Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ljungkvicklöpare

Organismgrupp Skalbaggar, Jordlöpare m.fl. Bembidion nigricorne
Ljungkvicklöpare Skalbaggar, Jordlöpare m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En 3,4–4 mm lång jordlöpare med relativt knubbig kroppsform och långa extremiteter. Översidan är enfärgat svart med mässingsglans, ben och antenner svarta. Närstående (och allmännare) arter har slankare kroppsform och ljusare extremiteter.
Utbredning
Länsvis förekomst för ljungkvicklöpare Observationer i  Sverige för ljungkvicklöpare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Länge betraktad som en stor raritet, endast känd från en handfull lokaler. Under efterkrigstiden tillkom emellertid ett större antal lokaler, så att arten vid 1980-talets mitt var känd från ett tiotal lokaler från mellersta Halland och södra Småland till Härjedalen. En förekomst i Norrbotten står förmodligen i samband med den finska utbredningen. Delvis förbisedd och under 1900-talet upptäckt på flera nya lokaler, men det finns också indikationer på att gamla lokaler har spolierats och arten ej kunnat återfinnas. Närmast i Danmark (Jylland), sydöstra Norge (en lokal) och Finland (utbredd). Världsutbredningen är begränsad och sträcker sig från Brittiska öarna och nordligaste Mellaneuropa till Baltikum och västligaste Ryssland. Arten är rödlistad i Norge (som hänsynskrävande) och i Tyskland, där den i de norra delstaterna betecknas som akut hotad.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Ett rovdjur som lever på torr-något fuktig, öppen sandmark med sparsam vegetation och nakna sandfläckar. Gärna på ljunghedar, t.ex. på flygsand vid havet eller större sandfält i inlandet, men också på brandfält, i kraftledningsgator och i sandtäkter. Delvis förbisedd och under 1900-talet upptäckt på flera nya lokaler, men det finns också indikationer på att gamla lokaler har spolierats och arten ej kunnat återfinnas. Hot mot artens miljö är exploatering av sandmarker, igenväxning och täktrestaurering. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (60-120). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (240-480) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
Ett rovdjur som lever på torr-något fuktig, öppen sand- eller moränmark i tidiga successionsstadier med gles vegetation och nakna ytor. Framför allt där sanden i ytan är fast och täckt av ett tunt lager av humus. Markvegetationen är oftast mycket sparsam, bestående av mossor och lavar. Gärna på ljunghedar, såväl på kustnära flygsandfält som på större sandfält i inlandet. Regelbunden följeart i Sverige är ljungkornlöparen Amara infima. I Centraleuropa uppges arten också från fuktiga torvmarker med ljungvegetation, då tillsammans med Bembidion humerale. Arten har påträffats på brandfält och på kustnära flygsandfält med hedvegetation, men de allra flesta fynden är gjorda på kulturskapade sandmarker som t.ex. avbanade ytor i kanten av sandtäkter, längs skogsbilvägar, på militära övningsfält eller vid flygfält. Arten övervintrar som fullbildad och påträffas lättast under vinterhalvåret (september-mars).
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· leddjur
· leddjur
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Coleoptera (skalbaggar), Familj Carabidae (jordlöpare), Släkte Bembidion, Art Bembidion nigricorne Gyllenhal, 1827 - ljungkvicklöpare Synonymer ljungsnabblöpare

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Ett rovdjur som lever på torr-något fuktig, öppen sandmark med sparsam vegetation och nakna sandfläckar. Gärna på ljunghedar, t.ex. på flygsand vid havet eller större sandfält i inlandet, men också på brandfält, i kraftledningsgator och i sandtäkter. Delvis förbisedd och under 1900-talet upptäckt på flera nya lokaler, men det finns också indikationer på att gamla lokaler har spolierats och arten ej kunnat återfinnas. Hot mot artens miljö är exploatering av sandmarker, igenväxning och täktrestaurering. Antalet lokalområden i landet skattas till 100 (60-120). Förekomstarean (AOO) skattas till 400 (240-480) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
En 3,4–4 mm lång jordlöpare med relativt knubbig kroppsform och långa extremiteter. Översidan är enfärgat svart med mässingsglans, ben och antenner svarta. Närstående (och allmännare) arter har slankare kroppsform och ljusare extremiteter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ljungkvicklöpare

