Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ligusterfly

Organismgrupp Fjärilar, Nattflyn Craniophora ligustri
Ligusterfly Fjärilar, Nattflyn

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ligusterfly är ett normalstort och ganska kraftigt byggt nattfly. Vingspann 36-40 mm, honan är lite större och kraftigare byggd än hanen, i övrigt är könen lika. Framvingar och mellankropp olivbruna, inre delen av mellanfältet och främre delen av yttre mellanfältet liksom mellankroppen ofta kraftigt vitpudrade. Bakvingarna enfärgat gråbruna. Särskilt i de södra delarna av Sverige förekommer melanistiska individer tillsammans med normalformen med framvingar och mellankropp förmörkade och de vita vingpartierna och mellankroppen olivsvartbruna helt utan vitpudring, på sina håll domineras förekomster av melanistiska individer. Arten bör genom sin olivbruna färg och med de vita framvingeteckningarna knappast förväxlas med någon annan art i landet.
Utbredning
Länsvis förekomst för ligusterfly Observationer i  Sverige för ligusterfly
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ligusterfly förekommer i landets södra delar upp till norra Bohuslän i väster och i upp till södra Gästrikland i öster. Arten är knuten till ask Fraxinus excelsior och utbredningen av ligusterfly följer i stort sett askens utbredning, dock med undantag för askens utbredning i Värmland och norra Dalsland där inga fynd av fjärilen har gjorts. Fjärilen förekommer någorlunda utbrett, särskilt i södra Götaland och på Gotland och Öland. I övriga delar av landet förekommer den mot norr i mer lokala och spridda förekomster. I de norra delarna av artens utbredningsområde i Mellansverige är dess förekomst lokal och arten återfinns inte på alla platser där ask växer. Arten är en gammal medlem av den svenska faunan. Inga förändringar i artens utbredningsområde bedöms ha ägt rum vid jämförelse av hela tidsperioden före 1969 och perioden efter 1969. Inte heller framträder några nämnvärda skillnader i utbredningsområdet vid jämförelse med perioden 1990-2014. Fjärilen har inga uttalade migratoriska uppträdanden och påträffas så gott som enbart på sina egentliga habitat. I de övriga nordiska länderna förekommer ligusterfly i stora delar av Danmark men fynden från nordvästra Jylland är få och sporadiska. I Norge förekommer arten i kustområdet från Oslofjorden och utmed sydkusten norrut till Bergen. I Finland förekommer arten bara på Åland och utmed sydkusten. Världsutbredningen sträcker sig från Pyrenéerna, genom Centraleuropa med Medelhavsområdet, Storbritannien, Baltikum, Ryssland, Kina, Korea och i Japan. Arten kan ha en disjunkt förekomst i Palearktis eftersom fynd från stora områden av de centrala delarna av Sibirien saknas. Ligusterfly har i nuläget inte delats upp i några underarter.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Ligusterfly följer askens utbredning och förekommer mest talrikt i Skåne, östra Småland och på Öland och Gotland. Den förekommer ofta i ädellövskogar med Fraxinus men även i öppnare miljöer med friväxande träd. Larven lever huvudsakligen på ask. Askskottsjukans ökning har nu nått sådan omfattning att arten förväntas minska över hela sitt utbredningsområde. Fragmenteringen kan dessutom väntas öka framförallt i artens södra utbredningsområde till följd av askskottsjukans väntade effekter. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1192 (1064-1300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)c(iv)).
Ekologi
Ligusterfly uppträder först och främst i ljusa varma ädellövlundar eller andra lövdominerade skogar och i varma brynmarker med ask Fraxinus excelsior. Tydliga mellanårsfluktuationer förekommer och de kan vara mycket kraftiga, särskilt i de norra delarna av artens utbredningsområde. Som regel uppträder fjärilen enstaka eller bara måttliga antal. Fjärilen är aktiv enbart om natten och båda könen lockas till ljus. Båda könen lockas även gärna till lockbeten med sockerlösningar vilket visar att fjärilen sannolikt utnyttjar honungsdagg och möjligen även savande träd som naturlig näringskälla. Blombesök är inte kända. Troligtvis uppehåller sig fjärilen liksom larverna huvudsakligen i trädkronorna. Ligusterfly flyger normala somrar i en utdragen generation från mitten av maj till mitten av juli med högflygningen i andra halvan av juni. I de södra delarna av utbredningsområdet kan arten vissa varma somrar uppträda i en partiell andra generation under eftersommaren. I de norra delarna av utbredningsområdet flyger arten från månadsskiftet maj-juni till början av augusti med högflygningen i slutet av juni eller början av juli. Den i Sverige dominerande värdväxten är ask F. excelsior, och på samma sätt förhåller det sig i Finland, Norge och Danmark. Från Danmark finns i litteraturen även uppgifter om liguster Ligustrum vulgare som värdväxt men denna har liten betydelse i jämförelse med ask även här. Det finns också äldre uppgifter från Mellaneuropa om att larver har hittats på klibbal Alnus glutinosa, syren Syringa vulgaris och lönn Acer spp., men osäkerhet har framförts i litteraturen om att dessa värdväxtuppgifter istället snarare har sin grund i fynd av larver som fallit ner från trädgrenar högre upp. I likhet med flera andra arter av fjärilar uppvisar ligusterfly en tilltagande oligofagi på nordligare breddgrader vilket gör att ask i artens svenska utbredningsområde är den helt dominerande värdväxten. Larven lever från slutet av juli till slutet av augusti eller början av september huvudsakligen uppe i trädkronorna men tycks ibland även kunna leva på kvistar närmare marken. Larven vilar på bladundersidorna och är främst nattaktiv, mer enstaka observationer av dagaktivitet har dock gjorts (N. Hydén opubl.). Förpuppningen sker på marken bland mossa eller lavar på trädstammen eller intill stammens fot. Arten övervintrar som puppa och fjärilen kläcks följande år.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ask
· ask
· liguster
· liguster
· syren
· syren
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Noctuidae (nattflyn), Släkte Craniophora, Art Craniophora ligustri (Denis & Schiffermüller, 1775) - ligusterfly Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Ligusterfly följer askens utbredning och förekommer mest talrikt i Skåne, östra Småland och på Öland och Gotland. Den förekommer ofta i ädellövskogar med Fraxinus men även i öppnare miljöer med friväxande träd. Larven lever huvudsakligen på ask. Askskottsjukans ökning har nu nått sådan omfattning att arten förväntas minska över hela sitt utbredningsområde. Fragmenteringen kan dessutom väntas öka framförallt i artens södra utbredningsområde till följd av askskottsjukans väntade effekter. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1192 (1064-1300) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)c(iv)).
Ligusterfly är ett normalstort och ganska kraftigt byggt nattfly. Vingspann 36-40 mm, honan är lite större och kraftigare byggd än hanen, i övrigt är könen lika. Framvingar och mellankropp olivbruna, inre delen av mellanfältet och främre delen av yttre mellanfältet liksom mellankroppen ofta kraftigt vitpudrade. Bakvingarna enfärgat gråbruna. Särskilt i de södra delarna av Sverige förekommer melanistiska individer tillsammans med normalformen med framvingar och mellankropp förmörkade och de vita vingpartierna och mellankroppen olivsvartbruna helt utan vitpudring, på sina håll domineras förekomster av melanistiska individer. Arten bör genom sin olivbruna färg och med de vita framvingeteckningarna knappast förväxlas med någon annan art i landet.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ligusterfly

