Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ljus askstyltmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Caloptilia cuculipennella
Ljus askstyltmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ganska sällsynt, grå- och svartspräcklig, mycket smalvingad mal som efter övervintringen gärna sitter på grova askstammar.

Vingspann 11–13 mm. Hjässan är täckt av smutsvita fjäll med mörkt gråbruna spetsar. Ansiktet och pannan är mörkt gråbruna, något vattrade. Labialpalperna är smala och uppåtböjda; vitaktiga vid basen men framåt allt mörkare, så att yttersta spetsen är svartbrun. Labialpalpernas mellersta segment har en framåtriktad tofs av fjäll. Antennerna når förbi spetsen av framvingarna och har ringar i ljust ockrabrunt och brunsvart. Första antennsegmentet är minst dubbelt så brett som antennsträngen. Mellankroppen och vingtäckarna är gråvattrade. Framvingen är gråvit med tät tvärvattring av mörkbruna, ockrafärgade eller gråvita fjäll med mörka spetsar. De vitaktiga eller ljust gulgrå vingfransarna har svartbruna spetsar och nära basen några mörka stråk. Bakvingen är mättat mörkbrun med gråbruna fransar, som är något mörkare runt vingspetsen.

Larvens kropp är först grönvit och sedan purpurfärgad, och huvudet är nästan genomskinligt med en mörk fläck på vardera sidan.

Genitalier: Hanens genitalklaffar är smala, böjda och nästan jämnbreda. Längs den undre kanten har de en rad av borst och breda fjäll, som slutar först nära basen. Den yttre kanten är mycket sned och har ett brett område utan borst och fjäll. Aedeagus är rak och tämligen kort, på sin höjd med en ytterst liten cornutus. Vinculum är smalt V-formigt och i spetsen kort utdraget. En bakåtriktad, rundad tand finns mitt på sjunde segmentet. På åttonde segmentet finns två par av körtlar (tuberkler) med mycket långa doftpenslar (coremata) samt ett gytter av specialiserade, brett spatellika fjäll. Honans ostium är litet, och övre delen av ductus bursae är mycket smal med en liten, sklerotiserad krage. Mellan de främre apofyserna finns ett smalt, tvärställt band. De två signa är olika stora, och det största av dem är lika långt som diametern hos corpus bursae.
Utbredning
Länsvis förekomst för ljus askstyltmal Observationer i  Sverige för ljus askstyltmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige har ljus askstyltmal bara påträffats i Skåne och Småland, på Öland och Gotland samt i Västergötland, Värmland, Södermanland och Uppland. Arten finns troligen även på andra ställen i södra Sverige, men den förekommer överallt ganska sällsynt och lokalt. Från Sverige omnämndes arten första gången av Wallengren 1845 från Skåne och Uppland. I Danmark har den rapporterats från Fyn, södra Själland och provinsen Lolland-Falster-Mön. I Norge är den funnen i några områden i den sydligaste delen, och i Finland förekommer den bara på Åland. Världsutbredningen omfattar en stor del av Palearktis, från Storbritannien i väster till Turkmenistan i öster. Arten uppges också vara funnen i Kanada.

 
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Huvudsakligen monofag på ask men kan även leva på liguster och syren. Förekommer sällsynt i askskog från Skåne-Uppland. På sikt riskerar arten att försvinna från stora områden om den pågående askskottsjukan fortsätter att expandera. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och negativ påverkan. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
Ekologi
Ljus askstyltmal håller till i skogar med ask, gärna där det finns grova träd. Ägget läggs på ovansidan av ett blad av ask Fraxinus excelsior. Den unga larven minerar i bladets mesofyll, och minan har en brun exkrementlinje. Senare spinner larven trådar så att bladkanten viks uppåt, varvid den nya, silverfärgade minan döljs. Exkrementerna läggs nu i en klump. Till slut lämnar larven också denna mina och spinner ihop en bladkon, där den tillverkar en kokong. Konerna kan förväxlas med dem som den vanligt förekommande syrenmalen Gracillaria syringella gör.Före förpuppningen äter larven ut ett runt hål i bladstruten, genom vilket fjärilen kan ta sig ut. Fjärilen kläcks i slutet av augusti och påträffas efter övervintring åter under maj och juni.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ask
· ask
· liguster
· liguster
· syrener
· syrener
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gracillariidae (styltmalar), Släkte Caloptilia, Art Caloptilia cuculipennella (Hübner, 1796) - ljus askstyltmal Synonymer Tinea cuculipennella Hübner, 1796, askstyltmal, ligustermal

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Huvudsakligen monofag på ask men kan även leva på liguster och syren. Förekommer sällsynt i askskog från Skåne-Uppland. På sikt riskerar arten att försvinna från stora områden om den pågående askskottsjukan fortsätter att expandera. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (40-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och negativ påverkan. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)).
En ganska sällsynt, grå- och svartspräcklig, mycket smalvingad mal som efter övervintringen gärna sitter på grova askstammar.

Vingspann 11–13 mm. Hjässan är täckt av smutsvita fjäll med mörkt gråbruna spetsar. Ansiktet och pannan är mörkt gråbruna, något vattrade. Labialpalperna är smala och uppåtböjda; vitaktiga vid basen men framåt allt mörkare, så att yttersta spetsen är svartbrun. Labialpalpernas mellersta segment har en framåtriktad tofs av fjäll. Antennerna når förbi spetsen av framvingarna och har ringar i ljust ockrabrunt och brunsvart. Första antennsegmentet är minst dubbelt så brett som antennsträngen. Mellankroppen och vingtäckarna är gråvattrade. Framvingen är gråvit med tät tvärvattring av mörkbruna, ockrafärgade eller gråvita fjäll med mörka spetsar. De vitaktiga eller ljust gulgrå vingfransarna har svartbruna spetsar och nära basen några mörka stråk. Bakvingen är mättat mörkbrun med gråbruna fransar, som är något mörkare runt vingspetsen.

