Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lapprovfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Cyrtopogon lapponicus
Lapprovfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lapprovfluga är 8–10 mm lång. Här ges en utförligare beskrivning av arten eftersom den saknas i moderna mellaneuropeiska bestämningsverk. Släktet Cyrtopogon karakteriseras inom underfamiljen Stenopogoninae av att vingbakkantens celler är öppna och att fötterna har välutvecklade fotputor (pulvilli). Flugan har långt svarthårigt skägg och bakhuvudets behåring är lång och ljus. Tredje antennsegmentet avslutas med en spetsställd griffel. Ryggskölden är täckt med svart medellång behåring. Mitt på ryggskölden är flugan svartpudrad, skuldror, mellankroppens sidor och skutellen är däremot övervägande gråpudrade. Bakkroppen är övervägande svartglänsande med ljusgrått pudrade sidofläckar på tergit 1 till 5. De på tergit 2 och 3 är nästan sammanstötande i mitten, de på tergit 4 är tydligt åtskilda och de på tergit 1 och 5 brett åtskilda. Tergit 2 och 3 har lång utstående ljus behåring och övriga tergiter övervägande halvt åtliggande behåring. Benen är svarta, behåringen på låren är lång och ljus och i övrigt kort och svart. Könen är mycket lika varandra. Hanen har som övriga arter i släktet små genitalier. Honan har en tydlig borstkrans i bakändan. Vingarnas analcell är nästan stängd. Svängkolvarna är gula. Det är lätt att skilja arten från andra svenska arter i släktet och kan bestämmas med Wahlgren (1907). Den i hela landet vanliga Cyrtopogon lateralis är av samma storleksordning, dess hane har nästan helt gulvitpudrad tergit 2 och 3 och honan har sidofläckar också på tergit 6. Den tredje svenska arten i släktet gulhornad rovfluga C. luteicornis är större och har som namnet antyder gula antenner, samt gulröda ben och fötter och hanen svartfläckade vingar. Övriga nordiska arter har antingen gula antenner eller delvis röda ben.
Utbredning
Länsvis förekomst för lapprovfluga Observationer i  Sverige för lapprovfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Lapprovfluga är i Sverige bara känd från ett antal lokaler i Jämtland, Västerbotten samt Åsele, Lycksele och Lule lappmarker. Sentida fynd främst från Västerbotten. Av Ringdahls fynd och anteckningar att döma kunde arten lokalt fortfarande förekomma i antal i områden runt Åre och Saxnäs vid Kultsjön. Lokalerna bedöms ligga mellan 300 och 900 m ö.h. Några noteringar om exakta fyndlokaler föreligger dock inte. I övriga Norden är arten bara känd från mellersta Finland med fynd av åtminstone en hane från Idensalmi i norra Savolax och en hona från Orevesi, nordost om Tampere i Satakunda, båda sannolikt från andra halvan av 1800-talet. De finska fyndplatserna ligger mellan 100 och 300 m ö.h. Den finska databasen anger tills vidare inga övriga uppgifter. Inga fynduppgifter utanför Norden finns publicerade, arten är således inte upptagen i litteratur om europeiska Ryssland. Möjligen kan den förekomma i Östra Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Lapprovfluga är tidigare endast känd i ett fåtal fynd fram till 1900-talets mitt från S Lappland till Jämtland. Återfunnen i östra Västerbotten 2010-2013. Artens biotopval är dåligt känt. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (3-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (1000-80000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (12-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Honans borstkrans i bakändan tyder på att hon lägger ägg på barmark i sandig miljö. Tanken går osökt till öppen, åldrig tallskogsmiljö med lågor och mycket död ved. I både Åre och Saxnästrakten dominerar granskog, vilket eventuellt kan tyda på att denna art har andra biotoppreferenser och därmed skiljer sig från de övriga arter inom släktet. Larven lever som rovdjur likt andra rovflugor och utvecklas troligen i sand eller multnade ved i sandblandad jord. Flygtiden varar från andra halvan av juni till början av augusti. Ekologin i övrigt är okänd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Asilidae (rovflugor), Släkte Cyrtopogon, Art Cyrtopogon lapponicus (Zetterstedt, 1838) - lapprovfluga Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Lapprovfluga är tidigare endast känd i ett fåtal fynd fram till 1900-talets mitt från S Lappland till Jämtland. Återfunnen i östra Västerbotten 2010-2013. Artens biotopval är dåligt känt. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (3-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (1000-80000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (12-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii,iv,v)c(iv)).
Lapprovfluga är 8–10 mm lång. Här ges en utförligare beskrivning av arten eftersom den saknas i moderna mellaneuropeiska bestämningsverk. Släktet Cyrtopogon karakteriseras inom underfamiljen Stenopogoninae av att vingbakkantens celler är öppna och att fötterna har välutvecklade fotputor (pulvilli). Flugan har långt svarthårigt skägg och bakhuvudets behåring är lång och ljus. Tredje antennsegmentet avslutas med en spetsställd griffel. Ryggskölden är täckt med svart medellång behåring. Mitt på ryggskölden är flugan svartpudrad, skuldror, mellankroppens sidor och skutellen är däremot övervägande gråpudrade. Bakkroppen är övervägande svartglänsande med ljusgrått pudrade sidofläckar på tergit 1 till 5. De på tergit 2 och 3 är nästan sammanstötande i mitten, de på tergit 4 är tydligt åtskilda och de på tergit 1 och 5 brett åtskilda. Tergit 2 och 3 har lång utstående ljus behåring och övriga tergiter övervägande halvt åtliggande behåring. Benen är svarta, behåringen på låren är lång och ljus och i övrigt kort och svart. Könen är mycket lika varandra. Hanen har som övriga arter i släktet små genitalier. Honan har en tydlig borstkrans i bakändan. Vingarnas analcell är nästan stängd. Svängkolvarna är gula. Det är lätt att skilja arten från andra svenska arter i släktet och kan bestämmas med Wahlgren (1907). Den i hela landet vanliga Cyrtopogon lateralis är av samma storleksordning, dess hane har nästan helt gulvitpudrad tergit 2 och 3 och honan har sidofläckar också på tergit 6. Den tredje svenska arten i släktet gulhornad rovfluga C. luteicornis är större och har som namnet antyder gula antenner, samt gulröda ben och fötter och hanen svartfläckade vingar. Övriga nordiska arter har antingen gula antenner eller delvis röda ben.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lapprovfluga