Länsvis förekomst och status för ljungkvicklöpare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ljungkvicklöpare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Länge betraktad som en stor raritet, endast känd från en handfull lokaler. Under efterkrigstiden tillkom emellertid ett större antal lokaler, så att arten vid 1980-talets mitt var känd från ett tiotal lokaler från mellersta Halland och södra Småland till Härjedalen. En förekomst i Norrbotten står förmodligen i samband med den finska utbredningen. Delvis förbisedd och under 1900-talet upptäckt på flera nya lokaler, men det finns också indikationer på att gamla lokaler har spolierats och arten ej kunnat återfinnas. Närmast i Danmark (Jylland), sydöstra Norge (en lokal) och Finland (utbredd). Världsutbredningen är begränsad och sträcker sig från Brittiska öarna och nordligaste Mellaneuropa till Baltikum och västligaste Ryssland. Arten är rödlistad i Norge (som hänsynskrävande) och i Tyskland, där den i de norra delstaterna betecknas som akut hotad.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Trechinae  
  • Tribus
    Bembidiini  
  • Släkte
    Bembidion  
  • Art
    Bembidion nigricorneGyllenhal, 1827 - ljungkvicklöpare
    Synonymer
    ljungsnabblöpare

Ett rovdjur som lever på torr-något fuktig, öppen sand- eller moränmark i tidiga successionsstadier med gles vegetation och nakna ytor. Framför allt där sanden i ytan är fast och täckt av ett tunt lager av humus. Markvegetationen är oftast mycket sparsam, bestående av mossor och lavar. Gärna på ljunghedar, såväl på kustnära flygsandfält som på större sandfält i inlandet. Regelbunden följeart i Sverige är ljungkornlöparen Amara infima. I Centraleuropa uppges arten också från fuktiga torvmarker med ljungvegetation, då tillsammans med Bembidion humerale. Arten har påträffats på brandfält och på kustnära flygsandfält med hedvegetation, men de allra flesta fynden är gjorda på kulturskapade sandmarker som t.ex. avbanade ytor i kanten av sandtäkter, längs skogsbilvägar, på militära övningsfält eller vid flygfält. Arten övervintrar som fullbildad och påträffas lättast under vinterhalvåret (september-mars).

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap, Havsstrand, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Sötvattensstrand, Blottad mark

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· leddjur - Arthropoda (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Mark/sediment (Har betydelse)
Artens trend är något oklar. Under en period tycks den ha gynnats av nyskapande av sandmarker, bl.a. genom täktverksamhet. Nuvarande praxis vid efterbehandling av sand- och grustäkter liksom igenväxning av hedmarker p.g.a. upphörd störning och atmosfäriskt kvävenedfall utgör dock påtagliga framtida hot. På flera av de mellansvenska lokalerna har arten försvunnit då f.d. sandtäkter upplåtits för motocrosskörning; en ytterst intensiv störning som är starkt negativ för nästan alla sandmarksinsekter.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
Bete, bränning eller annan störning krävs på sandiga ljunghedar, så att ytor i tidig successionsfas kontinuerligt finns tillgängliga. Många rödlistade insekter är knutna till de tidiga successionsstadier som ofta skapas i sand- och lertäkter. Rutinerna vid brytning och efterbehandling bör ses över, så att täkternas positiva betydelse kan bibehållas.

Ljungberg, H. (2004). Skalbaggar i halländska sanddyner och kusthedar. Länsstyrelsen i Hallands län, Enheten för naturvård & miljöövervakning, meddelande 2004:6.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Coleoptera - skalbaggar 
  • Underordning
    Adephaga - rovskalbaggar 
  • Överfamilj
    Caraboidea  
  • Familj
    Carabidae - jordlöpare 
  • Underfamilj
    Trechinae  
  • Tribus
    Bembidiini  
  • Släkte
    Bembidion  
  • Art
    Bembidion nigricorne, Gyllenhal, 1827 - ljungkvicklöpare
    Synonymer
    ljungsnabblöpare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Håkan Ljungberg 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.