Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  liten diskröksvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Disciseda candida
Liten diskröksvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Liten diskröksvamp är en marklevande röksvamp utan steril bas. Mogna fruktkroppar ligger löst på marken. De är m.el.m tillplattat runda, 1–2,5 cm breda och består av en grå–gråbrun rökboll, vars ena halva är täckt av en skållik krusta av hyfer och vidhäftade jordpartiklar. Fruktkropparna anläggs först under markytan. De mogna röksvamparna hamnar så småningom ovanpå marken, liggande ”upp och ned”, med en basalt anlagd mynningspor uppåt. Arten kan ej med säkerhet skiljas i fält från stor diskröksvamp. De skiljs istället på sporernas storlek och ornamentering. Mellanformer har dock påträffats i Skåne och Uppland. Diskröksvamparnas fruktkroppar bildas under hösten men kan ses under stora delar av året.
Utbredning
Länsvis förekomst för liten diskröksvamp Observationer i  Sverige för liten diskröksvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Liten diskröksvamp är sällsynt och känd från Skåne upp till Medelpad med en koncentration till östra Skåne, Öland och Mälardalen. 40 kända aktuella lokaler i landet (2005). En art knuten till synnerligen väl undersökta naturtyper med mycket begränsad areal i landet. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 120, vilket motsvarar ungefär 3 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 6 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 500 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med 20–30 % över de senaste 20 åren, huvudsakligen p.g.a. minskat tramp eller bete med åtföljande igenväxning. Arten missgynnas även av olika åtgärder som leder till förhöjda näringsnivåer i mark. Arten är känd från enstaka lokaler i Danmark, Norge (rödlistad i bägge) och på Island men ej från Finland. De närmaste utomnordiska lokalerna ligger i Polen och Tyskland, där den är sällsynt och rödlistad. Den anses ha en världsvid utbredning.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i sandig mark och sandblandad jord ii betad torräng och på alvarhed, även på gravhögar, torrängsbackar och liknande. Gynnad av störning och slitage från tramp. En art knuten till väl undersökta naturtyper med begränsad areal i landet. Total population i landet liten och bedöms ha minskat och fortlöpande minska, huvudsakligen p.g.a. minskat tramp och bete med åtföljande igenväxning. Arten missgynnas även av olika åtgärder som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (3500-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (70-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (312-500) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 20 åren. Under de kommande 20 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Ekologi
Liten diskröksvamp är nedbrytare på öppna, betade och trampade kulturmarker. Den förekommer i lågvuxen, stäppartad torrmarksvegetation som länge nötts genom tramp eller bete. Fruktkropparna uppträder enstaka eller i små svärmar, oftast på de mest slitna markytorna där väl tilltrampad jord blottats. Växtplatser för liten diskröksvamp utgörs av t.ex. vältrampade torrbackar, alvarmark, badstränder, kyrkbackar, marknadsplatser, gravhögar och exercisfält. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd – flera decennier eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Disciseda (diskröksvampar), Art Disciseda candida (Schwein.) Lloyd - liten diskröksvamp Synonymer Bovista candida Schwein., Disciseda circumscissa (Berk. & M.A.Curtis) Hollós, Bovista circumscissa Berk. & M.A.Curtis

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i sandig mark och sandblandad jord ii betad torräng och på alvarhed, även på gravhögar, torrängsbackar och liknande. Gynnad av störning och slitage från tramp. En art knuten till väl undersökta naturtyper med begränsad areal i landet. Total population i landet liten och bedöms ha minskat och fortlöpande minska, huvudsakligen p.g.a. minskat tramp och bete med åtföljande igenväxning. Arten missgynnas även av olika åtgärder som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Antalet reproduktiva individer skattas till 7500 (3500-15000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (150). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (70-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (312-500) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 20 åren. Under de kommande 20 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C1+2a(i)).
Liten diskröksvamp är en marklevande röksvamp utan steril bas. Mogna fruktkroppar ligger löst på marken. De är m.el.m tillplattat runda, 1–2,5 cm breda och består av en grå–gråbrun rökboll, vars ena halva är täckt av en skållik krusta av hyfer och vidhäftade jordpartiklar. Fruktkropparna anläggs först under markytan. De mogna röksvamparna hamnar så småningom ovanpå marken, liggande ”upp och ned”, med en basalt anlagd mynningspor uppåt. Arten kan ej med säkerhet skiljas i fält från stor diskröksvamp. De skiljs istället på sporernas storlek och ornamentering. Mellanformer har dock påträffats i Skåne och Uppland. Diskröksvamparnas fruktkroppar bildas under hösten men kan ses under stora delar av året.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för liten diskröksvamp