Larvens kropp är först grönvit och sedan purpurfärgad, och huvudet är nästan genomskinligt med en mörk fläck på vardera sidan.

Genitalier: Hanens genitalklaffar är smala, böjda och nästan jämnbreda. Längs den undre kanten har de en rad av borst och breda fjäll, som slutar först nära basen. Den yttre kanten är mycket sned och har ett brett område utan borst och fjäll. Aedeagus är rak och tämligen kort, på sin höjd med en ytterst liten cornutus. Vinculum är smalt V-formigt och i spetsen kort utdraget. En bakåtriktad, rundad tand finns mitt på sjunde segmentet. På åttonde segmentet finns två par av körtlar (tuberkler) med mycket långa doftpenslar (coremata) samt ett gytter av specialiserade, brett spatellika fjäll. Honans ostium är litet, och övre delen av ductus bursae är mycket smal med en liten, sklerotiserad krage. Mellan de främre apofyserna finns ett smalt, tvärställt band. De två signa är olika stora, och det största av dem är lika långt som diametern hos corpus bursae.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ljus askstyltmal

Länsvis förekomst och status för ljus askstyltmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ljus askstyltmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige har ljus askstyltmal bara påträffats i Skåne och Småland, på Öland och Gotland samt i Västergötland, Värmland, Södermanland och Uppland. Arten finns troligen även på andra ställen i södra Sverige, men den förekommer överallt ganska sällsynt och lokalt. Från Sverige omnämndes arten första gången av Wallengren 1845 från Skåne och Uppland. I Danmark har den rapporterats från Fyn, södra Själland och provinsen Lolland-Falster-Mön. I Norge är den funnen i några områden i den sydligaste delen, och i Finland förekommer den bara på Åland. Världsutbredningen omfattar en stor del av Palearktis, från Storbritannien i väster till Turkmenistan i öster. Arten uppges också vara funnen i Kanada.

 
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gracillarioidea  
  • Familj
    Gracillariidae - styltmalar 
  • Underfamilj
    Gracillariinae  
  • Släkte
    Caloptilia  
  • Art
    Caloptilia cuculipennella(Hübner, 1796) - ljus askstyltmal
    Synonymer
    Tinea cuculipennella Hübner, 1796
    askstyltmal
    ligustermal

Ljus askstyltmal håller till i skogar med ask, gärna där det finns grova träd. Ägget läggs på ovansidan av ett blad av ask Fraxinus excelsior. Den unga larven minerar i bladets mesofyll, och minan har en brun exkrementlinje. Senare spinner larven trådar så att bladkanten viks uppåt, varvid den nya, silverfärgade minan döljs. Exkrementerna läggs nu i en klump. Till slut lämnar larven också denna mina och spinner ihop en bladkon, där den tillverkar en kokong. Konerna kan förväxlas med dem som den vanligt förekommande syrenmalen Gracillaria syringella gör.Före förpuppningen äter larven ut ett runt hål i bladstruten, genom vilket fjärilen kan ta sig ut. Fjärilen kläcks i slutet av augusti och påträffas efter övervintring åter under maj och juni.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· liguster - Ligustrum vulgare (Har betydelse)
· syrener - Syringa (Har betydelse)
Den härjande askskottsjukan, som började uppträda i Sverige 2002, är ett starkt hot mot alla arter som är monofaga på ask, också ljus askstyltmal. I Litauen har 60-70 % av askarna dött och det kan också inträffa i Sverige. Ljus askstyltmal finns mycket lokalt i askskogar med vuxna träd, gärna grova sådana, där den med förkärlek vilar om dagen efter övervintring.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Utvecklingen av askskottsjukan bör följas noga så att fjärilens utdöenderisk bättre kan bedömas. Samtliga lokaler för ljus askstyltmal som är kända från de senaste decennierna bör registreras på Artportalen och följas noggrant. Alla nuvarande lokaler bör bevaras eller gynnas så att fjärilen och andra arter på ask kan överleva. Områdena torde vara av mindre ekonomiskt intresse och länsstyrelserna bör diskutera med markägare om att frivilligt avstå från avverkning.
Namngivning: Caloptilia cuculipennella (Hübner, [1796]). Originalbeskrivning: Tinea cuculipennella. Samml. Eur. Schmett. 8: pl. 28, f. 192. Svensk synonym: askstyltmal.

Etymologi: cuculipennellus = den lilla med gökvinge; cuculus (lat. ) = gök; penna (lat.) = fjäder, vinge; syftar på gökens spräckliga färgteckning; diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Kaloptília kukulipenélla]

Bengtsson, B.Å. 2011. Caloptilia cuculipennella askstyltmal, s. 106–107. – I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Bronsmalar–rullvingemalar. Lepidoptera: Roeslerstammiidae–Lyonetiidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gracillarioidea  
  • Familj
    Gracillariidae - styltmalar 
  • Underfamilj
    Gracillariinae  
  • Släkte
    Caloptilia  
  • Art
    Caloptilia cuculipennella, (Hübner, 1796) - ljus askstyltmal
    Synonymer
    Tinea cuculipennella Hübner, 1796
    askstyltmal
    ligustermal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011.