Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  liten kärrmaskros

Organismgrupp Kärlväxter Taraxacum litorale
Liten kärrmaskros Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Liten kärrmaskros hör möjligen till gruppen nordmaskrosor, Taraxacum sektionen Borea, men placeringen är osäker. Den är ganska liten, stjälken blott 3–15 cm hög, och med små korgar. Bladen har en bred, ofta oval ändlob samt små och i regel blott 2–3 par sidoflikar. Unga exemplar har nästan hela blad. Bladen har en avsmalnande bas och mycket smala, bjärt rödaktiga skaft. Korgarna är små, tämligen ljust gula och saknar pollen. De yttre holkfjällen är mycket korta och snett uppåtriktade. Blomningen sker i maj-juni. Förökningen sker med frön bildade på könlös väg, s k apomixis. Alla exemplar av arten är därför genetiskt lika.
Utbredning
Länsvis förekomst för liten kärrmaskros Observationer i  Sverige för liten kärrmaskros
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Liten kärrmaskros är i Sverige påträffad i nästan samtliga landskap från Skåne norrut till Värmland och Gästrikland, med undantag av Västmanland. Den är vanligast i kusttrakterna. Sedan 1995 är den känd från ca 250 lokaler, främst i Bohuslän, Blekinge och på Öland, men tidigare har den samlats på betydligt fler platser från Skåne till Gästrikland och den befaras ha gått tillbaka. Den är dessutom funnen i Tyskland och Baltikum, i Storbritannien samt i de övriga nordiska länderna utom Island.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Liten kärrmaskros är en nordmaskros som är känd från flertalet sydsvenska landskap. Växer oftast på strandnära betesmarker vid kusten, där minskande bete kan innebära att arten går starkt bakåt. I mörkertalet ryms sannolikt en hel del förekomster på lokaler som inte hävdas idag och där sökandet av maskrosor varit mindre frekvent. På sikt bör därför mörkertalet minska, vilket innebär en faktisk tillbakagång för arten. Bedömningen är en måttlig minskning utom i områden, t.ex. på Öland, där hävden istället ökat i omfattning. Många nya lokaler har hittats på Öland och i Blekinge under 2010-talet varför arten inte längre bedöms som hotad och därmed hamnar i en lägre hotkategori 2015. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (324-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (920-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv,v); C2a(i)).
Ekologi
Liten kärrmaskros växer bara i naturliga gräsmarker, som naturbetesmarker, kalkfuktängar och strandängar. Arten föredrar fuktig mark. Den kräver ljusa, öppna marker, som i regel betas. Etablering av nya plantor gynnas av tramp från betesdjur.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Havsstrand
Havsstrand
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Taraxacum (maskrosor), Art Taraxacum litorale Raunk. - liten kärrmaskros Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Liten kärrmaskros är en nordmaskros som är känd från flertalet sydsvenska landskap. Växer oftast på strandnära betesmarker vid kusten, där minskande bete kan innebära att arten går starkt bakåt. I mörkertalet ryms sannolikt en hel del förekomster på lokaler som inte hävdas idag och där sökandet av maskrosor varit mindre frekvent. På sikt bör därför mörkertalet minska, vilket innebär en faktisk tillbakagång för arten. Bedömningen är en måttlig minskning utom i områden, t.ex. på Öland, där hävden istället ökat i omfattning. Många nya lokaler har hittats på Öland och i Blekinge under 2010-talet varför arten inte längre bedöms som hotad och därmed hamnar i en lägre hotkategori 2015. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (5000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (324-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (920-2000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,iv,v); C2a(i)).
Liten kärrmaskros hör möjligen till gruppen nordmaskrosor, Taraxacum sektionen Borea, men placeringen är osäker. Den är ganska liten, stjälken blott 3–15 cm hög, och med små korgar. Bladen har en bred, ofta oval ändlob samt små och i regel blott 2–3 par sidoflikar. Unga exemplar har nästan hela blad. Bladen har en avsmalnande bas och mycket smala, bjärt rödaktiga skaft. Korgarna är små, tämligen ljust gula och saknar pollen. De yttre holkfjällen är mycket korta och snett uppåtriktade. Blomningen sker i maj-juni. Förökningen sker med frön bildade på könlös väg, s k apomixis. Alla exemplar av arten är därför genetiskt lika.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för liten kärrmaskros

Länsvis förekomst och status för liten kärrmaskros baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för liten kärrmaskros

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Liten kärrmaskros är i Sverige påträffad i nästan samtliga landskap från Skåne norrut till Värmland och Gästrikland, med undantag av Västmanland. Den är vanligast i kusttrakterna. Sedan 1995 är den känd från ca 250 lokaler, främst i Bohuslän, Blekinge och på Öland, men tidigare har den samlats på betydligt fler platser från Skåne till Gästrikland och den befaras ha gått tillbaka. Den är dessutom funnen i Tyskland och Baltikum, i Storbritannien samt i de övriga nordiska länderna utom Island.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Borea - nordmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum litoraleRaunk. - liten kärrmaskros

Liten kärrmaskros växer bara i naturliga gräsmarker, som naturbetesmarker, kalkfuktängar och strandängar. Arten föredrar fuktig mark. Den kräver ljusa, öppna marker, som i regel betas. Etablering av nya plantor gynnas av tramp från betesdjur.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Sötvattensstrand, Havsstrand, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Liten kärrmaskros hotas av igenväxning, dränering, uppodling samt konstgödselanvändning. Under lång tid har dessa åtgärder varit vanliga över en stor del av Syd- och Mellansverige och är säkert orsakerna till artens kraftiga tillbakagång under senare år.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Återstående lokaler för liten kärrmaskros bör hävdas genom bete eller slåtter. Uppföljning av artens förekomster bör ske. Arten bör övervakas av Floraväktarna.
Liten kärrmaskros är svår för icke-specialister att känna igen, varför den kan vara förbisedd till viss del. Växten är dessutom endast möjlig att bestämma under blomningen i maj.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Lindberg, H. 1908. Taraxacum - former från södra och mellersta Finland. Medd. Soc. F. Fl. Fenn. 35.

Raunkiaer, C. 1906. Dansk Ekskursions-Flora. 2 udgave. Köbenhavn.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Tutin, T. G. et al 1980. Flora Europaea, vol. 4. Cambridge.

Øllgaard, H. 1980. I. Hansen, K. (red.) Dansk feltflora. s. 536–578. Gyldendal.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 1996. © ArtDatabanken, SLU 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Taraxacum - maskrosor 
  • Sektion
    Taraxacum sect. Borea - nordmaskrosor 
  • Art
    Taraxacum litorale, Raunk. - liten kärrmaskros
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Rydberg 1996. © ArtDatabanken, SLU 2015.