Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  liten parasitspik

Organismgrupp Lavar Sphinctrina leucopoda
Liten parasitspik Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Liten parasitspik är en svamp som växer parasitiskt, främst på porlav Pertusaria pertusa, men ibland på andra Pertusaria-arter och på skuggklotterlav Opegrapha gyrocarpa. Fruktkropparna är upp till 0,4 mm höga, med ett blekt till mörkbrunt skaft och ett skinande mörkbrunt, rundat huvud. Skaftet är lika långt, eller upp till 2,5 gånger så långt, som huvudet. Apotheciesnitt är K– och sporerna klotformade, mörkbruna och 4–6 µm i diameter. Arten kan lätt förväxlas med kortskaftad parasitspik Sphinctrina turbinata, som har oskaftade till mycket kort skaftade fruktkroppar, K+ röda apotheciesnitt, och med ladparasitspik S. anglica, som dock inte är parasitisk på porlavar Pertusaria. För skillnader gentemot övriga parasitspikar Sphinctrina-arter, se också ladparasitspik S. anglica.
Utbredning
Länsvis förekomst för liten parasitspik Observationer i  Sverige för liten parasitspik
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från Skåne till Bohuslän och Uppland samt Hälsingland och Ångermanland. Bara ett tjugotal fynd har gjorts efter 1980 och arten är uppenbarligen försvunnen från flera landskap. Den är dessutom känd från övriga Europa, Nord- och Sydamerika, Australien och Japan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Känd från drygt 20 aktuella lokaler från Skåne till Bohuslän och Uppland samt Ångermanland. Under 2008 hittades en lokal i Jämtland där den växte på en underluta vid en å. Arten är en parasit på framförallt olika Pertusaria-arter men ibland även på Lecanora och Opegrapha gyrocarpa. Förekommer i Syd- och Mellansverige huvudsakligen på gamla ekar i tämligen öppna lägen. Avverkning av alléeträd och igenväxning av öppna eklandskap är ett hot i Syd- och Mellansverige. Hur stor populationen kan vara i norra Sverige är oklar men då den eftersökts under lång tid är den säkerligen ovanlig. Arten verkar ha minskat i Syd- och Mellansverige även på lokaler där förhållandena verkar vara bra och värdarterna finns kvar. Orsaken till detta är okänd. Antalet reproduktiva individer skattas till 280 (92-480). Antalet lokalområden i landet skattas till 70 (23-120). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 280 (92-480) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (30-70) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-30) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-70) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Ekologi
Liten parasitspik förekommer huvudsakligen på gamla ekar i tämligen öppna lägen. Ett aktuellt fynd i Småland är gjort på bok i bokskog. Från Ångermanland finns ett fynd på skuggklotterlav Opegrapha gyrocarpa på en fuktig klippa. Ibland växer den tillsammans med sin släkting kortskaftad parasitspik Sphinctrina turbinata.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Blottad mark
Blottad mark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
· skogsek
· skogsek
· ädellövträd
· ädellövträd
Levande träd
Levande träd
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· kantlavar
· kantlavar
· porlavar
· porlavar
· skuggklotterlav
· skuggklotterlav
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Eurotiomycetes, Ordning Mycocaliciales, Familj Sphinctrinaceae, Släkte Sphinctrina (parasitspikar), Art Sphinctrina leucopoda Nyl. - liten parasitspik Synonymer Sphinctrina pedata (Stenh.) R.Sant., Sphinctrina kylemoriensis (Larbal. ex Leight.) Cromb., Sphinctrina obscurata sensu Nádv.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Känd från drygt 20 aktuella lokaler från Skåne till Bohuslän och Uppland samt Ångermanland. Under 2008 hittades en lokal i Jämtland där den växte på en underluta vid en å. Arten är en parasit på framförallt olika Pertusaria-arter men ibland även på Lecanora och Opegrapha gyrocarpa. Förekommer i Syd- och Mellansverige huvudsakligen på gamla ekar i tämligen öppna lägen. Avverkning av alléeträd och igenväxning av öppna eklandskap är ett hot i Syd- och Mellansverige. Hur stor populationen kan vara i norra Sverige är oklar men då den eftersökts under lång tid är den säkerligen ovanlig. Arten verkar ha minskat i Syd- och Mellansverige även på lokaler där förhållandena verkar vara bra och värdarterna finns kvar. Orsaken till detta är okänd. Antalet reproduktiva individer skattas till 280 (92-480). Antalet lokalområden i landet skattas till 70 (23-120). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 280 (92-480) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 50 (30-70) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-30) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 50 (30-70) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Liten parasitspik är en svamp som växer parasitiskt, främst på porlav Pertusaria pertusa, men ibland på andra Pertusaria-arter och på skuggklotterlav Opegrapha gyrocarpa. Fruktkropparna är upp till 0,4 mm höga, med ett blekt till mörkbrunt skaft och ett skinande mörkbrunt, rundat huvud. Skaftet är lika långt, eller upp till 2,5 gånger så långt, som huvudet. Apotheciesnitt är K– och sporerna klotformade, mörkbruna och 4–6 µm i diameter. Arten kan lätt förväxlas med kortskaftad parasitspik Sphinctrina turbinata, som har oskaftade till mycket kort skaftade fruktkroppar, K+ röda apotheciesnitt, och med ladparasitspik S. anglica, som dock inte är parasitisk på porlavar Pertusaria. För skillnader gentemot övriga parasitspikar Sphinctrina-arter, se också ladparasitspik S. anglica.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för liten parasitspik

