Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lerkula

Organismgrupp Manteldjur Molgula kiaeri
Lerkula Manteldjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten, klotformig sjöpung som endast är påträffad i ett fåtal exemplar, och vars tunna mantel är täckt av fina rottrådar som binder sandkorn och annat material.

En dåligt känd, klotformig art som bara blir uppemot en centimeter i diameter. Manteln är tunn men fast och relativt genomskinlig. Översidan är täckt av fina rottrådar som binder ett tunt lager av sandkorn, skalrester och foraminiferer (skalamöbor). Sifonerna är korta och sitter 2-3 mm ifrån varandra. Munsifonens mynning har sex korta lober (ser ut som papiller), medan atrialsifonens mynning har fyra liknande lober.
Inre anatomi: Gälkorgen har ungefär 10 större, förgrenade och flera korta (närmast rudimentära), ogrenade muntentakler. Gälkorgen har sju veck på vardera sidan, varav det första har 1-3 längsgående blodkärl medan de resterande har upp till 9 (oftast 5-6) blodkärl. Gälspringorna är mycket långa och smala och ingår i ett system av stora, sammanstötande spiraler liknande dem hos släktet Eugyra. Flimmerorganets öppning är en oval slits. Rygglisten är smal och slät med mer eller mindre otydliga flikar (tänder). Första delen av tarmen är öppen (bildar en vid slinga) långt ned i kroppen, medan den andra delen ligger runt den vänstra gonaden. Njursäcken är mycket stor och dubbelt så lång som bred. Gonaderna är mjölkvita, ovala, korta och breda. Ovarierna löper ut i korta äggledare, och testiklarna ligger i droppformiga lober som täcker ovariernas mittparti.
Utbredning
Länsvis förekomst för lerkula Observationer i  Sverige för lerkula
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Endast ett fåtal exemplar av lerkula är kända. Fynden härrör från fjordar i Bergenområdet samt från Trondheimsfjorden, Skagerrak och Kosterrännan (i höjd med Käbblingarna respektive Ramsö). Det finns dessutom ett dokumenterat fynd från Grönland 2003. Eftersom det är en liten och inte särskilt iögonfallande art är den lätt att förbise vid insamling.
Jägerskiöld fann arten vid två tillfällen i Kosterfjorden 1925 respektive 1927. Arten hittades inte under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009. Det är dock möjligt att den är förbisedd på grunda av sin ringa storlek, och till följd av bristen på expertis.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
En ovanlig art som beskrevs från Vinga (Göteborg) av ascidiesystematikern Augusta Ärnbeck-Christie-Linde 1923. I övrigt påträffad i Koster- samt Trondheimsfjorden. Jägerskiöld gjorde två fynd av arten i Koster. Inga fynd från Svenska artprojektets marina inventering, men möjligt att den blivit förbisedd eftersom särskild expertis på gruppen ej varit tillgänglig. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Lerkula har bara påträffats ett fåtal gånger. De dokumenterade fynd som finns är gjorda på mjuka bottnar med inslag av skal och stenar, vanligtvis på ca 90-120 meters djup (extremvärden 80 till drygt 500 m).
Landskapstyper
Marin miljö
Marin miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Hav
Hav
Förekommer
Viktig
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Ordning Stolidobranchiata, Familj Molgulidae (kulsjöpungar), Släkte Molgula, Art Molgula kiaeri Hartmeyer, 1901 - lerkula Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation En ovanlig art som beskrevs från Vinga (Göteborg) av ascidiesystematikern Augusta Ärnbeck-Christie-Linde 1923. I övrigt påträffad i Koster- samt Trondheimsfjorden. Jägerskiöld gjorde två fynd av arten i Koster. Inga fynd från Svenska artprojektets marina inventering, men möjligt att den blivit förbisedd eftersom särskild expertis på gruppen ej varit tillgänglig. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
En liten, klotformig sjöpung som endast är påträffad i ett fåtal exemplar, och vars tunna mantel är täckt av fina rottrådar som binder sandkorn och annat material.

