  
  • Art
    Spermodea lamellata(Jeffreys, 1830) - lamellsnäcka

I Sverige kan lamellsnäcka karakteriseras som en mycket krävande, i huvudsak suboceanisk bokskogsart. Den är bunden till de nederbördsrika områdena i sydvästra delen av landet. Arten är huvudsakligen knuten till fuktiga, mera orörda, ursprungliga bok-, bokbland- och ädellövskogar. Den är inte kalkkrävande och förekommer även i oligotroft präglade skogsbestånd med pH ner mot 4,5. Däremot är arten starkt beroende av kontinuerliga förhållanden med god fuktighet i markförnaskiktet. I västra Sverige förekommer den ofta anslutning till skogskällor, i kanterna av skogskärr och ibland även i alkärr. I rasbranter och sluttningar är populationerna ofta begränsade till en zon nedtill, där grundvatten sipprar fram. Spermodea lamellata är en mycket god indikator på orördhet och skoglig/hydrologisk kontinuitet.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Eftersom arten är extremt känslig för skogliga ingrepp och förändring av hydrologin är alla typer av skogsbruk, även i mildare former som blädning (avverkning där bara de största träden gallras bort) ett stort hot mot arten. Det samma gäller alla ingrepp som stör kontinuiteten och orördheten i markförnaskiktet, även skogsbete. Alla åtgärder som ändrar hydrologin mot torrare förhållanden (skogsdikning) kan utgöra alvarliga hot mot vissa populationer. Undersökningar på flera håll i södra Sverige, bl.a. Halland, visar att S. lamellata inte kunnat återfinnas på ett stort antal tidigare kända lokaler – på dessa lokaler har ingrepp av olika slag förekommit. Genom förekomsternas ofta starkt begränsade geografiska utbredning blir arten speciellt känslig – i särskilt hög grad gäller det de isolerade nordliga och östliga randpopulationerna.


Påverkan
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Stor hänsyn till artens speciella krav bör tas i områden där den förekommer. Speciellt viktigt är att man skonar för arten viktiga nyckelbiotoper (små bok- och ädellövbestånd, skogskärr, översilade och källpåverkade områden i skog) vid skogsbruk över större områden. Ordentliga skogsridåer bör lämnas vid hyggesingrepp. Inga åtgärder som ändrar hydrologin bör företas i närheten av kända förekomster för arten. Lokaler/områden med starka populationer bör avsättas som naturreservat med speciellt anpassade skötselföreskrifter. I och med att arten gått tillbaka starkt, även inom sina kärnområden, är det viktigt att säkra stabila populationer. Dessutom bör artens kända, isolerade randpopulationer (Öland, Bohuslän, Dalsland, norra Västergötland, Närke) i så stor omfattning som möjligt skyddas genom reservatsbildning.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Mollusca - blötdjur 
  • Klass
    Gastropoda - snäckor 
  • Underklass
    Heterobranchia  
  • Infraklass
    Euthyneura  
  • Ranglös
    Tectipleura  
  • Överordning
    Eupulmonata  
  • Ordning
    Stylommatophora - landlungsnäckor 
  • Underordning
    Helicina  
  • Infraordning
    Pupilloidei  
  • Överfamilj
    Pupilloidea  
  • Familj
    Valloniidae - grässnäckor 
  • Släkte
    Spermodea  
  • Art
    Spermodea lamellata, (Jeffreys, 1830) - lamellsnäcka
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ted von Proschwitz 2018.