Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lappnicka

Organismgrupp Mossor Pohlia atropurpurea
Lappnicka Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar 0,5–3 cm höga, rödaktigt gröna tuvor. Stammen är röd till grön. Bladen är smalt äggrunda, smalt och jämnt tillspetsade med tillbakaböjda kanter som upptill är glest tandade. Bladbasen är röd och inte nedlöpande. Nerven är mer eller mindre röd och slutar nedanför bladspetsen. Bladcellerna är långsmala, 8–10 gånger så långa som breda (mest 10–15 µm breda) och tunnväggiga. Arten är skildkönad men kapslar är vanliga. Kapseln är relativt liten (högst 1 mm lång), brett oval till nästan klotformig, halvklotformig som tömd, rödaktig och hängande. Kapselskaftet är ca 1 cm långt och rödaktigt som moget. Peristomets yttre tandkrans är rödbrun. Sporerna är 13–22 µm i diameter, grönaktiga och fint papillösa. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Lappnicka kan särskilt likna fagernicka Pohlia melanodon, men bladkanterna hos den senare är mer eller mindre plana och kapselskaftet är kraftigare. Hos andra arter i släktet är kapselns yttre tandkrans inte rödbrun.
Utbredning
Länsvis förekomst för lappnicka Observationer i  Sverige för lappnicka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Sverige känd från en modern lokal i Pite lappmark och två äldre i Torne lappmark. Äldre fynd i låglandet behöver kontrollbestämmas. I Norge är den funnen från Trondheim norrut till Finnmark, och den finns på Svalbard. Den har också hittats i Finland. Det finns också fynd på Kolahalvön nära den finska gränsen, i Sibirien och i arktiska Nordamerika. Enligt Nordhorn-Richter (1982) är alla äldre uppgifter om fynd av arten i Mellaneuropa felaktiga.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
En fjällart som växer på kalkrik fuktig mineraljord på tidvis översvämmade stränder i fjällen. Den är känd från två äldre lokaler (på dessa inte sedd efter 1950) och på en modern lokal i Pite lappmark (2007). Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (50-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 27000 km² och förekomstarean (AOO) till 160 (4-800) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Lappnicka växer på en lokal i Pite lappmark på blottad, sandig, fuktig mineraljord i ett tidvis översvämmat delta bland halvmeterhöga videbuskar i lågalpin zon, strax ovanför björkskogsregionen och nära ett vattendrag som översvämmas vid högvatten (Lönnell 2008). Av flera av de nordiska lokalerna att döma finns arten oftast på underlag med hög kalkhalt.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Vattendrag
Vattendrag
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Bryales, Familj Mielichhoferiaceae, Släkte Pohlia (nickmossor), Art Pohlia atropurpurea (Wahlenb.) H.Lindb. - lappnicka Synonymer Bryum pulchellum var. atropurpureum Wahlenb.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En fjällart som växer på kalkrik fuktig mineraljord på tidvis översvämmade stränder i fjällen. Den är känd från två äldre lokaler (på dessa inte sedd efter 1950) och på en modern lokal i Pite lappmark (2007). Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (50-4000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 27000 km² och förekomstarean (AOO) till 160 (4-800) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Arten bildar 0,5–3 cm höga, rödaktigt gröna tuvor. Stammen är röd till grön. Bladen är smalt äggrunda, smalt och jämnt tillspetsade med tillbakaböjda kanter som upptill är glest tandade. Bladbasen är röd och inte nedlöpande. Nerven är mer eller mindre röd och slutar nedanför bladspetsen. Bladcellerna är långsmala, 8–10 gånger så långa som breda (mest 10–15 µm breda) och tunnväggiga. Arten är skildkönad men kapslar är vanliga. Kapseln är relativt liten (högst 1 mm lång), brett oval till nästan klotformig, halvklotformig som tömd, rödaktig och hängande. Kapselskaftet är ca 1 cm långt och rödaktigt som moget. Peristomets yttre tandkrans är rödbrun. Sporerna är 13–22 µm i diameter, grönaktiga och fint papillösa. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Lappnicka kan särskilt likna fagernicka Pohlia melanodon, men bladkanterna hos den senare är mer eller mindre plana och kapselskaftet är kraftigare. Hos andra arter i släktet är kapselns yttre tandkrans inte rödbrun.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lappnicka

