Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lapptuss

Organismgrupp Mossor Tortula systylia
Lapptuss Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skotten är upp till 1 cm höga och gröna till brunaktiga. De växer i relativt täta tuvor eller som enstaka skott. Bladen är brett ovala och bredast strax nedanför mitten. Nerven är smal och utlöpande i en lång, hårlik udd. Bladkanten är plan i större delen av bladet och de kvadratiska eller oregelbundna cellerna i övre delen av bladet är 15–20 µm breda och helt släta. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapseln är ljusbrun till brun, glänsande och slät, smalt oval eller cylindrisk och sitter på ett ca 1 cm långt, gult till brunaktigt skaft. Peristomet består av 16 bruna, raka och oregelbundet kluvna tänder. Locket har ett koniskt, snett riktat smalt spröt och locket sitter kvar länge på kapslarna på den förlängda kolumellan. Sporerna är stora, 25–30 µm i diameter och papillösa.
Lapptuss förväxlas mest med den betydligt vanligare arten fjälltuss Tortula hoppeana. Det länge kvarsittande ”upphöjda” locket är mycket karakteristiskt hos lapptuss, men om det har trillat av känner man igen arten på de släta bladcellerna, eftersom fjälltuss T. hoppeana har tydligt papillösa celler. En annan art med länge kvarsittande lock är hattmossa Hymenostylium recurvirostrum, men den har smala, gradvis avsmalnande blad utan uddspets och dessutom sitter bladen oftast i tre tydliga rader längs skottet.
Utbredning
Länsvis förekomst för lapptuss Observationer i  Sverige för lapptuss
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har bara hittats på ett fåtal, spridda lokaler i fjällbjörkskog eller lågalpin zon i fjällen, men är antagligen förbisedd. Den förekommer i bergstrakter i Europa, och världsutbredningen omfattar även delar av Asien, norra Nordamerika och Grönland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Lapptuss växer på kalkrik jord högt upp på fjället. Den är mycket sällsynt och är hittills känd endast från ett fåtal lokaler i Sverige. Ett stort mörkertal inkluderas i bedömningen. Antalet reproduktiva individer skattas till 1600 (60-9000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 16000 km² och förekomstarean (AOO) till 320 (4-1800) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Lapptuss förekommer uteslutande i fjällen, och den växer på bar, kalkrik mineral- eller humusblandad jord i sluttningar och på klipphyllor. Arten förekommer där ofta i mycket artrika miljöer tillsammans med arter som takmossa Syntrichia ruralis, dvärgbågmossor Pseudoleskeella spp., planmossor Distichium spp., klockmossor Encalypta spp. och bryummossor Bryum spp. Mogna kapslar påträffas på sommaren.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Tortula (tussar), Art Tortula systylia (Schimp.) Lindb. - lapptuss Synonymer Desmatodon systylius Schimp., Tortula systylius (Schimp.) Lindb.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Lapptuss växer på kalkrik jord högt upp på fjället. Den är mycket sällsynt och är hittills känd endast från ett fåtal lokaler i Sverige. Ett stort mörkertal inkluderas i bedömningen. Antalet reproduktiva individer skattas till 1600 (60-9000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 16000 km² och förekomstarean (AOO) till 320 (4-1800) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Skotten är upp till 1 cm höga och gröna till brunaktiga. De växer i relativt täta tuvor eller som enstaka skott. Bladen är brett ovala och bredast strax nedanför mitten. Nerven är smal och utlöpande i en lång, hårlik udd. Bladkanten är plan i större delen av bladet och de kvadratiska eller oregelbundna cellerna i övre delen av bladet är 15–20 µm breda och helt släta. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapseln är ljusbrun till brun, glänsande och slät, smalt oval eller cylindrisk och sitter på ett ca 1 cm långt, gult till brunaktigt skaft. Peristomet består av 16 bruna, raka och oregelbundet kluvna tänder. Locket har ett koniskt, snett riktat smalt spröt och locket sitter kvar länge på kapslarna på den förlängda kolumellan. Sporerna är stora, 25–30 µm i diameter och papillösa.
Lapptuss förväxlas mest med den betydligt vanligare arten fjälltuss Tortula hoppeana. Det länge kvarsittande ”upphöjda” locket är mycket karakteristiskt hos lapptuss, men om det har trillat av känner man igen arten på de släta bladcellerna, eftersom fjälltuss T. hoppeana har tydligt papillösa celler. En annan art med länge kvarsittande lock är hattmossa Hymenostylium recurvirostrum, men den har smala, gradvis avsmalnande blad utan uddspets och dessutom sitter bladen oftast i tre tydliga rader längs skottet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lapptuss