Länsvis förekomst och status för lapprovfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lapprovfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Lapprovfluga är i Sverige bara känd från ett antal lokaler i Jämtland, Västerbotten samt Åsele, Lycksele och Lule lappmarker. Sentida fynd främst från Västerbotten. Av Ringdahls fynd och anteckningar att döma kunde arten lokalt fortfarande förekomma i antal i områden runt Åre och Saxnäs vid Kultsjön. Lokalerna bedöms ligga mellan 300 och 900 m ö.h. Några noteringar om exakta fyndlokaler föreligger dock inte. I övriga Norden är arten bara känd från mellersta Finland med fynd av åtminstone en hane från Idensalmi i norra Savolax och en hona från Orevesi, nordost om Tampere i Satakunda, båda sannolikt från andra halvan av 1800-talet. De finska fyndplatserna ligger mellan 100 och 300 m ö.h. Den finska databasen anger tills vidare inga övriga uppgifter. Inga fynduppgifter utanför Norden finns publicerade, arten är således inte upptagen i litteratur om europeiska Ryssland. Möjligen kan den förekomma i Östra Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Asilidae - rovflugor 
  • Underfamilj
    Stenopogoninae  
  • Släkte
    Cyrtopogon  
  • Art
    Cyrtopogon lapponicus(Zetterstedt, 1838) - lapprovfluga

Honans borstkrans i bakändan tyder på att hon lägger ägg på barmark i sandig miljö. Tanken går osökt till öppen, åldrig tallskogsmiljö med lågor och mycket död ved. I både Åre och Saxnästrakten dominerar granskog, vilket eventuellt kan tyda på att denna art har andra biotoppreferenser och därmed skiljer sig från de övriga arter inom släktet. Larven lever som rovdjur likt andra rovflugor och utvecklas troligen i sand eller multnade ved i sandblandad jord. Flygtiden varar från andra halvan av juni till början av augusti. Ekologin i övrigt är okänd.

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Levande djur (Viktig)
Arten har sannolikt påverkats av förändrade markanvändingen. Redan på 1800-talet och början av 1900-talet pågick omfattande avverkning av grova träd för timrets skull. Varken öppen eller igenväxande jordbruksmark eller tät produktionsskog torde kunna nyttjas av flugan. Brist på skogsbränder kan vara ett möjligt hot.
Ovanstående artbeskrivning bör kunna hjälpa till att aktivt leta upp resterande populationer av flugan för att närmare ge besked om dess biotop och krav. Skydd av öppen fjällnära skog med inslag av sand och grova tallar från 300 m ö. h. och högre är sannolikt ett måste och tillskott av öppen sandig tallskog eller liknande biotoper behövs genom förändrat skogsbruk. Andra Cyrtopogon-arters livscykel behöver också studernas närmare (inkl. de två arterna som i Norden bara är kända från Finland).

Finnish Entomological Database. http.// www.fmnh.helsinki.fi. Download Nov. 2008.

Frey, R. 1911. Zur Kenntnis der Dipterenfauna Finlands. Acta Soc. pro Fauna et Flora Fennica 34: 6.

Hedström, L. 1986. Svenska insektsfynd – rapport 2. Ent. Tidskr. 107: 139–147.

Lehr, P.A. 1988. Family Asilidae. In: Soos, A. & Papp, L. (ed). Catalogue of Palaearctic Diptera 5: 197–326.

Ringdahl, O. 1951. Flugor från Lapplands, Jämtlands och Härjedalens fjälltrakter (Diptera, Brachycera). Opusc ent. 16: 113–186.

Wahlgren, E. 1907. Tvåvingar – Diptera, 1. Orthorapha, 2. Brachycera, Fam. 14-23, Svensk Insektsfauna 11, Ent. Tidskr. 28: 9–191.

Zetterstedt, J.W. 1842. Diptera Scandinaviae. I: 178–179.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hugo Andersson 1993. Rev. Hans Bartsch 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Asiloidea  
  • Familj
    Asilidae - rovflugor 
  • Underfamilj
    Stenopogoninae  
  • Släkte
    Cyrtopogon  
  • Art
    Cyrtopogon lapponicus, (Zetterstedt, 1838) - lapprovfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hugo Andersson 1993. Rev. Hans Bartsch 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.