Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  liten spärrfjällskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Echinoderma pseudoasperulum
Liten spärrfjällskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten svamp med som högst 4 cm bred hatt, som är täckt av löst sittande, rosabruna, spetsiga gryn. Lamellerna är vita eller gräddfärgade. Foten är jämntjock eller något förtjockad i basen, högst 5 mm tjock, upp till ringzonen täckt av fjäll av samma utseende som dem på hatten. Sporerna är ellipsoida, 4–5 x 2,5–3 µm.
Utbredning
Länsvis förekomst för liten spärrfjällskivling Observationer i  Sverige för liten spärrfjällskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Det första fyndet i landet gjordes 1989 i Medelpad, i en gråalravin på kalkrik morän. Under 1990-talet påträffades den åter i Medelpad, och är nu känd från några lokaler där. Ett fynd från Skåne år 2000 föreligger också. Den är funnen en gång i Norge och sällsynt i Danmark, där den är rödlistad. Även i övriga Europa anses arten som mycket sällsynt med några få fynd i t.ex. Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Italien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare i förna på mulljord i gråalskog och sälgrika bäckdråg, sällan även i bokskog på kalkrik mark. Väl eftersökt men få fynd och uppenbart ytterst sällsynt. Svårt att bedöma ev. minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (28-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Svampen lever som förnanedbrytare i fuktig, svart mulljord i lövskog med sälg och gråal på kalkgrund.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Echinoderma, Art Echinoderma pseudoasperulum (Knudsen) Bon - liten spärrfjällskivling Synonymer Echinoderma pseudoasperula (Knudsen) Bon, Lepiota pseudoasperula (Knudsen) Knudsen, Cystolepiota pseudoasperula Knudsen

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare i förna på mulljord i gråalskog och sälgrika bäckdråg, sällan även i bokskog på kalkrik mark. Väl eftersökt men få fynd och uppenbart ytterst sällsynt. Svårt att bedöma ev. minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (28-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
En liten svamp med som högst 4 cm bred hatt, som är täckt av löst sittande, rosabruna, spetsiga gryn. Lamellerna är vita eller gräddfärgade. Foten är jämntjock eller något förtjockad i basen, högst 5 mm tjock, upp till ringzonen täckt av fjäll av samma utseende som dem på hatten. Sporerna är ellipsoida, 4–5 x 2,5–3 µm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för liten spärrfjällskivling

Länsvis förekomst och status för liten spärrfjällskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för liten spärrfjällskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det första fyndet i landet gjordes 1989 i Medelpad, i en gråalravin på kalkrik morän. Under 1990-talet påträffades den åter i Medelpad, och är nu känd från några lokaler där. Ett fynd från Skåne år 2000 föreligger också. Den är funnen en gång i Norge och sällsynt i Danmark, där den är rödlistad. Även i övriga Europa anses arten som mycket sällsynt med några få fynd i t.ex. Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Italien.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Echinoderma  
  • Art
    Echinoderma pseudoasperulum(Knudsen) Bon - liten spärrfjällskivling
    Synonymer
    Echinoderma pseudoasperula (Knudsen) Bon
    Lepiota pseudoasperula (Knudsen) Knudsen
    Cystolepiota pseudoasperula Knudsen

Svampen lever som förnanedbrytare i fuktig, svart mulljord i lövskog med sälg och gråal på kalkgrund.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Triviallövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av att dess kända växtplatser lätt kan förstöras genom slutavverkning eller någon form av exploatering.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Lövskogen på växtplatserna undantas från slutavverkning eller andra skogliga åtgärder. Lokalerna bör på sikt ges ett juridiskt skydd. Arten kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer. Dess utveckling övervakas genom floraväkteri.

Enderle, M. & Krieglsteiner, G.J. 1989. Die Gattung Lepiota in der Bundesrepublik Deutschland. Zeitchrift für Mykolgie, Band 55(1). .

Knudsen, H. 1978. Notes on Cystolepiota Sing. and Lepiota S.F.Gray. Botanisk Tidsskrift, 73(2)124–136.

Knudsen, H. 1980. A revision of Lepiota sect. Echinatae and Amylodeae in Europe. Bot.Tidsskr. 75:128–130.

Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. sid 315–317

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Echinoderma  
  • Art
    Echinoderma pseudoasperulum, (Knudsen) Bon - liten spärrfjällskivling
    Synonymer
    Echinoderma pseudoasperula (Knudsen) Bon
    Lepiota pseudoasperula (Knudsen) Knudsen
    Cystolepiota pseudoasperula Knudsen
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2006.