Länsvis förekomst och status för liten parasitspik baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för liten parasitspik

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från Skåne till Bohuslän och Uppland samt Hälsingland och Ångermanland. Bara ett tjugotal fynd har gjorts efter 1980 och arten är uppenbarligen försvunnen från flera landskap. Den är dessutom känd från övriga Europa, Nord- och Sydamerika, Australien och Japan.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Eurotiomycetes  
  • Underklass
    Mycocaliciomycetidae  
  • Ordning
    Mycocaliciales  
  • Familj
    Sphinctrinaceae  
  • Släkte
    Sphinctrina - parasitspikar 
  • Art
    Sphinctrina leucopodaNyl. - liten parasitspik
    Synonymer
    Sphinctrina pedata (Stenh.) R.Sant.
    Sphinctrina kylemoriensis (Larbal. ex Leight.) Cromb.
    Sphinctrina obscurata sensu Nádv.

Liten parasitspik förekommer huvudsakligen på gamla ekar i tämligen öppna lägen. Ett aktuellt fynd i Småland är gjort på bok i bokskog. Från Ångermanland finns ett fynd på skuggklotterlav Opegrapha gyrocarpa på en fuktig klippa. Ibland växer den tillsammans med sin släkting kortskaftad parasitspik Sphinctrina turbinata.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Lövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· ädellövträd - Hardwood forest trees - red list assemblage (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· kantlavar - Lecanora (Har betydelse)
· porlavar - Pertusaria (Viktig)
· skuggklotterlav - Gyrographa gyrocarpa (Har betydelse)
Arten hotas genom de öppna hagmarkernas och särskilt ekhagarnas tillbakagång. Till stor del torde också artens tillbakagång bero på luftföroreningar.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lokaler med liten parasitspik bör skyddas. Öppna, åldriga ekbestånd bör hållas öppna.

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.

(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Löfgren, O. & Tibell, L. 1979. Sphinctrina in Europe. Lichenologist 11: 109–137.

Tibell, L. 1980. Lavordningen Caliciales i Sverige. Släktena Cyphelium, Microcalicium, Sphaerophorus, Sphinctrina, Thelomma och Tholurna. Svensk Bot. Tidskr. 74: 55–69.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1984. Rev. Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Eurotiomycetes  
  • Underklass
    Mycocaliciomycetidae  
  • Ordning
    Mycocaliciales  
  • Familj
    Sphinctrinaceae  
  • Släkte
    Sphinctrina - parasitspikar 
  • Art
    Sphinctrina leucopoda, Nyl. - liten parasitspik
    Synonymer
    Sphinctrina pedata (Stenh.) R.Sant.
    Sphinctrina kylemoriensis (Larbal. ex Leight.) Cromb.
    Sphinctrina obscurata sensu Nádv.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Leif Tibell 1984. Rev. Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.