Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  liten måntandsmossa

Organismgrupp Mossor Harpanthus scutatus
Liten måntandsmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Liten måntandsmossa är en späd ljusgrön bladlevermossa. Skotten är upp till 15 mm långa, till större delen nedliggande men med spetsen upprätt. Arten känns igen på de krökta stiplerna och den ventrala förgreningen. Den har spetsigare bladspetsar och bredare stipler än stor måntandsmossa H. flotowianus. Arten har större stipler än skuggflikmossa Lophozia collaris som den ibland kan förväxlas med, liksom vedflikmossa Lophozia longiflora, som dock saknar stipler.
Utbredning
Länsvis förekomst för liten måntandsmossa Observationer i  Sverige för liten måntandsmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer sällsynt från Skåne till Ångermanland och är uppgiven för sammanlagt ett drygt 30-tal lokaler. Den har i Sverige en västlig utbredning med en koncentration av lokaler i södra Västergötland (10 lokaler) och ett område som omfattas av Värmland, västra Närke och södra Dalarna (7 lokaler). Eftersök på äldre lokaler i Bergslagen under våren 2009 visade att arten finns kvar på majoriteten av sina gamla lokaler men samtliga konstaterade förekomster är ytmässigt ytterst små och individfattiga. Liten måntandmossa är sällsynt i Norge, där en anhopning av förekomster finns på Vestlandet. Därtill finns den även sällsynt i södra Finland (jfr Järvinen 1975). Totalutbredningen omfattar Europa, Asien och Amerika. Artens utbredningstyp är holarktisk, montan till subalpin. Arten är rödlistad i Finland (EN) och flera andra länder i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv,v); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Arten växer främst på mjuk död ved som hålls fuktig av sippervatten. Den är även funnen på bergväggar täckta av humus i fuktiga raviner. Den är sällsynt och de flesta fynden är gjorda i Bergslagen och västerut. Eftersök på äldre lokaler i Bergslagen under våren 2009 visade att arten finns kvar på sina lokaler men samtliga konstaterade förekomster är ytmässigt ytterst små och individfattiga. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (100-2400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (36-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-20) % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v); D1).
Ekologi
Mossan växer främst på mjuk död ved och humus i skuggigt och fuktigt läge på omkullfallna trädstammar, översilad silikatsten och torvmark. Förekomsterna är koncentrerade till gamla barrskogar och djupa fuktiga raviner. Ofta växer den tillsammans med kantvitmossa Sphagnum quinquefarium och purpurmylia Mylia taylorii.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Vattendrag
Vattendrag
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Triviallövskog
Triviallövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Marchantiopsida, Ordning Jungermanniales, Familj Geocalycaceae, Släkte Harpanthus (måntandsmossor), Art Harpanthus scutatus (Web. & Mohr) Spruce - liten måntandsmossa Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv,v); D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Arten växer främst på mjuk död ved som hålls fuktig av sippervatten. Den är även funnen på bergväggar täckta av humus i fuktiga raviner. Den är sällsynt och de flesta fynden är gjorda i Bergslagen och västerut. Eftersök på äldre lokaler i Bergslagen under våren 2009 visade att arten finns kvar på sina lokaler men samtliga konstaterade förekomster är ytmässigt ytterst små och individfattiga. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (100-2400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 240 (36-1000) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-20) % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv,v); D1).
Liten måntandsmossa är en späd ljusgrön bladlevermossa. Skotten är upp till 15 mm långa, till större delen nedliggande men med spetsen upprätt. Arten känns igen på de krökta stiplerna och den ventrala förgreningen. Den har spetsigare bladspetsar och bredare stipler än stor måntandsmossa H. flotowianus. Arten har större stipler än skuggflikmossa Lophozia collaris som den ibland kan förväxlas med, liksom vedflikmossa Lophozia longiflora, som dock saknar stipler.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för liten måntandsmossa

Länsvis förekomst och status för liten måntandsmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för liten måntandsmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer sällsynt från Skåne till Ångermanland och är uppgiven för sammanlagt ett drygt 30-tal lokaler. Den har i Sverige en västlig utbredning med en koncentration av lokaler i södra Västergötland (10 lokaler) och ett område som omfattas av Värmland, västra Närke och södra Dalarna (7 lokaler). Eftersök på äldre lokaler i Bergslagen under våren 2009 visade att arten finns kvar på majoriteten av sina gamla lokaler men samtliga konstaterade förekomster är ytmässigt ytterst små och individfattiga. Liten måntandmossa är sällsynt i Norge, där en anhopning av förekomster finns på Vestlandet. Därtill finns den även sällsynt i södra Finland (jfr Järvinen 1975). Totalutbredningen omfattar Europa, Asien och Amerika. Artens utbredningstyp är holarktisk, montan till subalpin. Arten är rödlistad i Finland (EN) och flera andra länder i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Geocalycaceae  
  • Underfamilj
    Geocalycoideae  
  • Släkte
    Harpanthus - måntandsmossor 
  • Art
    Harpanthus scutatus(Web. & Mohr) Spruce - liten måntandsmossa

Mossan växer främst på mjuk död ved och humus i skuggigt och fuktigt läge på omkullfallna trädstammar, översilad silikatsten och torvmark. Förekomsterna är koncentrerade till gamla barrskogar och djupa fuktiga raviner. Ofta växer den tillsammans med kantvitmossa Sphagnum quinquefarium och purpurmylia Mylia taylorii.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Vattendrag, Öppen fastmark, Blottad mark, Triviallövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Alla skogsskötselåtgärder som sänker luftfuktigheten på eller i omedelbar närhet av lokalerna utgör ett hot. På lång sikt torde de olikåldriga, under lång tid orörda skogarnas tillbakagång hotar artens fortsatta levnad i landet.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Lokaler där arten är känd bör undantas från rationell skogsskötsel eller annan exploatering som innebär att luftfuktigheten minskar.
Utländska namn - NO: Kystsalmose, FI: Korpikaltiosammal, GB: Stipular Flapwort.

Damsholt, K. 2002. Illustrated flora of Nordic liverworts and hornworts. -- Nordic Bryological Society, Copenhagen and Lund

Järvinen, I. 1975. The genera Harpanthus, Geocalyx and Lophocolea (Hepaticae) in eastern Fennoscandia. Mem. Soc. Fauna et Fl. Fenn. 51: 15-18.

Jørgensen, E. 1934. Norges levermoser. Bergens Mus. Skr. 16.

Müller, K. 1951-58. Die Lebermoose Europas. I L. Rabenhorsts Kryptogamen-Flora von Deutschland und der Schweiz 3 uppl. 6(1) & 6(2). Leipzig.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Sjögren 1984. Rev. Tomas Hallingbäck 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Geocalycaceae  
  • Underfamilj
    Geocalycoideae  
  • Släkte
    Harpanthus - måntandsmossor 
  • Art
    Harpanthus scutatus, (Web. & Mohr) Spruce - liten måntandsmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Erik Sjögren 1984. Rev. Tomas Hallingbäck 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.