Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  laxgröppa

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Byssomerulius albostramineus
Laxgröppa Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En utbredd, gulrosa till ljusröd skinnsvamp med småbucklig till knottrig yta och med mer eller mindre bred, vit kant. Hela svampen är lucker och lossnar lätt från underlaget. Hyferna saknar söljor. Sporerna är små, smala och korvlikt böjda. Den liknar vindelgröppa (Ceraceomerulius serpens) men har en ljusare, mer gulaktig färgton och ofta den typiska vita kanten. Kombinationen av färg, ytstruktur och avsaknad av söljor finns inte hos någon annan art.
Utbredning
Länsvis förekomst för laxgröppa Observationer i  Sverige för laxgröppa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Förekommer sällsynt från Skåne till Lycksele lappmark. Den är hittills påträffad fjorton gånger med klar tyngdpunkt i de nordliga landskapen. Känd från 50 aktuella lokaler i landet (2005). Eftersom arter är spridd i Norrlands inland är mörkertalet svårt att bedöma. Det är ändå mycket osannolikt att den kan finnas kvar på mer än 1 000–2 000 lokaler, vilket motsvarar ungefär mindre än 2 500 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 5 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 10 och 15 % över de senaste 20 åren. En fortlöpande minskning pågår p.g.a. slutavverkning. Den är också känd från Norge och Finland och tillhör hos oss synbarligen den boreala barrskogens flora. Den är sällsynt också i övriga Europa och känd från Mellaneuropa och Portugal. Den förekommer troligen genom hela Sibirien och hela Nordamerika, möjligen också i Australien och Sydostasien. Laxgröppa är rödlistad i Norge.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare på starkt murken ved i grova, ofta brandskadade, liggande stammar av tall, sällan gran i gammal barrskog, helst tallskog. En riktig natur- ochurskogssvamp som dessutom är brandgynnad. Total population i landet bedöms ha minskat och minskar, p.g.a. avverkningar. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (200-8000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (20-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (20-500) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Nedbrytare på starkt murken ved i grova, ofta brandskadade, liggande stammar av tall, sällan gran i gammal barrskog, helst tallskog. En riktig urskogssvamp som mest funnen i äldre skog med gott om lågor och dessutom är brandgynnad. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Irpicaceae, Släkte Byssomerulius, Art Byssomerulius albostramineus (Torrend) Hjortstam - laxgröppa Synonymer Merulius albostramineus Torrend, Ceraceomerulius rubicundus (Litsch.) J.Erikss. & Ryvarden, Meruliopsis albostramineus (Torrend) Jülich & Stalpers, Merulius rubicundus Litsch., Ceraceomerulius albostramineus (Torr.) Ginns

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare på starkt murken ved i grova, ofta brandskadade, liggande stammar av tall, sällan gran i gammal barrskog, helst tallskog. En riktig natur- ochurskogssvamp som dessutom är brandgynnad. Total population i landet bedöms ha minskat och minskar, p.g.a. avverkningar. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (200-8000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (20-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (20-500) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
En utbredd, gulrosa till ljusröd skinnsvamp med småbucklig till knottrig yta och med mer eller mindre bred, vit kant. Hela svampen är lucker och lossnar lätt från underlaget. Hyferna saknar söljor. Sporerna är små, smala och korvlikt böjda. Den liknar vindelgröppa (Ceraceomerulius serpens) men har en ljusare, mer gulaktig färgton och ofta den typiska vita kanten. Kombinationen av färg, ytstruktur och avsaknad av söljor finns inte hos någon annan art.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för laxgröppa

Länsvis förekomst och status för laxgröppa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för laxgröppa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Förekommer sällsynt från Skåne till Lycksele lappmark. Den är hittills påträffad fjorton gånger med klar tyngdpunkt i de nordliga landskapen. Känd från 50 aktuella lokaler i landet (2005). Eftersom arter är spridd i Norrlands inland är mörkertalet svårt att bedöma. Det är ändå mycket osannolikt att den kan finnas kvar på mer än 1 000–2 000 lokaler, vilket motsvarar ungefär mindre än 2 500 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 5 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 10 och 15 % över de senaste 20 åren. En fortlöpande minskning pågår p.g.a. slutavverkning. Den är också känd från Norge och Finland och tillhör hos oss synbarligen den boreala barrskogens flora. Den är sällsynt också i övriga Europa och känd från Mellaneuropa och Portugal. Den förekommer troligen genom hela Sibirien och hela Nordamerika, möjligen också i Australien och Sydostasien. Laxgröppa är rödlistad i Norge.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Irpicaceae  
  • Släkte
    Byssomerulius  
  • Art
    Byssomerulius albostramineus(Torrend) Hjortstam - laxgröppa
    Synonymer
    Merulius albostramineus Torrend
    Ceraceomerulius rubicundus (Litsch.) J.Erikss. & Ryvarden
    Meruliopsis albostramineus (Torrend) Jülich & Stalpers
    Merulius rubicundus Litsch.
    Ceraceomerulius albostramineus (Torr.) Ginns

Nedbrytare på starkt murken ved i grova, ofta brandskadade, liggande stammar av tall, sällan gran i gammal barrskog, helst tallskog. En riktig urskogssvamp som mest funnen i äldre skog med gott om lågor och dessutom är brandgynnad. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Detta är en urskogssvamp som missgynnas av skogsbruk, främst på grund av att antalet grova lågor minskar betydligt i en kulturskog.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Merparten av lokalerna bör skyddas. Fler äldre skogar i Svealand och Norrland måste detaljinventeras för att artens verkliga frekvens ska kunna fastställas.
Utländska namn – NO: Oransjenettsopp.

Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1973. The Corticiaceae of North Europe. Vol. 2. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Irpicaceae  
  • Släkte
    Byssomerulius  
  • Art
    Byssomerulius albostramineus, (Torrend) Hjortstam - laxgröppa
    Synonymer
    Merulius albostramineus Torrend
    Ceraceomerulius rubicundus (Litsch.) J.Erikss. & Ryvarden
    Meruliopsis albostramineus (Torrend) Jülich & Stalpers
    Merulius rubicundus Litsch.
    Ceraceomerulius albostramineus (Torr.) Ginns
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.