Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  leverplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Levipalpus hepatariella
Leverplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 20–25 mm. Framvingarna är mörkt brunröda med mörka vattringar, i synnerhet vid framkantens yttre del. Vingbasen är mer eller mindre svagt gråpudrad. Mitt på vingen finns en liten vit punkt som ibland är mörkkantad. Palpändleden är bara 1/3 så lång som mellanleden. Arten är avbildad i Palm (1989).
Utbredning
Länsvis förekomst för leverplattmal Observationer i  Sverige för leverplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer i större delen av Europa. I Danmark är arten bara bofast på Jylland och kanske också i nordöstra Själland. Det finns dessutom ett fynd från Bornholm 1955. I Norge förekommer arten i flertalet provinser upp till 65ºN, men i norr är bara enstaka exemplar funna. I Finland är den huvudsakligen östlig, men den har noterats från Åland och i de flesta distrikt upp till Österbotten och Kuusamo. De svenska fynden är spridda och det är stora luckor mellan de kända lokalerna. På fastlandet har den på senare tid bara påträffats i ett fåtal exemplar från Skåne till Västerbotten. Vid Tönnersjömålets skjutfält i södra Halland sågs en fjäril den 18.VIII.2004. Uppland har den dock nyligen tagits i flera exemplar vid Årsunda gravfält, samt på Marma skjutfält där arten uppträdde i mängd vid lampfångst den 28.VII.1999. På Ölands Stora Alvar ses den förhållandevis regelbundet. Per Benander rapporterade att arten var vanlig på örtrik ängsmark vid Edsåsen i Jämtland 1920. Denna uppgift kan belysa hur landskapet, och därmed dess fjärilsfauna, har ändrats på åttio år.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Leverplattmal har minskat i södra Sverige liksom värdväxten kattfot (Antennaria dioica). Åtminstone på Öland-Gotland samt i Stockholms- och Uppsala län finns fortfarande populationer kvar. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (10-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (40-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Arten föredrar torra marker. I Danmark finner man den väsentligen vid kusten. I Sverige verkar alvarmark vara ett gynnsamt habitat, då den t.ex. vid Möckelmossen vissa år kan förekomma i något större numerär. Larven är rödbrun, huvudet ännu lite rödare. Den lever på kattfot Antennaria spp. Den börjar äta i blomhuvudet som liten, men borrar sig senare ner i stjälken. Arten uppträder som larv fram till juni och flygtiden sträcker sig från mitten av juli till efter mitten av augusti. Eftersom värdväxten växer tämligen lokalt är även fjärilen lokal.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· kattfot
· kattfot
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Levipalpus, Art Levipalpus hepatariella (Lienig & Zeller, 1846) - leverplattmal Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Leverplattmal har minskat i södra Sverige liksom värdväxten kattfot (Antennaria dioica). Åtminstone på Öland-Gotland samt i Stockholms- och Uppsala län finns fortfarande populationer kvar. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (10-25). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (40-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Vingbredd 20–25 mm. Framvingarna är mörkt brunröda med mörka vattringar, i synnerhet vid framkantens yttre del. Vingbasen är mer eller mindre svagt gråpudrad. Mitt på vingen finns en liten vit punkt som ibland är mörkkantad. Palpändleden är bara 1/3 så lång som mellanleden. Arten är avbildad i Palm (1989).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för leverplattmal

Länsvis förekomst och status för leverplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för leverplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer i större delen av Europa. I Danmark är arten bara bofast på Jylland och kanske också i nordöstra Själland. Det finns dessutom ett fynd från Bornholm 1955. I Norge förekommer arten i flertalet provinser upp till 65ºN, men i norr är bara enstaka exemplar funna. I Finland är den huvudsakligen östlig, men den har noterats från Åland och i de flesta distrikt upp till Österbotten och Kuusamo. De svenska fynden är spridda och det är stora luckor mellan de kända lokalerna. På fastlandet har den på senare tid bara påträffats i ett fåtal exemplar från Skåne till Västerbotten. Vid Tönnersjömålets skjutfält i södra Halland sågs en fjäril den 18.VIII.2004. Uppland har den dock nyligen tagits i flera exemplar vid Årsunda gravfält, samt på Marma skjutfält där arten uppträdde i mängd vid lampfångst den 28.VII.1999. På Ölands Stora Alvar ses den förhållandevis regelbundet. Per Benander rapporterade att arten var vanlig på örtrik ängsmark vid Edsåsen i Jämtland 1920. Denna uppgift kan belysa hur landskapet, och därmed dess fjärilsfauna, har ändrats på åttio år.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Levipalpus  
  • Art
    Levipalpus hepatariella(Lienig & Zeller, 1846) - leverplattmal

Arten föredrar torra marker. I Danmark finner man den väsentligen vid kusten. I Sverige verkar alvarmark vara ett gynnsamt habitat, då den t.ex. vid Möckelmossen vissa år kan förekomma i något större numerär. Larven är rödbrun, huvudet ännu lite rödare. Den lever på kattfot Antennaria spp. Den börjar äta i blomhuvudet som liten, men borrar sig senare ner i stjälken. Arten uppträder som larv fram till juni och flygtiden sträcker sig från mitten av juli till efter mitten av augusti. Eftersom värdväxten växer tämligen lokalt är även fjärilen lokal.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· kattfot - Antennaria dioica (Viktig)
Rent allmänt är kattfot en trängd växtart p.g.a. att utegående betesdjur, särskilt nötkreatur, har minskat under senare decennier, vilket resulterat i igenväxning av örtrika, näringsfattiga marker. Öppnare områden med kattfot hotas även av skogsplantering. Exploatering av marker kan också marginellt hota bestånd av kattfot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Lokaler på fastlandet där kattfot växer och leverplattmalen förekommer bör skyddas i möjligaste mån. Till en viss grad kan kombinationen kattfot och leverplattmal anses som indikatorarter på betesmarker med förhållandevis lång kontinuitet. Markägare med dessa arter bör kontaktas och om möjligt bör man försöka få en överenskommelse om fortsatt beteshävd för att gynna dem.

Benander, P. 1928. Svensk Insektsfauna 10. Fjärilar. Lepidoptera. II. Småfjärilar. Microlepidoptera. 1. Familjen Gelechiidae. Entomologiska Föreningen i Stockholm.

Palm, E. 1989. Nordeuropas Prydvinger. Danmarks Dyreliv, Bind 4.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Levipalpus  
  • Art
    Levipalpus hepatariella, (Lienig & Zeller, 1846) - leverplattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2002. © ArtDatabanken, SLU 2005.