Länsvis förekomst och status för liten diskröksvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för liten diskröksvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Liten diskröksvamp är sällsynt och känd från Skåne upp till Medelpad med en koncentration till östra Skåne, Öland och Mälardalen. 40 kända aktuella lokaler i landet (2005). En art knuten till synnerligen väl undersökta naturtyper med mycket begränsad areal i landet. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 120, vilket motsvarar ungefär 3 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 6 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 500 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med 20–30 % över de senaste 20 åren, huvudsakligen p.g.a. minskat tramp eller bete med åtföljande igenväxning. Arten missgynnas även av olika åtgärder som leder till förhöjda näringsnivåer i mark. Arten är känd från enstaka lokaler i Danmark, Norge (rödlistad i bägge) och på Island men ej från Finland. De närmaste utomnordiska lokalerna ligger i Polen och Tyskland, där den är sällsynt och rödlistad. Den anses ha en världsvid utbredning.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Disciseda - diskröksvampar 
  • Art
    Disciseda candida(Schwein.) Lloyd - liten diskröksvamp
    Synonymer
    Bovista candida Schwein.
    Disciseda circumscissa (Berk. & M.A.Curtis) Hollós
    Bovista circumscissa Berk. & M.A.Curtis

Liten diskröksvamp är nedbrytare på öppna, betade och trampade kulturmarker. Den förekommer i lågvuxen, stäppartad torrmarksvegetation som länge nötts genom tramp eller bete. Fruktkropparna uppträder enstaka eller i små svärmar, oftast på de mest slitna markytorna där väl tilltrampad jord blottats. Växtplatser för liten diskröksvamp utgörs av t.ex. vältrampade torrbackar, alvarmark, badstränder, kyrkbackar, marknadsplatser, gravhögar och exercisfält. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd – flera decennier eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Minskat tramp eller bete med åtföljande igenväxning utgör det främsta hotet. Användning av gödning eller markförbättrande åtgärder i form av pålagring av jordmassor är också negativa. Skogsplantering har förstört flera gamla lokaler. Växtplatser på sandstäpp i östra Skåne hotas av pågående markförsurning med förändrad vegetation som följd.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Alla intakta lokaler med liten diskröksvamp måste skyddas och sedan skötas så att vegetations- och markförhållanden ej förändras, bl.a. genom att markslitaget i form av tramp och bete tillåts fortsätta. På vissa lokaler bör inträngande enar och träd röjas bort.
Utländska namn – NO: Skålrøyksopp, DK: Liden skivebold, FI: Kuppisavukka.

Andersson, O. 1950. Larger fungi on sandy grass heaths and sand dunes in Scandinavia. Bot. Not. suppl. 2(2).

Kers, L. E. 1975. The genus Disciseda (Gasteromycetes) in Sweden. Svensk Bot. Tidskr. 69: 405–438.

Kers, L. E. 1977. Rommehed. Naturinventering med förslag till dispositions- och skötselplan. Meddelande från Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Nr 4, 1977:1.

Kers, L. E. 1978 Rommehed räddat tack vare en svamp! Sveriges Natur 69: 55–57.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Stellan Sunhede 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Disciseda - diskröksvampar 
  • Art
    Disciseda candida, (Schwein.) Lloyd - liten diskröksvamp
    Synonymer
    Bovista candida Schwein.
    Disciseda circumscissa (Berk. & M.A.Curtis) Hollós
    Bovista circumscissa Berk. & M.A.Curtis
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare & Stellan Sunhede 1992.