Länsvis förekomst och status för ligusterfly baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ligusterfly

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ligusterfly förekommer i landets södra delar upp till norra Bohuslän i väster och i upp till södra Gästrikland i öster. Arten är knuten till ask Fraxinus excelsior och utbredningen av ligusterfly följer i stort sett askens utbredning, dock med undantag för askens utbredning i Värmland och norra Dalsland där inga fynd av fjärilen har gjorts. Fjärilen förekommer någorlunda utbrett, särskilt i södra Götaland och på Gotland och Öland. I övriga delar av landet förekommer den mot norr i mer lokala och spridda förekomster. I de norra delarna av artens utbredningsområde i Mellansverige är dess förekomst lokal och arten återfinns inte på alla platser där ask växer. Arten är en gammal medlem av den svenska faunan. Inga förändringar i artens utbredningsområde bedöms ha ägt rum vid jämförelse av hela tidsperioden före 1969 och perioden efter 1969. Inte heller framträder några nämnvärda skillnader i utbredningsområdet vid jämförelse med perioden 1990-2014. Fjärilen har inga uttalade migratoriska uppträdanden och påträffas så gott som enbart på sina egentliga habitat. I de övriga nordiska länderna förekommer ligusterfly i stora delar av Danmark men fynden från nordvästra Jylland är få och sporadiska. I Norge förekommer arten i kustområdet från Oslofjorden och utmed sydkusten norrut till Bergen. I Finland förekommer arten bara på Åland och utmed sydkusten. Världsutbredningen sträcker sig från Pyrenéerna, genom Centraleuropa med Medelhavsområdet, Storbritannien, Baltikum, Ryssland, Kina, Korea och i Japan. Arten kan ha en disjunkt förekomst i Palearktis eftersom fynd från stora områden av de centrala delarna av Sibirien saknas. Ligusterfly har i nuläget inte delats upp i några underarter.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Acronictinae  
  • Släkte
    Craniophora  
  • Art
    Craniophora ligustri(Denis & Schiffermüller, 1775) - ligusterfly