Länsvis förekomst och status för lapptuss baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lapptuss

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har bara hittats på ett fåtal, spridda lokaler i fjällbjörkskog eller lågalpin zon i fjällen, men är antagligen förbisedd. Den förekommer i bergstrakter i Europa, och världsutbredningen omfattar även delar av Asien, norra Nordamerika och Grönland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Tortula - tussar 
  • Art
    Tortula systylia(Schimp.) Lindb. - lapptuss
    Synonymer
    Desmatodon systylius Schimp.
    Tortula systylius (Schimp.) Lindb.

Lapptuss förekommer uteslutande i fjällen, och den växer på bar, kalkrik mineral- eller humusblandad jord i sluttningar och på klipphyllor. Arten förekommer där ofta i mycket artrika miljöer tillsammans med arter som takmossa Syntrichia ruralis, dvärgbågmossor Pseudoleskeella spp., planmossor Distichium spp., klockmossor Encalypta spp. och bryummossor Bryum spp. Mogna kapslar påträffas på sommaren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Ett litet antal lokaler och begränsad populationsstorlek innebär att artens fortbestånd inte är säkerställt. Tänkbara hot är olika former av exploatering samt ett alltför intensivt renbete.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Artens lokaler bör besökas för att utreda aktuell status. Dessutom bör arten eftersökas på andra tänkbara växtplatser i landet. Om arten återfinns måste dess exakta miljökrav undersökas och berörda myndigheter måste bevaka så att arten inte utsätts för exploatering eller ett allt för intensivt renbete.
Utländska namn - NO: Hatt-tustmose, FI: Alppilapiosammal.

Etymologi: systylius (gr.) = sammanhängade med pelare; syn (gr.) = samman, med; stylos (gr.) = pelare
Uttal: [Tórtula systýlia]

KEY FACTS Shoots up to 1 cm high, green to brownish, single or forming relatively dense tufts. Leaves broadly ovate, widest just below middle. Costa thin, excurrent in a long hair-point. Autoicous capsules, common. Capsule light brown to brown, smooth and shining, narrowly ovoid to cylindrical. Lid persistent long after dehiscense, remaining attached to the extended columella. Rostrum oblique, long, thin and conical. Peristome consisting of 16 brown, straight, irregularly split teeth. Seta c. 1 cm, yellow to brownish. - A subalpine and alpine species growing on bare, calcareous soil (mineral soil with or without intermixture of organic matter) in slopes or on rock ledges.

Mårtensson, O. 1956. Bryophytes of the Torneträsk area, Northern Swedish Lappland. II. Musci. K. Sv. Vetenskapsakad. Avh. Naturskydd. 14: 1-321.

Weibull, H. 2008. Tortula systylia lapptuss s. 168-169. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1997. Rev. Henrik Weibull 2008. Uppdaterad 2010, 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Tortula - tussar 
  • Art
    Tortula systylia, (Schimp.) Lindb. - lapptuss
    Synonymer
    Desmatodon systylius Schimp.
    Tortula systylius (Schimp.) Lindb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1997. Rev. Henrik Weibull 2008. Uppdaterad 2010, 2016.