Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lergelélav

Organismgrupp Lavar Enchylium limosum
Lergelélav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Lergelélaven är en bladlav med cyanobakterier, men bålen är starkt reducerad, tunn, membranlik utan distinkta lober och den syns bara som en svartbrun skorpa mellan apothecierna. Apothecierna är talrika, insänkta till sittande, 1–3 mm breda med en rödbrun disk och svart, slät till vårtig bålkant. I varje sporsäck ligger (2–)4 sporer som är 26–34 × 10–15 µm stora och murformade. Lergelélaven kan likna seg gelélav Collema tenax, men denna art har oftast åtta sporer per sporsäck och fyrcelliga till svagt murformade sporer.
Utbredning
Länsvis förekomst för lergelélav Observationer i  Sverige för lergelélav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Den aktuella statusen för arten är oklar, men färre än fem aktuella fynd finns från Skåne och Bohuslän. Gamla fynd finns dessutom från Öland, Gotland, Småland, Västergötland, Östergötland, Södermanland, Uppland och Dalarna. Totalt är knappt ett trettiotal lokaler kända. Arten finns även i Norge (rödlistad), Finland och Danmark (rödlistad). Längre söderut i Europa är arten vittspridd, men vanligen sällsynt. Dessutom är arten känd från Nordamerika, Afrika och Asien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A3bc+4bc; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Växer på bar exponerad kalkhaltig lera från Skåne till Dalarna. Aktuell status är oklar men fem lokaler är kända. Förekommer numera bl.a. i sandtag. Igenväxning och återställande av gamla sandtag utgör hot. Arten bytte 2013 namn från Collema limosum till Enchylium limosum. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (10-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (5-2500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 500 (500-600) km² och förekomstarean (AOO) till 1000 (20-10000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 20 åren förväntas minskningstakten uppgå till 30 %. Under en tidsperiod om 20 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A3bc+4bc; D1).
Ekologi
Lergelélaven växer på fuktig, kalkhaltig lera. Växtplatserna utgörs av diken, vägslänter, sandtag, kalkbrott, banvallar och kustklippor. Förekommer numera bl.a. på bar lera i sandtag. Arten är på många platser sannolikt en kolonisatör som trivs på blottad mark och försvinner så fort vegetationen sluter sig. På platser som regelbundet störs eller, av andra skäl, aldrig får ett slutet grästäcke kan arten hålla sig kvar längre.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Collemataceae, Släkte Enchylium, Art Enchylium limosum (Ach.) Otálora, P.M.Jørg. & Wedin - lergelélav Synonymer Collema glaucescens Hoffm., Lichen limosus Ach., Collema limosum (Ach.) Ach.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A3bc+4bc; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Växer på bar exponerad kalkhaltig lera från Skåne till Dalarna. Aktuell status är oklar men fem lokaler är kända. Förekommer numera bl.a. i sandtag. Igenväxning och återställande av gamla sandtag utgör hot. Arten bytte 2013 namn från Collema limosum till Enchylium limosum. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (10-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (5-2500). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 500 (500-600) km² och förekomstarean (AOO) till 1000 (20-10000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 20 åren förväntas minskningstakten uppgå till 30 %. Under en tidsperiod om 20 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A3bc+4bc; D1).
Lergelélaven är en bladlav med cyanobakterier, men bålen är starkt reducerad, tunn, membranlik utan distinkta lober och den syns bara som en svartbrun skorpa mellan apothecierna. Apothecierna är talrika, insänkta till sittande, 1–3 mm breda med en rödbrun disk och svart, slät till vårtig bålkant. I varje sporsäck ligger (2–)4 sporer som är 26–34 × 10–15 µm stora och murformade. Lergelélaven kan likna seg gelélav Collema tenax, men denna art har oftast åtta sporer per sporsäck och fyrcelliga till svagt murformade sporer.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lergelélav

Länsvis förekomst och status för lergelélav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lergelélav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Den aktuella statusen för arten är oklar, men färre än fem aktuella fynd finns från Skåne och Bohuslän. Gamla fynd finns dessutom från Öland, Gotland, Småland, Västergötland, Östergötland, Södermanland, Uppland och Dalarna. Totalt är knappt ett trettiotal lokaler kända. Arten finns även i Norge (rödlistad), Finland och Danmark (rödlistad). Längre söderut i Europa är arten vittspridd, men vanligen sällsynt. Dessutom är arten känd från Nordamerika, Afrika och Asien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Enchylium  
  • Art
    Enchylium limosum(Ach.) Otálora, P.M.Jørg. & Wedin - lergelélav
    Synonymer
    Collema glaucescens Hoffm.
    Lichen limosus Ach.
    Collema limosum (Ach.) Ach.

Lergelélaven växer på fuktig, kalkhaltig lera. Växtplatserna utgörs av diken, vägslänter, sandtag, kalkbrott, banvallar och kustklippor. Förekommer numera bl.a. på bar lera i sandtag. Arten är på många platser sannolikt en kolonisatör som trivs på blottad mark och försvinner så fort vegetationen sluter sig. På platser som regelbundet störs eller, av andra skäl, aldrig får ett slutet grästäcke kan arten hålla sig kvar längre.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Eftersom lergelélaven gynnas av basiska förhållanden drabbades den troligen av en nedgång under försurningens värsta period. Idag är kanske igenväxning och upphört bete större hot. Igenväxning och återställande av gamla sandtag utgör hot.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Alla gamla lokaler bör återbesökas och artens ekologi undersökas ytterligare. Den typ av lokaler som arten ofta förekommer på, t. ex. diken och stigar, är svåra att skydda och kanske är skötselavtal med markägare mer lämpliga.
Utländska namn – NO: Leirglye, DK: Dyndbævrelav, FI: Savihyytelöjäkälä.

Degelius, G. 1954. The lichen genus Collema in Europe. Symb. Bot. Ups. 13(2).

Glowka, B. & Otto, P. 1997. Die Gallertflechte Collema limosum – Taxonomie, Standortansprüche und Gefährdung. Boletus 21: 87–92 Pykälä, J. 1991. Collema limosum new to Finland. Graphis Scripta 3: 112.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Collemataceae  
  • Släkte
    Enchylium  
  • Art
    Enchylium limosum, (Ach.) Otálora, P.M.Jørg. & Wedin - lergelélav
    Synonymer
    Collema glaucescens Hoffm.
    Lichen limosus Ach.
    Collema limosum (Ach.) Ach.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 2001. © ArtDatabanken, SLU 2005.