Ligusterfly uppträder först och främst i ljusa varma ädellövlundar eller andra lövdominerade skogar och i varma brynmarker med ask Fraxinus excelsior. Tydliga mellanårsfluktuationer förekommer och de kan vara mycket kraftiga, särskilt i de norra delarna av artens utbredningsområde. Som regel uppträder fjärilen enstaka eller bara måttliga antal. Fjärilen är aktiv enbart om natten och båda könen lockas till ljus. Båda könen lockas även gärna till lockbeten med sockerlösningar vilket visar att fjärilen sannolikt utnyttjar honungsdagg och möjligen även savande träd som naturlig näringskälla. Blombesök är inte kända. Troligtvis uppehåller sig fjärilen liksom larverna huvudsakligen i trädkronorna. Ligusterfly flyger normala somrar i en utdragen generation från mitten av maj till mitten av juli med högflygningen i andra halvan av juni. I de södra delarna av utbredningsområdet kan arten vissa varma somrar uppträda i en partiell andra generation under eftersommaren. I de norra delarna av utbredningsområdet flyger arten från månadsskiftet maj-juni till början av augusti med högflygningen i slutet av juni eller början av juli. Den i Sverige dominerande värdväxten är ask F. excelsior, och på samma sätt förhåller det sig i Finland, Norge och Danmark. Från Danmark finns i litteraturen även uppgifter om liguster Ligustrum vulgare som värdväxt men denna har liten betydelse i jämförelse med ask även här. Det finns också äldre uppgifter från Mellaneuropa om att larver har hittats på klibbal Alnus glutinosa, syren Syringa vulgaris och lönn Acer spp., men osäkerhet har framförts i litteraturen om att dessa värdväxtuppgifter istället snarare har sin grund i fynd av larver som fallit ner från trädgrenar högre upp. I likhet med flera andra arter av fjärilar uppvisar ligusterfly en tilltagande oligofagi på nordligare breddgrader vilket gör att ask i artens svenska utbredningsområde är den helt dominerande värdväxten. Larven lever från slutet av juli till slutet av augusti eller början av september huvudsakligen uppe i trädkronorna men tycks ibland även kunna leva på kvistar närmare marken. Larven vilar på bladundersidorna och är främst nattaktiv, mer enstaka observationer av dagaktivitet har dock gjorts (N. Hydén opubl.). Förpuppningen sker på marken bland mossa eller lavar på trädstammen eller intill stammens fot. Arten övervintrar som puppa och fjärilen kläcks följande år.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Trädbärande gräsmark, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· liguster - Ligustrum vulgare (Har betydelse)
· syren - Syringa vulgaris (Har betydelse)
Artens minskning och hotbild hänger till den helt dominerande delen samman med den pågående minskningen och hotsituationen för ask som nu även uppvisar såväl omfattande som accelererande skador till följd av den vindspridda patogena svampen Chalara fraxinea. Skadorna har på kort tid nått alla delar av askens utbredning i Sverige och resistens hos ask mot svampen är inte känd. Framförallt på grund av larvernas uppträdande kan det dessutom finnas risk för att arten inte heller kan överleva på eventuell nyetablerad ask eller på rotskott. Det bedöms kunna finnas risk för att reproduktionen kan missgynnas av löven på skadade men ännu bladförande askar, men undersökningar som mer i detalj kunnat klarlägga detta saknas. För närmare underlag och uppgifter om askens minskning och dess prognos i Sverige hänvisas till artfaktabladet för ask.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
I nuläget bedöms inga aktiva skötsel- eller restaureringsåtgärder vara möjliga annat än sådana som framöver skulle kunna bli aktuella för att söka rädda kvarvarande bestånd och grupper av ask. Eftersom utvecklingen av askskottsjukan framöver förväntas innebära en tilltagande minskning av askens förekomst i landet bedöms det finnas tydliga behov av att under de närmaste åren inleda övervakningar av populationsutvecklingen hos arten. Dessutom bör det utredas i vilken utsträckning angripna men fortfarande levande askar kan inverka på förmågan hos ligusterfly att över flera generationer generera avkommor utan att fekunditeten försämras. Båda dessa undersökningar görs lämpligen inom några olika delar av artens utbredningsområde. Förslagsvis läggs sådana undersökningsområden ut på några geografiskt skilda platser inom utbredningsområdet i syfte att täcka in såväl geografiska som klimatologiska skillnader liksom även skillnader i skadefrekvens hos askbestånden. Sådant arbete kan med fördel också planeras och genomföras för flera andra rödlistade arter som är mer eller mindre obligat knutna till ask.

