Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ljusskivig lerskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Camarophyllopsis schulzeri
Ljusskivig lerskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ljusskivig lerskivling är en liten, brun eller gråbrun, oansenlig vaxskivling, 3–4 cm hög, med vanligen glesa skivor och torr hatt. Alla lerskivlingarna är mycket lika varandra. Ljusskivig lerskivling skiljer sig från övriga lerskivlingar genom sina ljusa och tunna skivor. Arten är en höstsvamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för ljusskivig lerskivling Observationer i  Sverige för ljusskivig lerskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ljusskivig lerskivling är hos oss, liksom i övriga Europa, sällsynt eller mycket sällsynt. I Sverige förekommer den främst i de sydvästra landskapen men det finns också enstaka fynd från Öland, Södermanland, Västmanland och Jämtland. 50 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 500, vilket motsvarar ungefär 1 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 10 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. försämrad habitatkvalitet, möjligen främst orsakad av atmosfäriskt nedfall. Minskningen gäller huvudsakligen förekomsterna i gräsmark, och de bedöms pågå fortlöpande. Den är känd från Danmark, Norge och Finland och är även uppgiven från Nordamerika. Den är rödlistad i flera andra europeiska länder
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Levnadssätt okänt. Bildar fruktkroppar bland gräs på kalkrik lera i ängsmark och naturbetesmark men även i ädellövskog. Troligen fosforkänslig. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. försämrad habitatkvalitet, upphörande bete på naturbetesmarker och användning av gödning. Missgynnas troligen av atmosfäriskt nedfall. Minskningen gäller huvudsakligen förekomsterna i gräsmark, och bedöms fortlöpande pågå. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (1500-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (75-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (400-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Ljusskivig lerskivling är nedbrytare, kalkgynnad och växer i tät, örtrik grässvål i ängsmark och naturbetesmark, ofta tillsammans med andra vaxskivlingar. Den kan även förekomma i ädellövskog på bar, kalkhaltig, mullrik lera. Troligen fosforkänslig. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Clavariaceae (fingersvampar), Släkte Camarophyllopsis, Art Camarophyllopsis schulzeri (Bres.) Herink - ljusskivig lerskivling Synonymer Hygrophorus schulzeri Bres., Hygrotrama schulzeri (Bres.) Singer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Levnadssätt okänt. Bildar fruktkroppar bland gräs på kalkrik lera i ängsmark och naturbetesmark men även i ädellövskog. Troligen fosforkänslig. Total population i landet bedöms ha minskat p.g.a. försämrad habitatkvalitet, upphörande bete på naturbetesmarker och användning av gödning. Missgynnas troligen av atmosfäriskt nedfall. Minskningen gäller huvudsakligen förekomsterna i gräsmark, och bedöms fortlöpande pågå. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (1500-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (75-1000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (400-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ljusskivig lerskivling är en liten, brun eller gråbrun, oansenlig vaxskivling, 3–4 cm hög, med vanligen glesa skivor och torr hatt. Alla lerskivlingarna är mycket lika varandra. Ljusskivig lerskivling skiljer sig från övriga lerskivlingar genom sina ljusa och tunna skivor. Arten är en höstsvamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ljusskivig lerskivling

Länsvis förekomst och status för ljusskivig lerskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ljusskivig lerskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ljusskivig lerskivling är hos oss, liksom i övriga Europa, sällsynt eller mycket sällsynt. I Sverige förekommer den främst i de sydvästra landskapen men det finns också enstaka fynd från Öland, Södermanland, Västmanland och Jämtland. 50 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 500, vilket motsvarar ungefär 1 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 10 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mer än 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. försämrad habitatkvalitet, möjligen främst orsakad av atmosfäriskt nedfall. Minskningen gäller huvudsakligen förekomsterna i gräsmark, och de bedöms pågå fortlöpande. Den är känd från Danmark, Norge och Finland och är även uppgiven från Nordamerika. Den är rödlistad i flera andra europeiska länder
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Camarophyllopsis  
  • Art
    Camarophyllopsis schulzeri(Bres.) Herink - ljusskivig lerskivling
    Synonymer
    Hygrophorus schulzeri Bres.
    Hygrotrama schulzeri (Bres.) Singer

Ljusskivig lerskivling är nedbrytare, kalkgynnad och växer i tät, örtrik grässvål i ängsmark och naturbetesmark, ofta tillsammans med andra vaxskivlingar. Den kan även förekomma i ädellövskog på bar, kalkhaltig, mullrik lera. Troligen fosforkänslig. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till uppemot 10 frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
För förekomster i välhävdad, öppen och mager gräsmark innebär tillförsel av gödning ett allvarligt hot, liksom på lång sikt den onaturliga kvävebeslastning på marken som luftföroreningar orsakar. Ett mer akut hot är att betes- eller slåtterhävden upphör så att lokalerna växer igen. Även skogsplantering är negativ. För förekomster i ädellövskog innebär röjning eller omläggning till barrskog ett hot.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Några lokaler är skyddade som naturreservat. Övriga växtplatser bör skyddas och vårdas med samma metoder som tidigare skett på platsen. Gödsling måste undvikas. Ädellövskog på kalkhaltig mark får inte omföras till granskog. Avverkning måste ske med stor försiktighet.
Utländska namn – NO: Gulbrun narrevokssopp, DK: Tyndbladet vokshat.

Gulden, G. & Weholt, Ø. 1984. Bidrag til slekten Hygrotrama i Norge. Agarica 10: 206–215.

Printz, P. & Læssøe, T. 1986. Vokshatteslægten Camarophyllopsis i Danmark. Svampe 14: 83–92 .

Vesterholt J. 2004. Danmarks svampe. Gyldendal Fakta. Köpenhamn

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Clavariaceae - fingersvampar 
  • Släkte
    Camarophyllopsis  
  • Art
    Camarophyllopsis schulzeri, (Bres.) Herink - ljusskivig lerskivling
    Synonymer
    Hygrophorus schulzeri Bres.
    Hygrotrama schulzeri (Bres.) Singer
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 1992.