En dåligt känd, klotformig art som bara blir uppemot en centimeter i diameter. Manteln är tunn men fast och relativt genomskinlig. Översidan är täckt av fina rottrådar som binder ett tunt lager av sandkorn, skalrester och foraminiferer (skalamöbor). Sifonerna är korta och sitter 2-3 mm ifrån varandra. Munsifonens mynning har sex korta lober (ser ut som papiller), medan atrialsifonens mynning har fyra liknande lober.
Inre anatomi: Gälkorgen har ungefär 10 större, förgrenade och flera korta (närmast rudimentära), ogrenade muntentakler. Gälkorgen har sju veck på vardera sidan, varav det första har 1-3 längsgående blodkärl medan de resterande har upp till 9 (oftast 5-6) blodkärl. Gälspringorna är mycket långa och smala och ingår i ett system av stora, sammanstötande spiraler liknande dem hos släktet Eugyra. Flimmerorganets öppning är en oval slits. Rygglisten är smal och slät med mer eller mindre otydliga flikar (tänder). Första delen av tarmen är öppen (bildar en vid slinga) långt ned i kroppen, medan den andra delen ligger runt den vänstra gonaden. Njursäcken är mycket stor och dubbelt så lång som bred. Gonaderna är mjölkvita, ovala, korta och breda. Ovarierna löper ut i korta äggledare, och testiklarna ligger i droppformiga lober som täcker ovariernas mittparti.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lerkula

Länsvis förekomst och status för lerkula baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lerkula

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Endast ett fåtal exemplar av lerkula är kända. Fynden härrör från fjordar i Bergenområdet samt från Trondheimsfjorden, Skagerrak och Kosterrännan (i höjd med Käbblingarna respektive Ramsö). Det finns dessutom ett dokumenterat fynd från Grönland 2003. Eftersom det är en liten och inte särskilt iögonfallande art är den lätt att förbise vid insamling.
Jägerskiöld fann arten vid två tillfällen i Kosterfjorden 1925 respektive 1927. Arten hittades inte under Svenska artprojektets marina inventering 2006-2009. Det är dock möjligt att den är förbisedd på grunda av sin ringa storlek, och till följd av bristen på expertis.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Tunicata - manteldjur 
  • Organismgrupp
    Ascidiacea - sjöpungar 
  • Ordning
    Stolidobranchiata  
  • Familj
    Molgulidae - kulsjöpungar 
  • Släkte
    Molgula  
  • Art
    Molgula kiaeriHartmeyer, 1901 - lerkula

Lerkula har bara påträffats ett fåtal gånger. De dokumenterade fynd som finns är gjorda på mjuka bottnar med inslag av skal och stenar, vanligtvis på ca 90-120 meters djup (extremvärden 80 till drygt 500 m).

Landskapstyper som är viktiga för arten: Marin miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Hav

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Eftersom arten är så dåligt känd är det svårt att uttala sig om eventuella hot
Då hotbilden inte är klarlagd är det svårt att föreslå några specifika åtgärder. En ökad kunskap om arten, dess ekologi och status i svenska vatten är önskvärd
Namngivning: Molgula kiaeri Hartmeyer, 1901. Meeresfauna von Bergen 1: 55-57, fig. 21, 22.
Etymologi: kiaeri, genitiv av den latinska namnformen Kiaerus = Kiaers, efter Johan Aschehaug Kiær, 1869-1931, norsk paleontolog och geologiprofessor i Oslo som i sin ungdom publicerade några verk om sjöpungar.
Uttal: [Mólgula kjérri]

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Lansettfiskar-broskfiskar. Branchiostomatidae-Chondrichthyes. 2011. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Hansson, H. G. 1998. Sydskandinaviska marina flercelliga evertebrater utgåva 2. Länsstyrelsen Västra Götaland.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Stach & Hans G. Hansson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Tunicata - manteldjur 
  • Organismgrupp
    Ascidiacea - sjöpungar 
  • Ordning
    Stolidobranchiata  
  • Familj
    Molgulidae - kulsjöpungar 
  • Släkte
    Molgula  
  • Art
    Molgula kiaeri, Hartmeyer, 1901 - lerkula
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Thomas Stach & Hans G. Hansson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Anna Karlsson (naturvårdsinformation).