Aarvik, L., Berggren, K. & Hansen, L. O. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Lepidopterologisk arbeidsgruppe Zoologisk Museum, Universitetet i Oslo, Oslo.

Artportalen. 2015. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se] [uttag 2015-02-16].

Bergmann, A. 1954. Die Großschmetterlinge Mitteldeutschlands, Vol. 4/2. Eulen. Urania-Verlag GmbH, Jena.

Fibiger, M. & Hacker, H. 2009. Noctuidae Europaeae. Volume 11. Pantheinae - Bryophilinae. Entomological Press, Sorø.

Hoffmeyer, S. 1974. De danske ugler. 2den udgave. Aarhus Stiftsbogstrykkerie A/S, Aarhus.

Huldén, L. (ed.). et al. 2000. Suomen suurperhosatlas. Suomen Perhostutkijain Seura, Helsinki.

Inoue, H., Sugi, S., Kuroko, H., Moriuti, S. & Kawabe, A. 1982. Moths of Japan. Kodansha Co., Ltd., Tokyo.

Karsholt, O. & Razowski, J. (Eds.). 1996. The Lepidoptera of Europe: A Distributional Checklist. Apollo Books, Stenstrup.

Knudsen, K. 1994. Status over Nordjyllands storsommerfugle 1980-1989. Nordjysk Lepidopterologklub, Bælum.

Kononenko, V. S. 2005. An annotated Check list of the Noctuidae (s.l.) (Lepidoptera, Noctuoidea): Nolidae, Erebidae, Micronoctuidae, Noctuidae) of the Asian part of Russia and the Ural region. Noctuidae Sibirica. Vol. 1. Entomological Press, Sorø.

Lampa, S. 1885. Förteckning över Skandinaviens och Finlands Macrolepidoptera. Central-Tryckeriet, Stockholm.

Mikkola, K. & Jalas, I. 1979. Suomen Perhoset - Yökköset 2. Helsingissä Kustaannusosoakeyhtiö Otava, Keuruu.

Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003. Den nya nordiska floran. Wahlström & Widstrand.

Nielsen, P. S. 2000. Faktaliste over de danske storsommerfugle “Den lille grå”. - Lepidoptera (Kbh.), (N.S.) Sæernr.

Nordström, F. 1943. Förteckning över Sveriges storfjärilar. Catalogus Insectorum Sueciae. III. Macrolepidoptera. - Opusc. Ent. 1943: 5-120.

Nordström, F., Kaaber, S., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1969. De fennoskandiska och danska nattflynas utbredning (Noctuidae). CWK Gleerup, Lund.

Porter, J. 1997. The Colour Identification Guide to Caterpillars of the British Isles (Macrolepioptera). Penguin Books Ltd., London.

Skou, P. 1991. Nordens ugler. Danmarks Dyreliv, Bind 5. Apollo Books, Stenstrup

South, R. & Stovin, G. H. T. (ed.). 1948. The Caterpillars of British Moths including the Eggs, Chrysalids and Food-Plants. Ser. 1-2. Frederick Warne & Co. Ltd., London.

Steiner, A., & Ebert, G. (Ed.). 1997. Die Schmetterlinge Baden-Württembergs. Band 6: Nachtfalter IV. Eugen Ulmer GmbH & Co., Stuttgart.

Svenson, I. 1993. Fjärilkalender. Eget förlag genom H. Hellberg, Österslöv.

Witt, T. J. & Ronkay, L. (ed.). 2011. Noctuidae Europaeae. Volume 13. Lymantriinae and Arctiinae. Entomological Press, Sorø.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Hydén 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Noctuoidea  
  • Familj
    Noctuidae - nattflyn 
  • Underfamilj
    Acronictinae  
  • Släkte
    Craniophora  
  • Art
    Craniophora ligustri, (Denis & Schiffermüller, 1775) - ligusterfly
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Hydén 2015.