Länsvis förekomst och status för lappnicka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lappnicka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Sverige känd från en modern lokal i Pite lappmark och två äldre i Torne lappmark. Äldre fynd i låglandet behöver kontrollbestämmas. I Norge är den funnen från Trondheim norrut till Finnmark, och den finns på Svalbard. Den har också hittats i Finland. Det finns också fynd på Kolahalvön nära den finska gränsen, i Sibirien och i arktiska Nordamerika. Enligt Nordhorn-Richter (1982) är alla äldre uppgifter om fynd av arten i Mellaneuropa felaktiga.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Bryales  
  • Familj
    Mielichhoferiaceae  
  • Släkte
    Pohlia - nickmossor 
  • Art
    Pohlia atropurpurea(Wahlenb.) H.Lindb. - lappnicka
    Synonymer
    Bryum pulchellum var. atropurpureum Wahlenb.

Lappnicka växer på en lokal i Pite lappmark på blottad, sandig, fuktig mineraljord i ett tidvis översvämmat delta bland halvmeterhöga videbuskar i lågalpin zon, strax ovanför björkskogsregionen och nära ett vattendrag som översvämmas vid högvatten (Lönnell 2008). Av flera av de nordiska lokalerna att döma finns arten oftast på underlag med hög kalkhalt.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Vattendrag, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
En av artens tre lokaler ligger på sluttningen av Nuolja, och detta område hotas knappast av någon exploatering. Eftersom arten tycks vara mycket ovanlig torde det främsta kända hotet mot arten utgöras av slumpfaktorer. Våra dåliga kunskaper om lappnickans krav på miljön gör det svårt att uttala sig om andra potentiella hot.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Arten måste snarast eftersökas på de båda äldre lokalerna, för att kontrollera dess status idag. Återfinns den måste artens miljökrav i Sverige fastställas. Återfinns den måste exakta fyndplatser meddelas berörda myndigheter så att de kan ges ett ändamålsenligt skydd mot exploatering.
Utländska namn - NO: Bruntann-nikke.

Etymologi: atropurpureus (lat.) = svartröd; ater (lat.) = svart; purpureus = purpurröd.
Uttal: [Pólia atropurpúrea]

KEY FACTS Forms 0.5-3 cm high, reddish-green tufts. Stem red to green. Leaves narrowly ovate, gradually tapering to a slender apex. Leaf margin recurved from base to apex, sparsely denticulate above. Costa more or less distinctly reddish, ending below apex. Dioicous, capsules common. Capsule pendulous, relatively small (length 1 mm or less), reddish, broadly ovoid to almost globose, hemisphaerical when empty. Seta c. 1 cm long. - The only known Swedish site is a low-alpine delta where it grows on bare, moist, sandy, regularly flooded mineral soil among 50 cm high willows.

Crum, H. & Anderson, L. E. 1981. Mosses of eastern North America, Vol. 1 & 2: Columbia University Press, New York.

Hallingbäck, T. 2008. Pohlia atropurpurea lappnicka s. 401-402. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Lönnell, N. 2008. Lappnicka Pohlia atropurpurea ny för Pite lappmark. - Myrinia 18: 67-70.

Nordhorn-Richter, G. 1982. Die Gattung Pohlia Hedw. (Bryales, Bryaceae) in Deutschland und den angrenzenden Gebieten, I. Lindbergia 8: 139-147. Copenhagen.

Nyholm, E. 1993. Illustrated Flora of Nordic Mosses. Fasc. 3. Nordisk Bryol. Förening, Köpenhamn och Lund.

Shaw, A.J. 1981. Ecological diversification among nine species of Pohlia (Musci) in western North America. Can. J. Bot. 59: 2359-2378.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998. Rev. Tomas Hallingbäck 2008. Uppdaterad 2010. Rev. Niklas Lönnell 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Bryales  
  • Familj
    Mielichhoferiaceae  
  • Släkte
    Pohlia - nickmossor 
  • Art
    Pohlia atropurpurea, (Wahlenb.) H.Lindb. - lappnicka
    Synonymer
    Bryum pulchellum var. atropurpureum Wahlenb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1998. Rev. Tomas Hallingbäck 2008. Uppdaterad 2010. Rev. Niklas Lönnell 2016.